Skattskyldighetens omfattning vid bosättning utomlands - Vad gäller?
Hej! Jag arbetar på ett svenskt AB som i dagarna kommer att anställa en svensk medborgare som är utflyttad från Sverige och nu är skriven och skattepliktig i UK, där denne har en annan fast anställning. Hen kommer vara anställd ca tre dagar i och om vi gör en löneutbetalning till hens svenska bankkonto kommer löneutbetalningen då registreras på hens personnummer och kommer denna registrering per automatik göra att Skatteverkets system registrerar att hen måste deklarera/skatta i Sverige för året? Vidare, finns det en risk att faktumet att hen har en anställning i Sverige gör att hen blir skatteskyldig i Sverige även för hens inkomst i UK? Dvs hur ser utlämningsavtalet ut mellan Sverige och UK i detta fall? Tack på förhand för hjälp med detta!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är inkomstskattelagen (IL).
Allmänna hållpunkter
Enligt 3 kap 3 § IL är en fysisk person som är bosatt i Sverige, som stadigvarande vistas i Sverige eller som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig. Den obegränsade skattskyldigheten innebär att personen blir skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och utlandet, 3 kap. 8 § IL, och den som inte är obegränsat skattskyldig är av förklarliga skäl istället att betrakta som begränsat skattskyldig, 3 kap. 17 § 1 p. IL. Frågan är om den kommande medarbetaren kan anses ha "väsentlig anknytning" och tolkningen av det nyss nämnda begreppet blir därför helt avgörande för bedömningen av skattskyldighetens omfattning eftersom denne varken är bosatt i Sverige eller, såvitt jag kan bedöma, stadigvarande vistas här. För att avgöra om en tidigare i Sverige bosatt person har väsentlig anknytning hit finns nio s.k. anknytningspunkter, vilka räknas upp i 3 kap. 7 § 1 st. IL och samtliga ska beaktas vid den här prövningen. Nedan skrivelse kommer att ta sin utgångspunkt i din ärendebeskrivning. Denna är dock mycket kortfattad varför den här framställningen kommer att bli något generell till sin karaktär. Det bör vidare noteras att det kan finnas omständigheter bortom min vetskap som kan påverka bedömningen av om vederbörande har väsentlig anknytning till Sverige. Dessutom finns det egentligen inga givna svar förrän en eventuell tvist med staten och i det här fallet Skatteverket slutligt har prövats i domstol.
Den förevarande situationen och begreppet väsentlig anknytning, vad gäller?
Utifrån din ärendebeskrivning kan följande anföras. Förutom det svenska medborgarskapet och det svenska bankkontot kommer möjligen anknytningspunkterna "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk" samt "Näringsverksamhet eller ekonomiskt engagemang" att aktualiseras eftersom detta brukar vara de vanligaste anknytningspunkterna. Därutöver kan hänsyn behöva tas till anknytningspunkten "Familj i Sverige", men det beror naturligtvis helt på hur familjeförhållandena exakt ser ut. Det enda som vanligtvis brukar få bäring på bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger med stöd av anknytningspunkten familj i Sverige är underåriga barn. Det finns ingen uttrycklig regel som anger hur många anknytningspunkter som behövs för att det ska vara fråga om väsentlig anknytning. Det är istället en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som fäller avgörandet. Lagtexten ger dock inte någon direkt vägledning om hur anknytningspunkterna ska tolkas varför svaren inte sällan måste sökas i rättstillämpningen och då närmare bestämt i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis.
