Utdelning eller lån, hur ska jag ta betalt av bolaget där jag är delägare?

2019-10-25 i Bolag
FRÅGA
Mitt bolag utvecklar programvara på konsultbasis för ett gemensamt ägt bolag.Får man finansiera utvecklingskostnad i gemensamt bolag genom subventionerad timtaxa?Mitt bolag äger 30 % i det gemensamma bolaget. Är det ok att mitt bolag fakturerar t.ex 700kr/tim istället för 1000kr/tim kr och att huvudägarens bolag finansierar sin del (70%) av utvecklingskostnaden genom att låna motsvarande 700kr/tim till det gemensamma bolaget varje månad?Om det gemensamma bolaget sedan genererar vinst, är det då ok att låta 30% av vinsten tas som ut som utdelning till mitt bolag och att huvudägarens bolag får 70% av vinsten i form av delåterbetalning på lånet?Huvudägarens bolag får isf ingen utdelning fram tills dess att lånet är återbetalt i sin helhetÄr ovanstående upplägg ok, eller är det bättre att fakturera full taxa mot det gemensamma bolaget och att mitt bolag lånar ut motsvarande 30% av timtaxan till det gemensamma bolaget för att finansiera den fulla utvecklingskostnaden?
SVAR

Jag utgår i mitt svar från att förutsättningarna är enligt följande

Bolag A ägs av Bolag B med 30 % och Bolag C med 70 %.

Bolag A är i behov av att få programvara utvecklad och utvecklingen ska göras av Bolag B.

Bolag A saknar vilja eller förmåga att betala fullt pris för utvecklingen som görs av Bolag B

Frågan du ställer är om det är mer fördelaktigt för Bolag B att få ersättning för arbete i form av utdelning eller genom att få betalt för en del av det som faktureras och att en del omvandlas till en fordran.

Att få ersättning som utdelning

För att Bolag A ska kunna göra en utdelning så krävs det att det finns medel i bolaget att dela ut. Det innebär alltså att bolaget måste ha genererat en vinst för att kunna genomföra en utdelning. Vidare krävs det ett majoritetsbeslut på en bolagsstämma för att en vinstutdelning ska kunna genomföras.

Ett annat rent praktiskt problem är att det krävs att det finns en fastställd resultat- och balansräkning med utdelningsbara medel för att en utdelning ska kunna göras.

Vid sidan om de praktiska problemen aktualiseras också en del skattemässiga konsekvenser. Vid utdelning så måste som sagt Bolag A först ha genererat en vinst och därmed beskattats för den med 21,4 % (Sedan 1 januari 2019).

Utöver detta så kommer utdelningen hanteras såsom en vinst hos den som tar emot vinsten vilket i detta fall skulle vara Bolag B. Bolag B måste därefter i sin tur beskattas på eventuell vinst. Detta medför att denna ersättning för utfört arbete kommer beskattas två gånger.

Att ha en fordran

Vid alternativet att Bolag B utför arbete för 1 000 kr per timme men endast får betalt för 700 kr per timme så utgår jag från att dessa siffror är exklusive moms. Beroende på vilken redovisningsmetod Bolag B använder så kan detta få en effekt på likviditeten.

Om Bolag B använder sig av faktureringsmetoden så ska moms erläggas när fakturan skickas till kunden. I detta fall innebär det alltså att i samband med att en faktura om 1 000 kr ex moms skapas så uppstår en skuld från Bolag B till skatteverket om 250 kr avseende momsen.

Om Bolag B istället använder sig av kontantmetoden så ska bokföring göras när betalning inkommer på Bolag B's konto och därmed uppstår i vårt exempel endast momsskuld på de 700 kr ex moms. Resterande moms ska betalas i samband med att de resterande 300 kr betalas.

Vilken redovisningsmetod bolaget använder sig av ska bolaget ha anmält till skatteverket.

Sammanfattning

Alternativet att få ersättning i form av utdelning är ur ett skattemässigt perspektiv sämre. Vidare innebär det en risk för Bolag B om Bolag C inte medverkar till att utdelning ska ske från Bolag A alternativt att Bolag A inte genererar några vinstmedel att dela ut.

En ytterligare aspekt att belysa i detta fall är om Bolag B väljer att sälja sina aktier i Bolag A innan det skett någon utdelning så kommer Bolag B därmed delvis gå miste om ersättning för det arbete man utfört.

Om man väljer alternativet att istället låna ut pengarna så har detta en negativ effekt på likviditeten (förutsatt att man använder sig av faktureringsmodellen) för Bolag B. Rent konkret handlar det om följande

En faktura ställs ut om 1 000 kr ex moms (eller 1 250 ink moms). En inbetalning kommer därefter om 700 kr ex moms (eller 875 kr ink moms). Efter en tid, beroende på hur ofta Bolag B deklarerar moms, så ska Bolag B erlägga momsen baserat på hela det fakturerade beloppet 1 000 kr ex moms vilket är 250 kr. I detta exempel får då Bolag B behålla 625 kr av de 875 kr som man fått inbetalda. När sedan resterande betalning inkommer i och med att skulden regleras så behöver Bolag B inte betala någon ytterligare moms.

Slutsats

Mot bakgrund av det du beskrivit i din fråga och de antaganden som gjorts ovan så är min bedömning att det är mest fördelaktigt för dig att utföra arbete och fakturera för hela beloppet och att det upprättas skuldebrev mellan Bolag A och Bolag B för den delen av fakturorna som inte betalas omgående.

Jag hoppas detta var svar på din fråga och om du har några följdfrågor så kan du nå mig på robert.lindstrom@lawline.se.

Vänligen,

Robert Lindström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bolag (592)
2019-11-11 Vad krävs och vad händer när ett aktiebolag försätts i konkurs?
2019-11-04 Förvärvslåneförbudet och efterfinansiering
2019-10-31 Apportegendom vid bolagsbildning
2019-10-30 Ansvar delägare

Alla besvarade frågor (74654)