Ska jag betala kravbrev om fildelning?

2019-03-04 i Immaterialrätt
FRÅGA
Hejsan! Jag har fått ett "förlikningsbrev" från ramberg eller vad dom nu heter. Dom vill att jag ska betala 5000kr för att mitt Internetabonnemang används till olaglig fildelning. Det står inte specifikt vad, när eller hur det ska ha skett och det var postat till en adress jag bodde på för 4 år sen. Inte heller vilken IP-adress det gäller. Jag själv är rätt säker på att jag inte laddat ner något olagligt då jag inte använder mig av sådant. Jag mailade och frågade vad det gällde men fick ett autosvar tillbaka. Jag är lite orolig för detta så jag skulle kunna betala bara för att ha det hängande över mig men skulle det göra att jag juridiskt erkänner brott? Kan det va så att det forsätter trilla in brev om jag betalar? Jag själv har som sagt inte laddat ner något men inte vet jag om kompisar, hundvakter osv som varit där har gjort det. Låt säga att jag inte betalar och det går till domstol där jag i slutändan förlorar. Vad är konsekvensen då? Att jag få betala dom 5000kr eller måste jag stå för rättegångskostnader och allt?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Det senaste året har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i just det fallet. Fortsätter du att ladda ner eller har laddat ner andra filmer finns det däremot en risk att brev skickas ut i fler ärenden.

Advokatbyråerna utgår från att det är ägaren till internetabonnemanget som är skyldig

De advokatbyråer som skickar ut breven har som ståndpunkt att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. I ditt fall anser advokatbyrån att du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.

Även åsikterna huruvida man ska betala kravbreven eller inte går isär. Som exempel kan nämnas å ena sidan Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet. Wolk har i media uppmanat folk att inte betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra. Å andra sidan har Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttalat att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.

Vill du inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det

Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.

Erkänner du ett brott genom att betala?

Om du väljer att betala erkänner du inte per automatik ett brott. Förlikningserbjudande är ett civilrättsligt sådant, som innebär att du och upphovsrättshavaren kommer överens. I civilrättsliga mål finns det en möjlighet att komma överens. I straffrättsliga ärenden finns det ingen möjlighet att komma överens. Att du betalar innebär således inte juridiskt att du erkänner ett brott. En betalning innebär att du kommer överens med upphovsrättshavaren om att den inte kommer att tillställa dig fler krav för den aktuella filmen/serien. Däremot kan det komma fler brev, avseende andra filmer/serier, antingen från upphovsrättshavaren eller från annan upphovsrättshavare.

Vad kostar en rättegång?

Om du inte betalar och ärendet går till domstol kan det handläggas antingen som ett ordinärt tvistemål eller ett förenklat tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om advokatfirman (som ombud för sin klient) skulle vinna ett ordinärt tvistemål mot dig kan du bli ersättningsskyldig för motpartens rättegångskostnader, samt även dina egna om du anlitat ett ombud. Det kan således bli kostsamt.

I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål. Exempelvis blir du som regel bara betalningsskyldig för en timmes rättslig rådgivning för motparten. Observera dock att beloppet om 5.000 kronor endast är ett förslag till förlikning, din motpart kan välja att stämma dig på ett högre belopp än så.

Mina råd till dig

Ett sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att ni har laddat ner. Det innebär att även om ni betalar kan det komma fler krav angående andra filmer, antingen från den aktuella advokatfirman, eller andra.

Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen.

Mig veterligen har inga privatpersoner ännu stämts utifrån de brev som advokatbyråerna skickat ut. Mot den bakgrunden bedömer jag risken för en stämning som förhållandevis liten; advokatbyråerna kommer inte att ha möjlighet att stämma alla som är misstänkta för nedladdning. Jag kan som rådgivare inte säg att man alltid ska bestrida ett krav eller att man alltid ska betala. Däremot är min åsikt att om du inte utfört intrånget ska du inte heller betala. Om du inte har för avsikt att betala är min rekommendation att du inte för någon korrespondens alls med advokatbyrån och ignorerar eventuella brev. Du måste agera först vid eventuellt inkassokrav (bestrid skriftligen), eventuell ansökan om betalningsföreläggande (bestrid skriftligen) eller vid stämning till domstol.

Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.

Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Vänligen,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Immaterialrätt (690)
2019-03-19 Får jag skriva om workshopövningar i min bok, trots att jag inte vet vem som har kommit på dem m.m.?
2019-03-18 Vad är det för skillnad på upphovsrätt och mönsterskydd för brukskonst?
2019-03-17 Avbilda fotografier av varumärken
2019-03-17 Varumärkesskydd

Alla besvarade frågor (67129)