Upprättande av testamente och universella testamentstagare
Hej Lawline. Jag har två döttrar, en som har barn och en utan barn. Den utan barn är gift med en man som har barn i tidigare äktenskap. Hans testamente lyder: om jag dör ärver min fru hälften och mina barn andra halvan. Hennes testamente lyder: om jag dör ärver min man hälften och min systers barn den andra halvan. Kan man skriva så? Dom har inget äktenskapsförord. Tacksam för hjälp.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Utifrån din ärendebeskrivning verkar det vara fråga om s.k. universella testamentstagare, dvs. sådana testamentstagare som är tänkta att få ärva en vissa andel av testatorns kvarlåtenskap och inte en eller flera specifika saker. Det sistnämnda kallas legat och en legatarie är följaktligen den som får ärva ett legat. Och med legat menas som sagt en specifik sak (saklegat) eller en viss summa pengar (penninglegat), se 11 kap. 10 § 1 st. ÄB. Till skillnad från arvingar, dvs. de som ärver enligt lag, samt universella testamentstagare blir en legatarie inte dödsbodelägare, jfr 18 kap. 1 § ÄB.
Ovanstående innebär alltså sammanfattningsvis att en universell testamentstagare inte får någon specifik egendom. Och mot den bakgrunden har jag svårt att se att det egentligen skulle föreligga några betänkligheter avseende de aktuella formuleringarna. Ett testamente är en privat rättshandling och det går i stort sett att utforma ett sådant efter eget gottfinnande. Men utomordentligt fördelaktigt är naturligtvis om testamentet är någorlunda tydligt och därmed inte bereder och inbjuder till olika tolkningssvårigheter. Utan att ta sett testamentshandlingarna kan jag dock inte säga någonting med säkerhet, vilket du säkert förstår. En grundläggande förutsättning är också att formkraven är uppfyllda, vilka följer härnäst.
Och av 10 kap. 1 § ÄB följer formkraven och däri sägs att "Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej". Vidare anges i 10 kap. 2 § 1 st. ÄB att "Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse för testamentets giltighet". I andra stycket uttalas att "Hava vittnena å handlingen intygat att vid testamentets upprättande så tillgått som i 1 § sägs, skall intyget, där klander väckes, äga tilltro, såframt omständigheter ej förekomma som förringa intygets trovärdighet".
Inledningsvis kan sägas att bestämmelsen i 2 §inte innehåller några formkrav utan är snarare att se som praktiska råd för att underlätta vid en eventuell framtida tvist. Bestämmelsen är således fakultativ. Av andra stycket framgår en regel om bevisbördans placering, vilken innebär att den som hävdar att formkraven i 1 § inte är uppfyllda, trots intygen från vittnena, bär bevisbördan för sitt påstående. Lagtexten är för övrigt något ålderdomlig, men när det gäller formkraven kan följande anföras. Den som upprättar ett testamente benämns testator och rättshandlingen är ett slags förordnande om hur testators kvarlåtenskap ska fördelas efter dennes frånfälle. Testamentet ska, förutom att vara ett uttryck för testators yttersta vilja, upprätts skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas av testator eller genom vittnenas försorg "vidkännas sin namnteckning", vilket som sagt följer av 10 kap. 1 § ÄB.
Annorlunda uttryckt: Vittnena ska genom sina underskrifter bekräfta att det är testator som har skrivit under testamentet varför de även måste känna till att det är ett testamente de bevittnar. Det föreligger dock inget krav på att vittnena behöver ta del av innehållet utan det räcker med att de är medvetna om vilken typ av handling det är fråga om. Inte heller föreligger det något krav på angivande av personnummer eller egenhändigt skrivet namnförtydligande. Och märk väl att ett testamente endast blir tillämpligt efter testators död. Notera också att man som testamentstagare inte själv kan agera vittne och inte den som är under 15 år eller på grund av psykisk sjukdom saknar insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse. Därutöver uppställs förbud mot make, sambo, eller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig som testator eller dina syskon att vara testamentsvittne, se 10 kap. 4 § 1 st. ÄB. Jag vill också understryka vikten av kravet på två samtidigt närvarande vittnen. Med detta menas att personerna i princip måste befinna sig i samma rum. I rättspraxis har nämligen, vid klander av testamenten, vittnen som vid tidpunkten för testamentets upprättande befunnit sig i samma bostad men olika rum inte ansetts vara samtidigt närvarande och därmed utgjort tillräckliga skäl för att få testamentet ogiltigförklarat, se bl.a. Högsta domstolens (HD)avgörande NJA 1978 s. 189.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
