Testemente av särskild egendom, saklegat
Av vad jag läst hittills, så kan man utfärda ett legat i ett testamente. Mottagaren, legatarien, är inte dödsbodelägare. Om nu ett testamente säger att några personer bland de arvsberättigade, skall erhålla en speciell sak. hur betraktas detta? Är detta också en form av legat, som tas undan innan arvskifte görs av vad som återstår med lika fördelning till alla arvsberättigade. Eller ska man tolka lagen så att om en arvsberättigad person testamenterats en sak, så upphör arvsberättigandet till resterande kvarlåtenskap.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Den här sortens frågor regleras i ärvdabalken(ÄB).
Enligt 11 kap 10 § ÄB är ett legat en särskild, i testamente, given förmån. När en speciell sak testamenteras kallas det saklegat. T.ex. om man testamenterar bort en tavla, bil osv.
Enligt 7 kap 3 § första stycket ÄB rangordnas rätten till arv enligt testamente såhär: 1. De som har fått en viss sak (saklegat) 2. De som har fått en viss summa pengar (penninglegat) 3. De som har ärvt en kvotdel eller ”resten” (Universella testamentstagare).
Saklegatet ska alltså utgå före arvet delas ut mellan legala arvingar.
Om det är en legal arvinge som får ett saklegat innebär det inte att arvingen förlorar sin arvsrätt. Arvingen är fortfarande med som arvsberättigad när resten av kvarlåtenskapen från den avlidne delas ut.
Hoppas du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!
