Underhållsbidrag vid växelvis boende

2018-10-31 i Barnrätt
FRÅGA
HejGrunden vid UH vid växelvis boende är ju att barnen ska ha så "likvärdig ekonomisk standard" oberoende av hos vilken förälder barnet bor. Min fråga gäller vart går gränsen för när det anses vara just "likvärdig"? Likvärdig är ju inte detsamma EXAKT lika.Bakgrunden är att jag har en dotter som bor stadigvarande hos sin mamma och jag betalar ett UH utifrån det. Äldsta dottern bor växelvis 50% hos oss både och där betalar jag också ett underhåll. Nu står vi i begrepp att räkna om dessa UH då förutsättningarna förändrats och kommer då fram till att UH för dottern som bor växelvis landar på ca 150kr i månaden. Kan man verkligen hävda att det INTE är att leva på likvärdig ekonomisk standard om jag inte betalar ett UH på 150kr/mån?
SVAR

Hej och tack för din fråga,

Gällande rätt
Som du säger ska barnet ha likvärdig ekonomisk standard hos båda föräldrarna. Det kom Högsta Domstolen fram till i NJA 2013 s. 955, där det stadgas att i det fall ett barn som växelvis bor hos båda sina föräldrar och inte får det underhåll som barnet har rätt till enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) (FB), ska den förälder med större ekonomisk kapacitet än den andre utge underhållsbidrag till barnet. Detta görs enligt 7 kap. 6 § FB. Det underhåll som barnet har rätt till enligt 7 kap. 1 § FB ska till stå i förhållande till 1) vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och 2) föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I 3 st. sägs att föräldrarna ska ta del i kostnaderna för barnets underhåll, "var och en efter sin förmåga". Det innebär att underhållsskyldigheten ska fördelas mellan föräldrarna i relation till respektive förälders ekonomiska förmåga.

En metod för att beräkna underhållsbidrag hittar du i förarbetena till prop. 1978/79:12 s. 103 och framåt. Där sägs att även om man ska räkna in de verkliga kostnaderna för barnet, dvs. de kostnader som i realiteten krävs för din att din dotters underhåll ska ligga på samma nivå din egen, så används ofta schablonbelopp som beräkningsgrunder. På Försäkringskassans webbplats hittar du också formulär för beräkning för underhållsbidrag, vilket kanske kan ge en större förståelse för hur beräkningen i själva verket går till.

Likvärdig ekonomisk standard och standardtillägg
För att barnet ska kunna leva på en likartad ekonomisk nivå som föräldern kan en underhållsskyldig förälder alltså åläggas att betala ett sk. standardtillägg. Detta är dock domstolarna restriktiva med döma ut, vilket illustreras av Högsta Domstolens dom NJA 1989 s. 700 där ett tonårigt barn yrkade att dennes underhållsbidrag skulle höjas, från ca 1200 kr till 2500 kr. Trots att den underhållsskyldige föräldern hade fått ökade inkomster, att han inte var underhållsskyldig gentemot fler barn än tonåringen och att kostnader för underhåll generellt sett ökar med barnets ålder, varav alla utgör incitament för att standardtillägg ska utgå, ålades han inte att betala mer än ett tillägg á 300 kr. Detta visar att även mindre summor, likt de du nu själv åläggs att betala, inte är ovanliga i sammanhanget.

Sammanfattning
Hur exakt likvärdig ett barns ekonomiska standard ska vara den underhållsskyldige förälderns finns inget hugget i sten om, mer än att barnet de facto har rätt till att leva på samma ekonomiska standard som föräldern. Det görs alltså genom en skälighetsbedömning av barnets behov tillsammans med hur föräldrarnas ekonomiska förmågor ser ut, i enlighet med en kvotdelningsprincip. I realiteten blir alltså det ofta fråga om en schablonartad beräkning av underhållsbidraget.

Hoppas att jag kunde bringa klarhet i dina funderingar!

Med vänlig hälsning,

Caroline Hallén Lindqvist
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll