Ska vi upprätta ett inbördes testamente?

2019-01-13 i Testamente
FRÅGA
Hej!Gift med två gemensamma barn. Inga särkullbarn. Min far tycker att vi ska skriva ett inbördes testamente. Varför ska vi göra/inte göra det? Hur gör man det?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).

Jag kommer först att redogöra för allmänt vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång för att sedan redogöra för hur du eller ni kan försäkra den efterlevande makes ställning i kvarlåtenskapen.

Vad händer med egendomen vid första makens död?

När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1§ Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap 3 § ÄktB.

I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften. 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne.

Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap

Kvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB.

Bröstarvingar, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver er till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Huvudregel är att bröstarvingar ärver i samband med arvlåtarens bortgång. Om ni dock är gifta vid tidpunkten för den först avlidna makens bortgång är huvudregel att den efterlevande maken ärver före gemensamma barn. Den efterlevande ärver alltså hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB . Era gemensamma barn har sedan rätt till efterarv som inträder först vid andra makens bortgång, 3 kap. 2 § ÄB.

Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente

Makar har alltså arvsrätt efter varandra enligt bestämmelserna ovan, men ärver då egendomen med fri förfoganderätt .En möjlighet, för de fall ni vill försäkra efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen ytterligare, är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni eller du till viss del bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.

Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. Laglott är dock en värdemässig rätt till viss del av kvarlåtenskapen, bröstarvingarna kan därför inte begära att få viss bestämd egendom, såsom lägenheten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.

Genom testamente kan ni alltså bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas efter er, efter era specifika önskemål. Den främsta fördelen med att upprätta ett inbördes testamente är att det kan minimera risken för missförstånd och tvister bland dödsbodelägare.

Hur upprättas ett testamente?

Vid upprättande av ett testamente är det viktigt att tänka de formkrav som måste vara uppfylla för att testamentet vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen närvarande. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB.

Jag skulle dock rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Vill ni ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll