Störande och hotfull granne - Vad gäller?
Min fru och jag har under många år trakasserats och förolämpats av vår granne. Nu senast skedde det skriftligen i ett brev där min fru kallades "långbenskärringen". Han har tidigare frekvent använt ord som "bengeten" och "giraff" om henne. Han kallar oss också frekvent för "djävla kärringpack" och "djävla idioter" m m. I skriftliga inlagor till en förening, där jag är ordförande, har han flera gånger kallat mig för "lögnare", "supernolla", "bonndräng till kärring". Beträffande anklagelserna om lögn har årsstämmorna klart kunnat visa att de är helt obefogade! Nu får det vara nog! Vad göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB) eller bostadsrättslagen (BRL) samt brottsbalken (BrB). Huruvida du har en egen bostad, exempelvis i form av en villa, eller om du bor i en bostadsrätt eller hyresrätt går inte att utläsa av din ärendebeskrivning, vilket har viss betydelse för besvarandet av din fråga.
Den civilrättsliga aspekten - Vad gäller?
I 12 kap. 25 § 1 st. JB sägs att när hyresgästen (din granne) använder lägenheten ska denne se till att de som bor i omgivningen (dvs. du och din hustru) inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön att de inte skäligen bör tålas (min kursivering). Vidare ska grannen vid sin användning av lägenheten i övrigt iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Redan så här långt kan konstateras att din grannes beteende torde strida mot den nyss nämnda bestämmelsen. Dennes beteende kan skäligen inte behöva tålas av dig och din hustru. Allt annat vore, såvitt jag kan bedöma, ganska orimligt. Framförallt med tanke på att personen i fråga dessutom kan ha gjort sig skyldig till en eller flera brottsliga gärningar (se nedan). I lagparagrafens andra stycke fastslås sedan hyresvärdens skyldigheter vari det anges att om det förekommer störningar i boendet ska hyresvärden ge hyresgästen, alltså din granne, tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör samt, om denne är en bostadshyresgäst, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Hyresvärden måste alltså enligt lag vidta aktiva åtgärder vid den här typen av situationer och kan inte förhålla sig passiv. Motsvarande bestämmelse finns för styrelsen i en bostadsrättsförening, se 7 kap. 9 § BRL. Slutligen måste också tilläggas att ovanstående kan utgöra grund för en uppsägning i förtid av den störande grannen. I 12 kap. 42 § 1 st. 9 p. JB uttalas nämligen att hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller hyresgästen eller någon annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter något av det som ska iakttas enligt 25 § i samma kapitel vid användningen av lägenheten eller inte håller den tillsyn som krävs enligt nämnda paragraf och rättelse inte sker utan dröjsmål efter tillsägelse. Sammanfattningsvis och som svar på din fråga finns starka skäl att vända sig till hyresvärden eller styrelsen beroende på om ni bor i en hyresrätt eller bostadsrätt. Om du och din hustru däremot skulle bo i en villa gäller dock inte ovanstående av förklarliga skäl.
Den straffrättsliga aspekten - Vad gäller?
I det här fallet kan det vara fråga om ett eller flera ärekräkningsbrott, exempelvis brottet förolämpning. Av 5 kap. 3 § 1 st. BrB följer att den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter. Och vid grovt brott kan fängelses i sex månader utdömas. Men mot bakgrund av vad som hände i den förening som du är ordförande i går det även att argumentera för att din granne kan ha gjort sig skyldig till brottet förtal. Men eftersom jag inte har några ingående kunskaper om alla för den aktuella händelsen relevanta omständigheter följer nedan en ganska så generell redogörelse.
I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest (annars) lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter. I lagparagrafens andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.
Om det har lämnats en uppgift till tredje man, dvs. till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift, exempelvis genom ett e-postmeddelande. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (t.ex. i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. I hovrättsfallet RH 1996:61 ansågs exempelvis en arbetstagare inte ha gjort sig skyldig till brottet förtal när denne hade lämnat negativa uppgifter om sin chef till ledningen och detta eftersom uppgifterna inte hade syftat till att utsätta chefen för andras missaktning.
Ofta sker vid den här prövningen också en s.k. sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Det är alltså gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått egendomligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det ju åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade, men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda, inte kommer att rymmas inom brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna måste helt enkelt vara av allvarligare slag och av nedsättande karaktär. Men det räcker emellertid inte att en uppgift enbart är ett värdeomdöme, exempelvis att bara säga att någon är alkoholist eller idiot. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller situation, och inte utifrån allmänt rådande värderingar, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2014 s. 808.
Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är HD-domen NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen verkar kravet kunna ställas tämligen lågt, dvs. att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. I ditt ärende nämner du att uppgifterna om dig lögner. I lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Om det sistnämnda var fallet är för mig ovisst, men jag misstänker att din granne inte hade skälig anledning att tro att uppgifterna var sanna. För straffrihet måste även gärningsmannens agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgifterna, framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgifterna lämnas. Så verkar dock inte vara fallet här, alltså det verkar inte föreligga något allmänintresse av att uppgifterna om dig skulle spridas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot den utpekades (ditt) intresse av att slippa få bli utpekad som brottslig och/eller klandervärd. Det ska dock noteras att även spridandet av sanna uppgifter kan vara förtal om syftet är att utsätta någon för andras missaktning. Precis som påpekades inledningsvis anges ju i 5 kap. 1 § 1 st. BrB att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter. Huruvida uppgifterna är sanna eller inte kan alltså stundtals sakna betydelse. Det är syftet med själva spridningen av uppgifterna som är avgörande.
Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Ovan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska biten, och rent hypotetiskt kan det som har sagts om dig utgöra förtal. Detsamma gäller förolämpningsdelen som rör din hustru. Men utifrån din ganska korta ärendebeskrivning har jag svårt att göra en adekvat bedömning. I praktiken är dock åtal för både förtal och förolämpning ovanligt. De här brotten är nämligen brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal, 5 kap. 5 § 1 st. BrB (jfr även 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket bl.a. innebär att förtal eller förolämpning inte får åtalas av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning. Sammanfattningsvis kommer ni sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det förmodligen inte är lönt att göra en polisanmälan. En sådan kan dock ändå göras av rena signalvärdemässiga skäl och i avskräckande syfte för att på så sätt (förhoppningsvis) få grannen att upphöra med sitt klandervärda (läs: förmodat brottsliga) beteende.
Men oaktat frågan om en eventuell polisanmälan är min uppfattning att detta först ska angripas på civilrättslig grund, dvs. med stöd av bestämmelserna i 12 kap. JB eller 7 kap. BRL, om ni bor i en hyresrätt eller bostadsrätt vill säga. Om hyresvärdens eller styrelsen i bostadsrättsföreningen förhåller sig passiv bör också en hyresnedsättning/nedsättning av avgiften till bostadsrättsföreningen vara en fullt rimlig kompensation under hela den tid som störningarna pågår.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver man vända sig till en brottmålsbyrå.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
