Testamente åt systerson
Jag har en morbror som är i livet, han har testamenterat all kvarlåtenskap till mej. Jag har nu fått hans bostadsrätt genom gåvobrev . Hans fru dog 2001 de hade inga egna barn, men hon har en brorson som är i livet . Har han rätt till del i det som jag fick som gåva.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst.
Inledningsvis finner du en kortare sammanfattning av din fråga som vidare följer av en lite mer utförlig förklaring av ditt ärende. Slutligen finner du mina kontaktuppgifter.
Sammanfattningsvis
Ja, hennes brorson kan ha rätt till del i det som du fick som gåva, men det beror på. Din morbror har inte heller rätt att testamentera all kvarlåtenskap till dig, eftersom hans frus brorson har rätt till s.k. efterarv (se nedan). Eftersom brorsonen har rätt till efterarv så kan han även ha rätt till en del av bostadsrätten som du har fått genom gåvobrevet - (se under C).
Gällande rätt - Djupare redogörelse
A. Vem skulle ärva när din morbrors fru gick bort? Vad innebär efterarv?
Först och främst ärver bröstarvingar dvs. barn. Varken din morbror eller hans fru hade (har) barn vid hennes dödsfall år 2001, varför hennes föräldrar skulle ärvt istället. Om föräldrarna är avlidna ärver syskon. Är syskon avlidna, ärver istället syskonens barn. Det är här din morbrors frus brorson skulle haft arvsrätt, (jfr. 2 kap. 2 § Ärvdabalken - här)
Dock var ju din morbrors fru gift med din morbror och det föreligger arvsrätt mellan makar, vilket även går före arvsrätten enligt 2 kap 2 § Ärvdabalken. Det innebär alltså att din morbror ärver före din morbrors frus brorson, (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken).
Vad som bör nämnas här är det s.k. efterarvet. När din morbror går bort har din morbrors frus brorson rätt till hälften av din morbrors kvarlåtenskap enligt sekundosuccessionen (uppskjuten arvsrätt), (jfr 3 kap 2 § Ärvdabalken). Varför blir det så? Jo, det har att göra med s.k. arv med fri förfoganderätt och full äganderätt. Se nedan.
B. Arv med fri förfoganderätt och full äganderätt
När det finns efterarvsberättigade arvingar (i ditt fall så finns din morbrors frus brorson) erhåller den efterlevande maken (din morbror) kvarlåtenskap efter den först avlidna maken med s.k. fri förfoganderätt.
Då din morbror ärver sin frus egendom med fri förfoganderätt, rör det sig om att en andel av hans egendom ägs med fri förfoganderätt, och därför kommer att gå till hans frus arvingar när han själv avlider.
Den andel/kvotdel som din morbror inte har ärvt från sin fru, äger han med s.k. full äganderätt och får lov att göra som han vill med. Denna del kan han alltså testamentera bort. Se exemplet nedan.
B.1. Exempel på hur man beräknar efterarv enligt reglerna om fri förfoganderätt:
Vi antar följande:
1. Din morbror ägde 600 000kr när hans fru avled -
2. Din morbrors fru ägde 300 000kr när hon avled.
3. Enligt ovan nämnda paragraf - 3 kap 2 § Ärvdabalken - så ärver som sagt var din morbror allt som din morbrors fru ägde. Han ärver då ytterligare 300 000kr, men dessa ägs med s.k. fri förfoganderätt.
4. Din morbror har nu totalt sett 600 000kr + 300 000kr = 900 000kr i sin ägo. Av dessa 900 000kr så äger han 300 000kr med fri förfoganderätt. Denna andel (300 000/900 000 = 1/3) ska gå till din morbrors frus efterarvingar när din morbror avlider. Den andra andelen (600 000/900 000 = 2/3) äger din morbror med full äganderätt och får lov att göra som han vill med. Denna andel kan han alltså testamentera bort.
5. Notera att jag nämner andel och inte belopp. Efterarv berör endas andelar och inte summor. Låt säga att din morbrors totala egendomen minskar från 2001 tills dess att han själv avlider. Då har din morbrors frus efterarvingar (brorsonen) fortfarande endast rätt till 1/3 av din morbrors kvarlåtenskap.
6. Denna andel (1/3) får inte din morbror testamentera bort!
En efterlevande make (din morbror) får inte genom testamente eller förmånstagarförordnande, som faller ut vid efterlevandes makes död, förordna över den andel/kvotdel av kvarlåtenskap som innehas med friförfoganderätt (jfr. 3 kap 2 § Ärvdabalken).
Sammanfattningsvis av exemplet: Med ovan nämnda scenario så har du alltså rätt till 2/3 av din morbrors totala kvarlåtenskap (eftersom denna andel äger din morbror med full äganderätt och får lov att testamentera bort) och din morbrors frus brorson har rätt till 1/3. (Låt säga att din morbror innehar 2 000 000kr när han avlider. Du har då rätt till 2/3 av 2 000 000kr och brorsonen har rätt till 1/3).
C. Vad gäller när din morbror ger gåva till dig när det finns efterarvsberättigade?
3 kap. 3 § Ärvdabalken reglerar detta förfarande. Om det rör sig om en väsentlig minskning av din morbrors samlade förmögenhet och gåvan har skett utan tillbörlig hänsyn till brorsonen så ska gåvan återbäras i dödsboet vid din morbrors bortfall.
(Väsentlig minskning innebär att det ska röra sig om en minskning med minst 25 % av din morbrors samlade förmögenhet enligt NJA 2013 s. 736. Det är även värdet av samtliga gåvor som kommer att beaktas, inte endast gåvan av bostadsrätten).
C.1. Exempel på gåva vid efterarvsberättigade
Vi tar följande scenario och fortsätter med samma siffror som tidigare:
1. Din morbror har 900 000kr varav 1/3 är med fri förfoganderätt. Det innebär alltså att det finns 900 000kr i kvarlåtenskap när din morbror går bort, 1/3 av dessa har brorsonen rätt till.
2. Din morbror har gett bort en lägenhet till dig till ett värde av 2 100 000kr.
3. Då ska ett s.k. fiktivt belopp beräknas när man ska avgöra hur mycket du resp. brorsonen har rätt till.
Beräkningen ser ut som följer: (Kvarlåtenskapen+värdet på gåvan)/3
= (900 000kr + 2 100 000kr)/3 = 1 000 000kr.
4. Brorsonen har då rätt att ärva 1 000 000kr, MEN det finns ju bara 900 000kr i kvarlåtenskap?
5. Det som händer är att brorsonen då kan vända sig till dig och begära resterande 100 000kr (1 mkr - 900 000kr).
6. Det krävs dock att du ska ha varit i s.k. ond tro (dvs. att du som gåvomottagare har insett eller borde ha insett att gåvan föranlett en väsentlig minskning av din morbrors förmögenhet) samt att det föreligger en gräns på 5 år från gåvotillfället. Har längre tid löpt sen du fick gåvan kan gåvan inte återbäras!
Skulle scenariot vara annorlunda, dvs. att det faktiskt finns kvarlåtenskap kvar vid beräkningen enligt punkt 3, så behöver gåvan inte återbäras. Då får ju brorsonen ut sitt arv genom att tillvarata kvarlåtenskapen som finns i din morbrors dödsbo.
Kontaktuppgifter
Jag har full förståelse för att min redogörelse kan verka något komplicerad då det är otroligt svårt att förklara dessa regler utan tabeller och siffror, men jag har försökt underlätta med hjälp av exempel. Finner du något i min fråga oklart är du givetvis varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.se.
Allt gott och lycka till,
Med vänliga hälsningar
