Uppskjuten rättegång på grund av orosanmälan
Min son har en femårig dotter med en kvinna som han aldrig bott eller haft en relation med. Mamman har vårdnaden om flickan sedan hon föddes och det var okej för min son då, eftersom han skulle få träffa flickan regelbundet i alla fall. Men så har det inte blivit. Mamman har vid flera tillfällen inte låtit dottern träffa sin pappa (min son) under långa perioder och det ledde till att min son anlitade en advokat och stämde mamman för att få att få en dom om vårdnaden för cirka ett och ett halvt år sedan.
Nyligen var min son i rätten angående vårdnadstvisten. Efter två timmar avbröt domaren förhandlingen pga av att mamman gjort en orosanmälan för två veckor sedan till socialtjänsten angående dottern. Både min son och mamman är inbokade för samtal angående orosanmälan, men först efter det att den planerade rättegången skulle ha hållits.
Anledningen till orosanmälan var följande: dottern hade ett blåmärke på kinden när min son hämtade henne på förskolan en fredag. Personalen sa att flickan hade slagit sig under en lek. Mamman gjorde dock en anmälan på måndagen när min son lämnade dottern till dagis och blåmärket var kvar.
Kan mamman sätta detta i system, att göra en orosanmälan innan varje rättegång, så att detta drar ut på tiden?
Kunde min sons advokat agerat annorlunda vid den aktuella förhandlingen?
Noteras kan att alla personer som avses höras om orosanmälan var kallade till förhör under den planerade men nu inställda rättegången, dvs mamman, pappan, dagispersonalen.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag uppfattar det som att mamman till din sons barn i en vårdnadstvist har invänt med att det finns en pågående utredning hos socialtjänsten. Anmälan grundar sig på att barnet gjort sig illa på dagis, men mamman påstår att pappan är skyldig och därför inte ska få vårdnaden.
Frågan gäller dels om det var rätt att advokaten inte invände mot att rättegången sköts upp, dels om mamman till din sons barn kan fortsätta att skjuta upp rättegångar med orosanmälningar. Jag kommer också dela upp svaret i dessa delar.
Uppskjuten rättegång på grund av orosanmälan
När det gäller vårdnad regleras frågorna i föräldrabalken (19:49:381), FB, 6 kap. Det avgörande är vad som är bäst för barnet (FB 6 kap 2a §). Detta innebär att risk för att barnet far illa väger väldigt tungt.
När det gäller rättegången omfattas den av rättegångsbalken (1942:740), RB. Den regeln domstolen sannolikt använt är RB 32 kap 5 §. Därav framgår att om det är av synnerlig vikt att man inväntar ett beslut, från till exempel socialtjänsten, så får domstolen vilandeförklara målet tills beslutet kommit.
När en orosanmälan kommer till socialtjänsten har den en skyldighet att utreda anmälan enligt socialtjänstlagen (2001:453) 11 kap 1 §. Detta gäller oavsett hur obefogad anmälan kan tyckas vara.
Sammantaget har domstolen sannolikt ansett att socialtjänsten har bäst förutsättningar, med särskild kompetens, att utreda riskerna för barnet. Eftersom barnets säkerhet är det absolut viktigaste har domstolen inte så mycket utrymme att göra något annat.
Advokaten hade kunnat göra en invändning rent processuellt: att barnens mamma försökte fördröja rättegången genom att åberopa bevisning för sent (RB 43 kap 10 §). Dock skulle en sådan invändning med största sannolikhet inte godkännas, eftersom socialtjänstens utredning är så viktig i mål om vårdnad.
Att rättegången sköts upp är alltså sannolikt helt i sin ordning, och det fanns sannolikt inget advokaten kunde ha gjort för att förhindra detta.
Fortsatta orosanmälningar?
Det finns ingen regel som i sig säger att man inte får göra oändligt med orosanmälningar. Socialtjänsten har också en skyldighet att utreda alla anmälningar som inkommer (socialtjänstlagen 11 kap 1 §).
Det innebär inte att mamman kan fortsätta förhala rättegången i oändlighet. När socialtjänsten kommit med beslut kommer rättegången tas upp igen. Om mamman skulle anmäla en gång till på samma grund skulle en domstol antagligen bortse från den nya anmälan, då det inte skulle finnas skäl att anta att socialtjänstens utredning skulle komma fram till något nytt.
Om mamman börjar hitta på nya grunder för orosanmälningar kan det bli aktuellt att anmäla henne för falsk eller vårdslös tillvitelse enligt brottsbalken (1962:700) 15 kap 7 §. Det innebär förenklat att man ljuger om någon annan inför en myndighet. Eftersom detta ligger utanför frågan kommer jag inte förklara det vidare, men det är bra att veta.
Det ska också påpekas att alltför många obefogade anmälningar sannolikt kommer skada mammans chanser i längden. Enligt FB 6 kap 5 § 2 st ska föräldrarnas samarbetsförmåga bedömas när domstolen avgör om vårdnaden ska vara delad eller tillfalla en förälder. Snart kommer dock en lagändring genomföras, där det relevanta i stället blir föräldrarnas förmåga att sätta barnets intressen först (se prop 2020/21:150). Att upprepat, utan grund, anmäla barnets pappa till socialtjänsten kommer sannolikt skada mammans möjligheter att bibehålla ensam vårdnad.
Sammanfattning
Enligt min bedömning där jag beaktar den information jag fått i frågan, verkar advokaten inte haft möjlighet att göra på något annat sätt. Nya orosanmälningar på samma grund kommer sannolikt inte fungera i framtiden, och påhittade anmälningar kommer skada mammans chanser att bibehålla ensam vårdnad.
Jag har full förståelse för att svaret inte är särskilt tillfredsställande. Resultatet blir ju att din son inte får träffa sin dotter, och dottern inte sin pappa, på ett tag. Reglerna är egentligen till enbart för att skydda barnet från att fara illa, andra hänsyn väger väldigt lätt, och resultatet kan därför ibland tyckas överbeskyddande.
Uppföljning
Du har beställt 30 minuters telefonuppföljning. Jag föreslår att jag ringer upp nu på onsdag (8/12) kl 11.05. Jag kommer kanske ringa från hemligt nummer. Om du har några frågor eller om tiden inte passar når du mig via mail på vidar.wicklund@lawline.se.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
