Vad är skillnad på jävsregler enligt förvaltningslag och kommunallag?
Vad är skillnad på jävsregler enligt förvaltningslag och kommunallag?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Inledningsvis kan nämnas att förvaltningslagen (2017:900) (FL) och kommunallagen (2017:725) (KL) kommer att användas för att besvara din fråga.
KL:s jävsregler
Fullmäktige
KL:s jävsregler tillämpas på tre olika målgrupper. Först och främst tillämpas de på förtroendevalda politikerna inom kommun/regionfullmäktige. En ledamot av kommunfullmäktige t.ex. får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon eller annan närstående (5 kap. 47 § KL). Fullmäktiges jävsgrunder omfattar alltså endast den närmaste kretsen. Således kan jävsreglerna för fullmäktige uppfattas som relativt generösa.
Nämnder
Vidare finns även jävsregler för förtroendevalda i nämnder (6 kap. 28-30 §§ KL). Dessa är flera till antalet. En förtroendevald i nämnd är alltså jävig om:
1. Saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående (sakägar-, släktskaps- och intressejäv),
2. Han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (ställföreträdarjäv),
3. Ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till (tillsynsjäv),
4. Han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (ombuds- och biträdesjäv), eller
5. Det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet (delikatessjäv)
Anställda
Till sist omfattas även anställda av jävsreglerna i KL och ska tillämpa jävsreglerna i 6 kap. 28-32 §§ KL (7 kap. 4 § KL).
FL:s jävsregler
FL:s jävsregler tillämpas på alla som för en myndighets räkning tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ett ärende, om:
1. Han eller hon eller närstående är part i ärendet och kan påverkas av beslutet på ett inte oväsentligt sätt
2. Han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för part i ärendet eller för någon annan som kan påverkas av beslutet på ett inte oväsentligt sätt
3. Han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva
4. Det finns annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas (16 § FL)
Skillnaden mellan KL:s och FL:s jävsregler
Slutsatsen är alltså att skillnaden på jävsreglerna bland annat är att KL riktar in sig på såväl anställda som förtroendevalda. FL:s jävsregler omfattar istället alla som arbetar på en förvaltningsmyndighet och som tar del i handläggningen av ett ärende som kan påverka myndighetens beslut i ett ärende. En skillnad mellan jävsreglerna är även att fullmäktige i KL har mer generösa jävsregler än reglerna i FL. En likhet mellan KL:s reglering och FL:s blir då även regleringen gällande förtroendevalda i nämnder, som har en näst intill identisk formulering med FL:s jävsregler, vilket i förhållande till fullmäktiges jävsregler uppfattas som striktare.
En slutlig skillnad som är viktig att hålla koll är dessutom att FL är en subsidiär lag. Med det menas att FL endast ska tillämpas om det inte finns någon annan lag som passar bättre (4 § FL).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så har KL och FL olika tillämpningsområden. Vilka jävsregler som ska tillämpas är alltså beroende på vilken typ av exempelvis anställning eller uppdrag personen i fråga har. Är det fråga om t.ex. en kommunfullmäktigeledamot så ska KL:s jävsregler tillämpas eftersom personen i fråga är förtroendevald. Skulle det istället vara fråga om en annan person som är anställd på en förvaltningsmyndighet och ingen annan lag är bättre tillämplig än FL, så kan FL användas. Det går att tolka FL som en slasktratt; att jävsreglerna där ska fånga upp de situationer som inte fångas upp av någon annan lag.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
