Testamente med förordnande om laglott

Vi är ett gift par där den ene hade med sig två barn i boet. Vi har även två gemensamma barn. När vårt första gemensamma barn inom äktenskapet föddes (1980) skrev vi testamente med lydelsen "... att den, som den andre överlever, skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap dock med undantag för bröstarvinges rätt till laglott. Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen födelas enligt lag."

Nu har maken med särkullbarnen avlidit och jag som efterlevande börjar befara att jag är skyldig att lösa ut alla fyra barns laglott enligt ovanstående lydelse, vilket innebär att jag inte kan bo kvar i bostaden. Jag tror att det blir så eftersom det gjordes en lagändring i slutet på 80-talet.

Vi har hela tiden trott att testamentet skulle göra så att den överlevande maken behåller sin halva av allt och sedan ärver hälften av den avlidne och den fjärdedel som blir kvar delas på de fyra barnen, varav särkullbarnen då ska lösas ut med varsin åttondel. Men jag börjar att misstänka att det är fel.

Går det att beskriva hur arvet kommer att bli med testamentet kontra utan testamente?

Borde jag helt enkelt riva testamentet som det ser ut nu för att det ska vara förmånligast för mig?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ni har skrivit ett testamente som säger att den andre makan/maken ska ärva all kvarlåtenskap, med undantag för bröstarvingarnas laglott.

Enligt gällande lag har en avlidnes bröstarvingar rätt till sin laglott, se 7 kap 1 § Ärvdabalken (här). Laglotten består av 1/2 av den arvslott som skulle ha tillkommit en bröstarvinge (den avlidnes barn) om testamente inte upprättats. Det innebär att summan av bröstarvingarnas laglotter utgör halva kvarlåtenskapen, den andra halvan utgör testatorns disponibla kvot som denne alltid kan förfoga fritt över genom testamente. Då du och din partner var gifta kommer du att ärva före era gemensamma barn, se 3 kap 1 § Ärvdabalken (här). Vad gäller särkullbarnens laglott gäller istället, precis som du skriver, att de har rätt att få ut sin laglott direkt efter sin förälders död. För att laglotten ska utgå krävs dock att bröstarvingen begär jämkning inom 6 mån från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet, se 7 kap 3 § Ärvdabalken (här).

Om exempelvis kvarlåtenskapen efter din maka/make uppgår till 800 000 kr kommer barnens laglotter (även särkullbarnens) att uppgå till totalt 400 000 kr (100 000 kr var). Skillnaden som skulle blivit om du ej skrivit testamentet är att barnen hade haft rätt till hela sin arvslott efter sin förälder, och inte bara sin laglott, vilket i exemplet hade blivit 200 000 kr istället för 100 000 kr var. Särkullbarnen hade, precis som med testamente, då kunnat begära ut hela sin arvslott direkt, medan era gemensamma barn hade haft rätt till efterarv då du som make/make ärver deras del med fri förfoganderätt.

Det innebär alltså att det är mer fördelaktigt för dig att låta testamentet stå kvar. Att ni har skrivit i testamentet att laglotten är undantagen har alltså ingen betydelse, då samma rätt tillkommer bröstarvingarna enligt lag.

Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!

Lawline RådgivareRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”