När det gäller den förstnämnda anknytningspunkten, "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk", finns flertalet avgöranden från HFD. Det ska inledningsvis sägas att bostaden både kan vara en hyresrätt och ett eget hem. I domen RÅ 1974 ref. 97 uttalade HFD att den i målet aktuella villan, vilken enbart hade använts för fritidsändamål, i skattehänseende inte var att betrakta som en fritidsfastighet eftersom den enkelt hade kunnat användas som permanentbostad på grund av dess närhet till Stockholm. Märk väl att bostadens storlek, standard och geografiska läge brukar få stor betydelse i de här fallen. I rättsfallet RÅ 2009 not. 84 hade en i Sverige bosatt finsk medborgare med familj flyttat till Storbritannien. Att familjen avsåg att hyra ut sin tidigare permanentbostad alternativt använda den som fritidsfastighet ansågs tillräckligt för att grunda väsentlig anknytning. I HFD 2012 not. 21 hade den skattskyldige valt att behålla två bostäder efter dennes flytt utomlands varför väsentlig anknytning förelåg enligt domstolen. Även innehavet av en jordbruksfastighet på vilken det stod ett hus som endast användes som fritidsbostad medförde väsentlig anknytning och detta trots att huset låg avskilt och var av mycket enkel beskaffenhet, se avgörandet HFD 2012 not. 51. I en mer nutida dom, HFD 2016 not. 13, anförde domstolen att innehavet av en bostadsrätt, vilken hade fungerat som övernattningslägenhet, i kombination med visst arbete (vistelse) i Sverige resulterade i väsentlig anknytning.
Gällande den andra anknytningspunkten, dvs. "Näringsverksamhet eller ekonomiskt engagemang", kan följande anföras. Inledningsvis kan sägas att till och med relativt stora innehav av kapitalplaceringsaktier i börsnoterade bolag inte brukar omfattas av den här anknytningspunkten. Det centrala är istället huruvida innehavet är tillräckligt stort för att kunna ge faktiskt inflytande. Näringsverksamheten kan också vara indirekt bedriven, exempelvis via ett av den skattskyldige kontrollerat aktiebolag, och även närståendes innehav kan få betydelse vid den här bedömningen. I rättsfallet RÅ 1972 ref. 46 var det tillräckligt med ett innehav om 38 % via familjemedlemmar för att en anknytningspunkt till Sverige skulle anses föreligga. Ovan refererad rättspraxis vittnar i vart fall om att innehav av egen bostad i allmänhet medför väsentlig anknytning i inkomstskattelagens mening.
Av din ärendebeskrivning framgår det inte riktigt hur omfattande anställningen kommer att vara. Ovan skriver du bara "tre dagar i". Jag vet inte heller när personen i fråga flyttade från Sverige, men han eller hon kan fortfarande bära bevisbördan för att det inte är fråga om någon väsentlig anknytning. I 3 kap. 7 § 2 st. IL sägs nämligen att under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses denne ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har sådan anknytning. Detta gäller den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Bestämmelsen är en s.k. presumtionsregel, vilken syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet. Efter fem år övergår dock på bevisbördan på staten, dvs. Skatteverket, se prop. 1984/85:175 s. 14-15 samt 120-122. Utifrån de omständigheter som har legat till grund för många av HFD:s avgöranden ska det framhållas att redan existensen av egen bostad kan leda till väsentlig anknytning, men det beror i och för sig på dess storlek, standard och läge till närmaste storstad. Även innehav av en fastighet i Sverige talar för en sådan anknytning.
Sammanfattningsvis och utifrån den information som finns tillgänglig i nuläget kan jag dessvärre inte avgöra skattskyldighetens omfattning. När det sedan gäller frågan om löneutbetalningarna kommer att registreras hos Skatteverket torde det korta svaret lyda ja eftersom en arbetsgivare enligt socialavgiftslagen (SAL) är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på de löner som betalas ut, 2 kap. 4 § SAL. Den sistnämnda frågan, dvs. huruvida medarbetaren riskerar att även behöva betala inkomstskatt i Sverige på sina utländska (brittiska) inkomster, beror som sagt på om det rör sig om en begränsad eller obegränsad skattskyldighet. Men oavsett vilket bör frågan ändå kunna löses genom bestämmelserna i lagen om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland. I det nyss nämnda dubbelbeskattningsavtalet sägs att som huvudregel ska inkomstskatt enbart betalas där arbetet utförts, se art. 14. Emellertid finns ett undantag som stadgar att man ska inkomstbeskattas i det land där man har sin hemvist om man vistats i mindre än 183 dagar under en tolvmånadersperiod i landet man utfört arbetet i. När du ovan frågade efter utlämningsavtalet misstänker jag att du egentligen syftade på vårt dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien. För ett utlämningsavtal är ju någonting helt annat och har inte med beskattning att göra.
Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar kan ha refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
