Straffrättsliga inslag i civilrättsliga förhållanden

2015-08-04 i Fordringar
FRÅGA
En person bor i en hyrd villa. Denna person beställer hushållsnära tjänster utan att kunna betala då hon uppbär underhållsstöd från socialen. Detta visste hon vid beställningen. Kan alltså inte ens utnyttja skattereduktion för hushållsnära tjänst. Kvinnan saknar förmåga att betala. Flera krav skickas med dröjsmällsränta tillagd. Kvinnan visar sig vara notorisk lögnare och har nu ca 20 tusen i krav hos KFM från andra fordingsägare. Kan man/ har man då rätt att kräva fastighetsägaren på betalning för arbetet då detta gjorts på dennes tomt/gräsmatta mm? Fastighetsägaren är son till kvinnan. Totalsumman inkl. dröjsmålsränta uppgår nu till 60.000kr.Kvinnan är förmodligen ägare till huset men sonen står som ägare. Han kan gott och väl betala för skulderna hans mamma dragit på sig enl. inkomst uppgifter.Har skickat ett krav till honom också med mina argument men han har givetvis nekat betalnings skyldighet.Målet har varit uppe i Tingsrätten men kvinna friades för att hennes advokat bedyrade att det funnits pengar på kvinnans bankkonto vid beställningarna men hur mycket berättade hon inte. Kvinna sa att hon inte visste varför hon struntat i att betala och blev frikänd!!??Åklagaren har nu överklagat och begärt prövning i nästa instans men min skadeståndsanspråk togs bort och skulle tas upp i enskilt mål.!!?? Va fasen är det för rättssystem vi har. Hade hon då sagt samma sak hade jag fått betala hennes rättegångskostnader!!??
SVAR

Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!

Av din fråga så förstår jag det som att du är uppdragstagare och har sedan tidigare ingått ett avtal med en person om att utföra "hushållsnära tjänster". Motparten betalar inte dina fordringar som är förfallna. Därefter beskriver du att målet har varit uppe i Tingsrätten, och då du anger att en åklagare kommer överklaga domen så innebär det att det har varit en straffprocessuell rättegång. Dock har du inte angett vad kvinnan stod åtalad för varav jag inte kommer kunna ge någon närmare rådgivning avseende det brottsliga inslaget i det här fallet.

Jag kommer däremot i det närmaste försöka förklara hur detta rättssystem kan te sig i din situation och vilka rättsliga åtgärder du möjligen kan genomföra. Inledningsvis anger jag sammanfattningen som därefter följer med ett utförligare svar.

Sammanfattningsvis

Dina teoretiska förutsättningar för att vinna med ett betalningsyrkande i Tingsrätten är goda, fast om mottagaren saknar tillgångar att betala med så förefaller det tyvärr som relativt lönlöst i praktiken.

Jag har vridit och vänt på situationen för att försöka hitta ett sätt att angripa fastighetsägaren i det här fallet, som enligt din frågeställning verkar ha medel att betala med och som rimligtvis är involverad i situationen på ett eller annat sätt. Tyvärr så kan jag inte hitta något som är relevant. Det närmsta jag kan hitta är att rikta ett skadeståndsanspråk gentemot fastighetsägaren på grund av förmögenhetsskada. Detta förutsätter dock ett brottsligt agerande från dennes sida, och har fastighetsägaren förhållit sig passiv i situationen så står inget sådant brottsligt agerande att finna.

Utförligare svar

Inledningsvis måste vi skilja på det civilrättsliga och straffrättsliga inslagen i den här situationen.

Det civilrättsliga förhållandet uppkommer när du ingår ett avtal med motparten om att utföra hushållsnära tjänster. Avtalet ni ingår angår endast er två och ni kan inte binda tredjeman genom ert avtal. Det innebär att du och din motpart inte kan teckna ett avtal där ni fastställer ett betalningsansvar för en utomstående person. Även om den utomstående personen i det här fallet är en familjemedlem till din motpart, så räknas det fortfarande som en tredjeman. Kortfattat får man slå fast att så länge kvinnans son - motparten - inte självständigt åtagit sig ett betalningsansvar för sin mor, så kan någon betalningsskyldighet inte heller uppstå. Därav vore det lönlöst att försöka inleda rättsliga processer gentemot kvinnans son då dessa tyvärr är utsiktslösa i ert fall.

Därmed så är dem enda förutsättningarna för dig att erhålla betalning, att rikta anspråket för de förfallna fordringarna mot kvinnan som du ingått avtalet med. Bortsett från möjligheterna att via kronofogdemyndighetens (KFM) försorg rikta ett betalningsförläggande mot kvinnan, så återstår endast en civilrättslig tvist som förslagsvis inleds genom yrkande om s.k. fullgörelsetalan vid allmän domstol. Ditt yrkande vore då att motparten ska fullgöra avtalet och betala den förfallna fordringen jämte dröjsmålsränta samt stå för rättegångskostnaderna. Dina förutsättningar för en sådan talan verkar goda enligt din frågeställning, vilket kan leda till en vinnande dom där din talan bifalles. En sådan dom är s.k. exigibel vilket innebär att du kan gå med domslutet till KFM och begära verkställighet genom utmätning.

Som du hör kan du i bästa fall vinna ett domslut som inte bara fastställer din rätt till betalning, utan även ger dig rätt att få betalningen verkställd tvångsvis genom KFM. Dock är det en lösning med akilleshäl. Det förutsätter i stort sett att motparten har betalningsförmåga, eller tillgångar som är utmätningsbara (bil, båt etc.). Saknar motparten några som helst tillgångar så kommer din fordran hamna på hög hos KFM tillsammans med andra fordringsägare.

Detta är den civilrättsliga processen som kan te sig högst orättvis i vissa situationer. Det uppställer en form av retroaktivt krav att du innan arbetet utförande skulle ha säkerställt att motparten var betalningsvillig. Ett krav som dock kommer till tydligt uttryck på vissa marknader där man som regel utför kreditupplysning innan leverans av vara eller tjänst.

Detta system av regler ska inte förväxlas med dem straffrättsliga. Staten och tillika lagstiftaren har upprättat ett system av regler som vanligtvis förbjuder oss från visst handlande och i undantagsfall kräver att vi ska agera på ett visst sätt i andra situationer. Dessa regler sanktioneras med olika straff såsom böter, vite, fängelse etc. En stor skillnad här är att om någon bryter mot dessa regler så är det (förutom i ett fåtal undantagsfall) staten som åtalar och processar gentemot den enskilda "lagbrytaren", vilket är uppdraget åklagaren har att utföra, d.v.s. att representera staten i dessa situationer.

Det kan självklart uppstå situationer, som både har ett inslag av civilrättsliga regler och straffrättsliga. Detta blir högst relevant vid exempelvis skadegörelsebrott, där gärningsmannen som utfört den skadevållande gärningen blir åtalad inom ramen för det straffrättsliga systemet. Men när det kommer till ersättningsfrågan för den skadelidande parten, så har denna att yrka enskilt anspråk enligt civilrättsliga regler. I en sådan situation går de olika processerna hand i hand, där en fällande dom för straffrättsliga skadegörelsen nästan uteslutande leder till ett bifall för det civilrättsliga ersättningsanspråket. Andra exempel, som jag även tror kan vara gällande i ditt fall, är bedrägeri (BrB 9:1), bedrägligt beteende (BrB 9:2) och oredligt förfarande (BrB 9:8), som jag misstänker kan vara fråga om i ditt fall (?). Dessa exempel innebär också ett straffrättsligt inslag där staten processar för den brottsliga gärningen och ett civilrättsligt inslag där den skadelidande parten har att processa för att få ersättning för skadan.

---

Jag hoppas rådgivningen har varit vägledande och om någonting har varit oklart i rådgivningen så är du välkommen att kontakta mig på nedanstående mailadress.

Med vänliga hälsningar

fredrik.norberg@lawline.se

Fredrik Norberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Fordringar (693)
2020-06-30 Kontraktsbrott - åtgärder.
2020-06-25 Jag har riktat ett betalningskrav på en nästan tioårig faktura till min f.d. uppdragsgivare. Vad bör jag tänka på?
2020-06-22 Preskription av fordran. Vad gäller?
2020-06-17 Vad händer med skulden till min sambo när jag avlider?

Alla besvarade frågor (81635)