Straffbart att sprida terrorist-propaganda?
Är det olagligt att "enbart" stödja en terrorstämplad organisation? Om man delar mycket propaganda som stödjer ISIS tex, är det olagligt? Kan man anmäla om man hör någon se på sådant?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det finns ingen bestämmelse som specifikt förbjuder medlemskap i sådana organisationer, eller att dela sådan propaganda. Däremot kan innehållet i själva materialet möjligen medföra att förfarandet blir straffbart. Det finns i brottsbalkens (BrB) 18:e kapitel en rad bestämmelser om så kallade högmålsbrott såsom uppror, olovlig kårverksamhet och brott mot medborgerlig frihet. Gemensamt för dessa brott är dock att inget straffansvar kan inträda om inte gärningsmannen faktiskt vidtagit några konkreta handlingar. Att enbart stödja exempelvis IS kan inte anses tillräckligt. Däremot är det tänkbart att någon form av medverkan enligt 23 kap. 4 § BrB skulle kunna bli aktuellt, men i detta fall håller jag det inte för sannolikt. För ansvar för medverkan krävs i och för sig inte mycket. I det så kallade "rockfallet" kunde en person – som inte gjort mer än att hålla i gärningsmannens rock medan gärningsmannen företog en misshandel – dömas för medhjälp till misshandel. Problemet i detta fall är snarare att det kommer bli mycket svårt att koppla ihop personens propagandainlägg med en specifik brottslig gärning från IS håll. Om ett gäng IS-medlemmar får för sig att – gud förbjude – begå ett terrorattentat någonstans, kommer man få svårt att hävda att den som delat deras propaganda ska hållas ansvarig såsom medhjälpare. Det finns ju inget som säger att det var just den eller den gilla-markeringen som bidrog till att attentatet ägde rum, och än mindre att attentatsmännen överhuvudtaget tagit något intryck av en specifik persons propagandaspridning. Det är möjligt i teorin, men antagligen omöjligt i praktiken.
Det finns emellertid andra sätt att angripa problemet på, men de är inte heller vattentäta. I 16 kap. BrB återfinns bestämmelserna om brott mot allmän ordning, och det är i sådana fall här man får försöka "sätta ditt" propagandaspridaren. Visserligen skulle kanske ofredande (4 kap. 7 § BrB) kunna användas, men bestämmelsen är inte särskilt träffande. För det första måste jag utgå ifrån att personens inlägg inte riktar sig mot en specifik person och inte heller är avsedda att kränka någons frid på ett kännbart sätt (vilket krävs för ansvar för ofredande). Även om det naturligtvis är motbjudande att se IS-propaganda så kan inte spridaren anses försöka kränka någon, utan avsikten är ju rekrytering, i vart fall i normalfallet. Det är alltså i ordningsbrotten man får leta. Jag kommer dock rent utav strunta i att ta upp brotten förledande av ungdom (16 kap. 12 § BrB) och olaga våldsskildring (16 kap. 10 c § BrB). Även om båda paragraferna under vissa omständigheter i och för sig skulle kunna bli tillämpliga kan jag inte se att så faktiskt skulle bli fallet. Tidigare avgöranden är enstaka eller obefintliga, trots att det inte alls vore svårt att tänka sig många fall, särskilt i dagens klimat, där ansvar rent teoretiskt skulle kunna utdömas. Dessutom är det sannolikt att dessa båda brott i konkurrenshänseende skulle få vika för de brott jag faktiskt ska ta upp: uppvigling och hets mott folkgrupp.
Uppvigling
Brottet stadgas i 16 kap. 5 § BrB. Första stycket lyder: "Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning […] dömes för uppvigling[…]". Detta är det närmaste man kommer ett förbud mot att sprida propaganda. I detta fall uppstår, som säkert i många likande, ett antal frågetecken. Ska platsen där personen sprider propaganda anses vara sådan att den tillhör allmänheten. Exempelvis Facebook kan anses vara allmänheten, men det förutsätter naturligtvis att vem som helst kan se att personen delar vissa inlägg, och inte bara den personens vänner exempelvis. Själva innehållet i det som sprids är också relevant, materialet ska uppmana eller eljest söka förleda till brottslig gärning. En uppmaning att – vad vet jag – sluta köpa amerikanska och israeliska produkter kan knappast vara uppvigling, även om uppmaningen är försedd med en logotyp för en terrororganisation eller liknande. Däremot kan den som står på ett torg och uppmanar folk att döda de otrogna göra sig skyldig till uppvigling, men gäller det även på internet? Svaret är kanske. Enligt lagkommentarer till paragrafen "torde" uppgifter på internet inte uppfylla kravet för vad som ska anses vara allmänheten, men det verkar inte som att någon med säkerhet vet.
Hets mot folkgrupp
Brottets titel säger egentligen det mesta. Bestämmelsen återfinns i 16 kap. 8 § BrB. Att sitta på Facebook och uttrycka missaktning om en viss folkgrupp (eller annan grupp med anspelning på ras, hudfärg, religion etcetera) är straffbart. All missaktning är dock inte missaktning i lagens mening, utan det krävs ett överskridande av en anständighetsgräns som i sig är svår att definiera, men man kan väl anta att eventuell IS-propaganda på området säkert överskrider den gränsen. IS hat mot exempelvis yazidier är välkänt till den grad att det nästan är förolämpande att endast prata om deras hat som "välkänt". Har propagandaspridaren fått med något sådant i sina delningar kan ansvar för det bli aktuellt.
Som du märker finns det ont om riktigt träffande lagstiftning, men om man ändå ska försöka, så anser jag att man ska försöka med något av ovanstående.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga!
