Strafföreläggande och rättegångskostnader i brottmål

2019-08-21 i Strafföreläggande
FRÅGA
Hej! Vad innebär det om man ej godkänner ett strafföreläggande? Har förstått att det kan leda till åtal. Väcks alltid åtal eller kan ärendet läggas ner om brottet är mycket ringa? Om ärendet går vidare till Tingsrätten får man då betala kostnader för rättegången?Med vänlig hälsning,
SVAR

Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Du vill veta vad som händer om man en godkänner ett strafföreläggande, samt om du vid rättegång i tingsrätten skulle få betala rättegångskostnader.

De huvudsakliga reglerna om strafföreläggande finner man i 48 kap. Rättegångsbalken (RB)

Om strafföreläggande

De huvudsakliga reglerna om strafföreläggande finner man i 48 kap. Rättegångsbalken (RB) Ett strafföreläggande ersätter en rättegång i ett brottmål och man kan se det som ett alternativ till åtal. Strafförelägganden kan meddelas av åklagaren om den misstänkte erkänner att han eller hon begått brottet i fråga och det är tydligt vad straffet för gärningen kommer bli. Ett strafföreläggande som godkänns av den misstänkte har samma verkan som en fällande dom i belastningsregistret. Skillnaden blir alltså att det inte väcks åtal och att det inte blir någon rättegång, istället får man hem en blankett som man fyller i där man erkänner brottet och accepterar straffet.

Ett strafföreläggande är frivilligt och man kan välja att istället låta åklagaren väcka åtal och ta ärendet till domstol, och det är också vad som händer i de allra flesta fall när ett strafföreläggande inte godkänns, att ett brott är ringa kommer inte föranleda åklagaren att lägga ner ärendet om han anser att det finns nog med bevis för en fällande dom. Om åklagaren till exempel inte anser att förutsättningarna för allmänt åtal är uppfyllda får strafföreläggande inte utfärdas, detta framgår av 48:5 RB.

Om rättegångskostnad

Regler om rättegångskostnader finner man framförallt i 31 kap RB

Vad gäller din skyldighet att betala eventuella rättegångskostnader kan sägas att huvudregeln är att den tilltalade ska ersätta staten för kostnaden av försvararen samt för eventuella provtagning av till exempel blod, urin eller saliv som krävts för att fullfölja utredningen av brottet. Detta framgår av 31:1 RB. I 31:1 3 st RB finns en begränsningsregel som innebär att den tilltalade inte är skyldig att betala mer av kostnaden för försvararen än vad han hade fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Hur rättshjälpsavgiften beräknas framgår av 23-25 §§ rättshjälpslagen.

Enligt 31:1 4 st RB kan ersättningsskyldigheten dessutom sättas ner om det finns skäl till det med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans/hennes ekonomiska situation. Det framgår inte tydligt i denna bestämmelse exakt när ersättningsskyldigheten kan komma att sättas ner, men om man har mycket låga eller inga inkomster kan man som huvudregel räkna med att kostnaden helt eller till större del stannar på staten.

Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Med vänlig hälsning,

Claudio van der Touw
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Strafföreläggande (76)
2019-09-26 Skrivfel vid föreläggande av ordningsbot.
2019-09-03 Vad händer om man inte godkänner ett strafföreläggande?
2019-08-21 Strafföreläggande och rättegångskostnader i brottmål
2019-06-24 Ändring av straff vid strafföreläggande

Alla besvarade frågor (74492)