Ska jag begära jämkning?

Question

Hej Lawline!

Jag var gift och äger hus, bil och en tomt tillsammans med min man. Inte långt efter vi har ansökt och betalat ansökan om skilsmässa har han gått bort. Vi har två gemensamma barn och han har ett särkullbarn i ett annat land.

Ska jag begära jämkning vid bouppteckning?

Vilken andel av våra tillgångar har jag rätt till?

Vilken andel av våra tillgångar har särkullbarnet rätt till?

Tack på förhand för svaret

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Av beskrivningen ovan utläser jag tre frågor varav den första är om ifall du får begära jämkning vid bouppteckningen. Den andra berör vilken andel av era tillgångar du har rätt till vid en eventuell bodelning medan den tredje frågan syftar på särkullbarnets andel.

Vid dödsfall
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.

Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.

Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.

Bodelning
Huvudregeln, såsom det är förklarad ovan, när det kommer till bodelning är att värdet av giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna. Detta efter att avdrag gjorts för respektive makes skulder. Ibland leder huvudregeln dock till att en av makarna blir av med en stor andel av sina tillgångar, vilket kan uppfattas som orättvist.

För att kringgå denna "orättvisshet" kan man med stöd av 12 kap. 1 § ÄktB begära jämkning av bodelningen. Av lagrummet följer att jämkning (även kallad skevdelning) kan ske om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt vore oskäligt att tillämpa en strikt likadelning av giftorättsgodset.

Bedömningen om huruvida jämkning bör ske
Frågan om huruvida en likadelning är skälig uppstår regelmässigt vid kortvariga äktenskap. Med kortvariga äktenskap avses sådana som inte har varat mer än fem år varvid medräknas den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (se förarbetena). En likadelning vid sådana äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet. Men även då en make under ett kortvarigt äktenskap har ärvt betydande egendom eller fått den genom gåva.

Vidare kan parternas ekonomiska förhållanden också vara en faktor för jämkning. Enligt förarbeten kan jämkning ifråga om detta endast förekomma om det finns en betydande skillnad mellan makarnas nettoförmögenheter. Orsaken till skillnaden bör också beaktas.

När det kommer till omständigheterna i övrigt, menar man att det ska göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden. Jämkning kan enligt detta aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid en likadelning. Det innebär endast att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning. Överföring av egendom till den andra maken får således ske antingen genom engångsunderhåll, jfr 11 kap. 5 § ÄktB, eller genom jämkning av äktenskapsförord, 12 kap. 3 § ÄktB.

När det kommer till uttrycket "andra särskilda skäl" avse det uppenbara fall där det inte skulle te sig rimligt att lösa bodelningsfrågan på annat sätt än att låta vardera maken behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Ett tänkbart ex. kan vara uppenbara fall av skenäktenskap.

Arvsfördelning
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.

En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.

Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.

Ditt fall
Svaret på din fråga är således att du kan begära jämkning men framgång kommer du nå endast beroende på omständigheterna i ditt fall. I omständigheterna ovan framgår inte riktig varför just jämkning är av intresse men jag hoppas att informationen ovan ger i alla fall ledning i om jämkning borde begäras.

Efterlevande make har inte en arvsrätt i sig, du har därför inte rätt till en specifik andel i arvet. Det du har rätt till är din del i bodelning (eller jämkningen om det nå framgång), vilket ska vara hälften av giftorättsgodset. Detta innebär att bodelning görs först och du erhåller din del. Din avlidnes makes del som är den andra hälften plus hans enskild egendom (om han har sådana) är hans kvarlåtenskap. Det är det som hans arvingar ska ärva.

Arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna, d.v.s. att var och en ska erhålla 1/3 av kvarlåtenskapen. Du kommer att ärva före gemensamma barnen, d.v.s. 2/3 av kvarlåtenskapen, med fri förfogande rätt. Dessa ska de få efter dig. Särkullbarnet har rätt till 1/3 av hens förälders kvarlåtenskap och detta kan hen få direkt eller avvakta tills efter dig.

Jag hoppas att detta var till hjälp och återkom gärna om du har fler frågor.

Vänligen,