Skulder i dödsbo

2015-05-08 i Arvsskifte
FRÅGA
En farbror avled och vi barn till hans bror blev arvingar. En av oss skrev på att vårda boett hos begravningsbyrån. Då dök plötsligt ett testamente upp som sa att arvet skulle gå till min farbrors kusiner. Inga namn nämndes men min farbror och min far var halvsyskon så det antogs att kusinerna fanns på farbrodern mammas sida. Jakten på att hitta dessa kusiner pågår. Under tiden står boett utan att något görs. Vi, jag och mina syskon är nu oroliga för att vi ska få ersättningsanspråk på oss av hyresvärd ect. Boett innehåller mestadels skulder. Vi funderar därför på att avsäga oss arvet helt. Vad ska vi göra? Ge ett råd snälla för frågan tycks vara så komplicerad att Kommunens handläggare inte vet hur man borde göra.MVH
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,

Inledningsvis ska sägas något om dödsboet som sådant. Förenklat kan sägas att ett dödsbo är en avlides persons alla tillgångar och skulder. Dödsboet är en egen juridisk person fram tills dess att arvsskifte äger rum. Innan dess ska det förvaltas av dödsboets delägare. Vilka som är delägare i ett dödsbo framkommer av ärvdabalken (1958:537) 18 kapitel 1 §:

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet .

Innebörden av “gemensamt förvalta” är alltså att betala alla löpande räkningar, sälja egendom etc. för att i ett senare skede kunna genomföra ett arvsskifte.

Ett klargörande: Ett avstående av arv skulle innebära att ni inte längre är att se som arvingar i lagens mening, och följdakligen inte som arvingar enligt 18:1. Fram tills dess är det ni som ska förvalta dödsboet.

Om skulder i dödsbo

Som dödsbodelägare kan ni inte bli personligt ansvarig för skulderna i ett dödsbo. För den omständigheten att tillgångarna i dödsboet inte kan täcka skulderna finns få lagregler i ärvdabalken. Om den avlidnes skulder överstiger dess tillgångar, är det möjligt att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs. Om boet företräds av en boutredningsman, måste denna ansöka om konkurs för dödsboet om dödsboets medel inte räcker till att betala skulderna. På det viset kan dödsboet avslutats och tillgångarna skiftas utan att ni som dödsbodelägare ådrar sig personligt skuldansvar. En ansökan om konkurs görs genom en skriftlig ansökan till tingsrätten. Till ansökan om konkurs av dödsbo ska fogas en bestyrkt kopia utav bouppteckningen och bevis om registrering hos skatteverket (2:3 st.2 konkurslagen) SE HÄR. Tingsrätten ska genast pröva ansökningen om samtliga dödsbodelägare är delaktiga i ansökningen. Dödsboet kommer, om ansökningen beviljas, att handas av en förvaltare (1:3 Konkurslagen).

Det ni ska undvika i alla lägen är att ta ut pengar alternativt egendomar från dödsboet, då ni kan komma att bli ersättningsskyldiga för detta senare. En eftertaxering kan föranleda att skiftet ska gå åter och att det ni tagit ur boet ska återlämnas (21:4 Ärvdabalken).

Då dödsboet sätts i konkurs gäller konkurslagens regler. I en konkurs finns fordringar med olika prioritet, dvs. i vilken ordning som de ska betalas. Dessa är, i prioritetsordning; särskild förmånsrätt, allmän företrädesrätt samt massafordrningar Som exempel på kostnader som har så kallad allmän företrädesrätt är bl.a. kostnader för begravning- och bouppteckningskostnader. Sedan finns det fordringar med särskild förmånsrätt, som ska betalas framför “vanliga skulder” och fordringar med allmän företrädesrätt, dessa är skulder som är förenade med någon form av säkerhet (t.ex. fastigheten i ert fall där det finns säkerhet i form av panträtt). De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet ska fördelas på de övriga skulderna (massafordringarna) – dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.

Något att tänka på är att man kan kalla på okända borgenärer, detta innebär att borgenärerna inte kan komma efter det att arvet har skiftats och begära betalning för sina skulder. Detta görs hos kronofogdemyndigheten, vilka publicerar kallelsen i Post- och Inrikes tidningar. Om de okända borgenärerna inte inkommer med sina fordringsanspråk inom 6 månader från och med dagen för kallelsen förlorar de sina rättigheter att kräva ut fordringarna. Efter 6 månader behöver alltså inte boet återuppstå på grund av okända borgenärer. Vilket skänker en viss ro och trygghet för er delägare i dödsboet.

Utifall ni behöver hjälp av en kvalificerad jurist har vi ett samarbete med Familjens jurist, vilka du kan boka möte med via denna länk: http://lawline.se/boka

Vänligen,

Fredrik Holst
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll