Utmätning sambo
Adam och Beatrice är ett par och bor också ihop. De blev sambos när de var något till åren komna, vilket har gjort att de hade en hel del egendom från tiden innan samboskapet. Efter att de flyttade ihop har de köpt vissa gemensamma saker men inget större. Adam har sedan lång tid drivit verksamhet i ett bolag, vilket har gått dåligt, och sedermera lett till att han har blivit personligt betalningsskyldig för vissa av bolagets förpliktelser. Dom faller i tingsrätten, men Adam betalar inte utan det slutar med att kronofogden beslutar att göra en utmätning hemma hos honom.Hemma i den gemensamma bostaden hittar kronofogden en ansenlig mängd egendom.
a) Vad gäller för Kronofogdens möjligheter att mäta ut egendomen om den utmätta egendomen är föremål till ett värde om 50 000 kr som Adam och Beatrice har i ett bankfack i Adams namn men som Beatrice också har nyckel till?
b) Hade det gjort någon skillnad om det istället hade varit 50 000 kr som funnits på ett bankkonto i Adams namn men där han och Beatrice menar att de båda har satt in pengar på?
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!
A) Enligt utsökningsbalken (UB) 4 kap. 17 § så får lös egendom utmätas om det framgår eller kan anses vara den som är skyldig pengars egendom. När det då kommer till en sambo- eller make/maka så säger UB 4 kap. 19 § att lös egendom som finns i den skuldsattes besittning förutsätts tillhöra den personen om det inte kan göra sannolikt eller bevisas att det är samägd egendom eller direkt tillhör den andra parten. Att båda parter har nyckel till ett bankfack säger egentligen ingenting om ägandeförhållandet. Det krävs mer bevis än så för att bryta presumtionen om att egendomen tillhör den skuldsatta. Ett eventuellt samboavtal skulle kunna hjälpa men är ingen garanti. Det gäller alltså att styrka sin äganderätt, t ex genom enskild egendom.
Om egendomen skulle vara samägd enligt samäganderättslagen så får egendomen utmätas och säljas men delen som tillhör sambon eller makan/maken ska återges till den personen efter försäljningen om den lämnar en invändning om äganderätten. Man utmäter då alltså bara den delen som tillhör den som är skuldsatt. Detta måste enligt UB 4 kap. 20 § göras inom en månad, annars faller den rätten.
B) Högsta domstolen tog upp förutsättningen i ett rättsfall, NJA 2015 s.763. Då tillämpades principen i samäganderättslagen 1 §, alltså att två delägare har rätt till lika lott i godset, förutsatt att parten som gjort invändningen enligt ovan kan visa att den är delägare. I rättsfallet fastslog HD att kronofogdemyndigheten hade rätt att utmäta halva kontot vid två tillfällen eftersom ingen part kunnat visa att det förhållit sig på något annat sätt äganderättsmässigt.
Hoppas du fått svar på dina frågor och välkommen åter!
