Vad är en tredjemanspant och vad händer om det finns en sådan vid en konkurs?
Hej!
Har en fråga angående tredjemanspant, vilket är det sakrättsliga momentet? Hur står sig tredjemanspant mot företagshypotek och panträtt vid eventuell konkurs?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad är tredjemanspant?
Det som sker vid tredjemanspant är att låntagaren (som kallas för en gäldenär), pantsätter egendom som egentligen inte tillhör denne. Tänk exempelvis att en make/ maka pantsätter villan som ägs av dem båda eller enbart av den andra maken, som säkerhet för ett lån.
Vanligtvis så vet även långivaren att egendomen som pantsätts inte ägs av gäldenären.
Vad är det sakrättsliga momentet?
Eftersom detta är en typ av pant, så följer att man kan välja vad man pantsätter. Vad man väljer beror på hur stort lån man vill ta.
Det sakrättsliga momentet skiljer sig åt för olika typer av egendom. Några vanliga exempel är:
1. Värdefulla föremål, tänk en antik klocka som exempel – här krävs det sakrättsliga momentet tradition
2. Ett hus pantsätter man genom att utfärda pantbrev – här krävs också tradition, men av pantbreven
3. Bostadsrätt – här krävs denuntiation till föreningen
Vilken förmån ger tredjemanspant vid konkurs?
För att veta hur tredjemanspant står sig i förhållande till andra säkerheter vid konkurs, så ska man titta i Förmånsrättslagen (FRL).
FRL pratar inte direkt om tredjemanspant, vilket innebär att man måste tolka hur det kommer fångas upp av lagen.
I ett mål från Högsta Domstolen (Mål-nr. Ö 4325–14), så förklarar de att "När en tredje man har ställt pant rör det sig om ett slags borgen på så sätt, att borgenären för den säkrade fordringen kan göra sig betald hos den tredje mannen, dock endast ur panten." se s. 7 punkt 12.
Detta talar emot att man ska tolka det som att tredjemanspant omfattas av bestämmelsen om olika panträtter i FRL 4 §.
Vad händer då vid en konkurs om det finns en tredjemanspant?
Det finns en person som har tagit ett lån – detta är gäldenären.
Det finns en person som har beviljat ett lån mot ställande av säkerhet – detta är borgenären.
Det finns en person som har låtit sin egendom pantsättas som säkerhet – detta är den tredje mannen.
Fordringen som ligger till grund för säkerhetsrätten, omfattas av ett konkursförfarande. Det som kan bli aktuellt är att borgenären vid förfallodagen vänder sig till den tredje mannen och begär att få betalt ur panten.
Tredje mannen gör detta och i samma stund så övertar han fordringen mot gäldenären och även den eventuella förmånsrätten för fordringen (jämför FRL 3 §). Sedan så vet jag ju inte vilken förmånsrätt det kan handla om eftersom det som sagt går att pantsätta "lite vad som helst" om man får uttrycka sig lite generellt.
Men poängen med detta är alltså att det är tredje man (som ju faktiskt har tillåtit att sin egendom pantsätts för en annans skuld), som får stå det hårdare kastet vid en konkurs.
Summa summarum
Beroende på vilken panträtt man har att göra med, så följer det av lagen (FRL), vilken förmån panten ger vid en konkurs. FRL är uppställd så att de mest förmånliga säkerhetsrätterna kommer först – alltså säkerhetsrätterna i 4 § delas ut innan de i 6 §.
Jag kan kort konstatera att just företagshypotek som du nämnde kommer i FRL 5 §. Men problemet med företagshypotek är att man inte pantsätter en specifik maskin eller fastighet, istället får man en pant i exempelvis "lagertillgångar". I företag så går tillgångarna upp och ner och det kan ju vara så att man vid tidpunkten för konkurs inte ens har något lager kvar…
Jag hoppas att detta har hjälpt dig, skicka gärna in fler frågor om det skulle vara något du undrar över!
Med vänliga hälsningar,
