Tolkning av tillägg till testamente

2019-04-10 i Testamente
FRÅGA
Hej, jag undrar om detta tillägg till testamente håller rättsligt? Och vad detta skulle innebära för de inblandade? Jag har tagit bort namn och personnummer för personerna det gäller. Jag, Margareta, förordnar härmed, med tillägg till mitt testamente av 2003-10-06, såsom min yttersta vilja och testamente att, efter mitt frånfälle skall min dotter Susanne, erhålla som legat sjuhundratjugotusen (720.000) kronor extra, utöver sin arvslott enligt lag, utgörande kompensation för nettovärdet (efter avdrag för latent reavinstskatteskuld) av gåva till min son Kenneth, som han erhöll vid förvärv till underpris av min fastighet på Marsvägen X i YYY. Beloppet skall uppräknas med samma procentsats som genomsnittsfastigheten i Järfälla ökar i värde, med basen för värdet av snittpriset för en villa i YYY, som vid gåvotillfället utgör 2.634.000 kr, enligt aktuell mäklarstatistik. Legatet skall dock aldrig kunna bli mindre än 720.000 kronor.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline!

I mitt svar kommer jag att utgå från att inga andra personer är inblandade i arvsfrågan än de personer som nämns i din fråga.

För att göra ett tillägg till ett testamente krävs enligt ärvdabalken att man går igenom samma procedur som när man upprättar ett testamente (10 kap. 6 §). Det betyder att tillägget måste göras skriftligen och skrivas under av testatorn i närvaro av två vittnen som i sin tur bestyrker tillägget med sina underskrifter (10 kap. 1 §). Så länge detta iakttagits är ett tillägg till ett testamente som utgångspunkt giltigt.

Så vitt jag kan se har det här tillägget lagts till för att uttryckligen reglera hur den situationen ska hanteras att det ena av Margaretas barn under hennes livstid har erhållit en stor ekonomisk förmån från henne som inte motsvaras av en annan jämförbar förmån för det andra barnet. Det finns egentligen inga invändningar mot detta ur rättslig synpunkt. Faktum är att lagen innehåller en mycket liknande uppsättning regler som kallas för reglerna om förskott på arv (6 kap.). Dessa regler innebär att även utan ett testamente skulle underprisöverlåtelsen av fastigheten till Kenneth från Margareta påverka arvet efter henne och hur detta ska fördelas mellan Kenneth och Susanne.

Den primära skillnaden mellan lagens regler och vad som skrivits in i testamentet är att lagen som utgångspunkt använder gåvans värde vid gåvotillfället som bas för hur arvet sedan ska fördelas vid arvlåtarens bortgång. Tillägget i ert fall har däremot uttryckligen föreskrivit en metod baserad på värdeförändringar på den lokala fastighetsmarknaden. Något särskilt hinder mot att räkna på detta sättet finns inte.

Vad som rent konkret tycks ska ske är att snittpriset som en villa säljs för idag 2019 ska jämföras med vad som förefaller ha varit snittpriset det år då Kenneth fick huset av Margareta, 2 634 000 kr. Om snittpriset rent hypotetiskt sett har ökat med 50% ska det ursprungliga legatet på 720 000 kr då ökas med 50%. Susanne ska då som exempel först få 1 080 000 kr på sin lott och det som blir kvar av arvet ska sedan delas på hälften mellan Susanne och Kenneth.

Hoppas detta har besvarat din fråga, du är annars välkommen åter med ytterligare funderingar

Med vänliga hälsningar

Lukas de Bruin
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Kan personen som fått förskottet (Kenneth) bli återbetalningsskyldig om laglotten inte räcker för att täcka det nya legatet (dvs. 1 080 000kr i detta exempel)? Med vänlig hälsning, Elina
2019-04-11 14:59
För att räkna ut arvslotternas storlek vid förskott på arv ska man först lägga på storleken på förskottet till kvarlåtenskapen och sedan efter att storleken på andelarna räknats ut drar man av förskottet från andelen som tillfaller den person som fått förskottet (6 kap. 5 § ärvdabalken). Ett exempel får illustrera. Säg att det rent faktiskt finns 2 500 000 kr kvar efter Margareta i vårt exempel. För att räkna ut arvslotten ska vi då först lägga på storleken på förskottet. 2 500 000 kr + 1 080 000 kr blir 3 580 000 kr. Detta delas sedan på hälften då det finns två arvingar. 3 580 000 kr / 2 = 1 790 000. Varje arvslott är alltså 1 790 000 kr. Från Kenneths arvslott drar vi sedan storleken på förskottet. 1 790 000 - 1 080 000 = 710 000. Av de 2 500 000 som faktiskt finns går alltså 1 790 000 kr till Susanne och 710 000 kr till Kenneth och på så vis har bägge arvingarna fått lika mycket när värdet på förskottet räknas in. Men hur blir det om det finns mindre pengar kvar efter Margareta? I vårt nya exempel finns det endast 1 000 000 kr. Om vi lägger på förskottet blir det 2 080 000 kr. Delar vi det på två så ser vi att arvslotten uppgår till 1 040 000 kr. I det här fallet kan vi inte dra av hela storleken på förskottet från Kenneths arvslott eftersom förskottet är större än arvslotten. Susanne kan dessutom inte få ut hela sin arvslott eftersom det saknas 40 000 kr. I den här situationen säger lagen att den som tagit emot förskottet inte är skyldig att återbära vad som saknas om man inte särskilt kommit överens om detta när förskottet gavs (6 kap. 4 § ärvdabalken). Det vill säga att om det inte villkorades i samband med att Kenneth köpte fastigheten så blir han inte återbetalningsskyldig nu för att arvet inte räcker till för att jämna ut mellan barnen. Laglotten är hälften av storleken på arvslotten och enligt exemplet ovan så skulle Susannes laglott vara 520 000 kr, vilket det finns pengar till. Skulle det till och med vara så att det inte ens finns pengar till täckande av laglotten så existerar något som kallas för förstärkt laglottsskydd som kan göra en gåvomottagare återbetalningsskyldig (7 kap. 4 §). Omständigheterna i det aktuella fallet tyder dock inte på att den regeln skulle vara tillämplig här. Med vänliga hälsningar
2019-04-11 22:23
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2179)
2019-07-16 Kallelse, och klandra testamente
2019-07-16 Kan man ändra ett testamente?
2019-07-15 Hur kan jag fördela min kvarlåtenskap genom testamente?
2019-07-14 Kan min son förvara mitt testamente?

Alla besvarade frågor (71118)