Vad är straffvärdet för mened?
Hej. Om man blir åtalad för mened när man vittnat i en rattfylla o den åtalade blev dömd ändå vad kan man vänta sig för straff?o är de bättre chans o få ett lägre straff om man erkänner fast man inte gjort de med uppsåt o göra mened?
Lawline svarar
Hej,
Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Du undrar vilket straff som utdöms för mened och - som jag uppfattar det, om straffet påverkas av att den åtalade ändå fälls trots det felaktiga vittnesmålet till den åtalades fördel.
Du undrar vidare om en person som gjort sig skyldig till mened kan få mildare straff genom att erkänna och om det har någon betydelse att det felaktiga vittnesmålet lämnades utan uppsåt, dvs. att det aldrig fanns någon avsikt att lämna felaktiga uppgifter.
Din fråga behandlas i brottsbalken (BrB).
Vad är straffet för mened?
Mened är ett brott som lagstiftaren ser särskilt allvarligt på. Därför är straffvärdet högt, trots att handlingen; att ljuga eller förtiga en uppgift, inte är så allvarlig i sig. Den som gör sig skyldig till mened kan dömas till fängelse i högst fyra år, eller om brottet ses som lindrigare, till böter eller fängelse i högst sex månader (15 kap. 1 § BrB).
En förklaring till det höga straffvärdet är de konsekvenser en osann vittnesutsaga kan föra med sig. Ett ljugande eller förtigande försvårar en korrekt bedömning hos rätten och kan få stor betydelse i fallet. Särskilt då vittnesmål under ed ofta tillmäts stor betydelse och ibland kan vara helt avgörande för utgången i en dom.
I allvarliga fall kan det alltså leda till att domstolen fattar felaktiga beslut. En oskyldig kan felaktigt dömas och en skyldig kan frias på grund av meneden. Med andra ord så dömer man någon som exempelvis är skyldig - men med falska vittnesutsagor, går fri. Det är alltså inte så mycket lögnen eller förtigandet i sig man tittar på vid straffbedömningen vid mened, utan snarare konsekvenserna som uppstår till följd av det som motiverar den stränga synen på mened.
Kan man få lägre straff genom att erkänna att man inte begick mened uppsåtligt?
Det är upp till domstolen att avgöra, efter ha värderat åklagarens bevisning och den tilltalades uppgifter - om den tilltalade har gjort sig skyldig till mened. Och det är åklagaren som ska bevisa att någon gjort sig skyldig till mened.
Om du under förhandlingen hävdar att det inte skedde med uppsåt, har du som är tilltalad bevisbördan för att så är fallet. Den som är tilltalad måste alltså bevisa att hen inte avsiktligen förteg sanningen eller medvetet lämnade felaktiga uppgifter.
Om du i efterhand frivilligt erkänner en mened kan det även få betydelse vid straffmätningen - förutsatt att du vet med dig att du begick mened avsiktligt dvs.
Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!
Vänligen,
