Särkullbarns rätt till laglott och kallelse till bouppteckning
Har jag rätt att ärva efter min far när han går bort? Han är 83 år nu och jag har inte haft så värst mycket kontakt med honom under åren mer än att min mamma har kontaktat honom när jag har fått barn, jag är inte bortadopterad eller något, han är gift sen många år tillbaka och hans fru är 70 år o dom har 3 barn tillsammans som jag aldrig har träffat, känns dumt o dyka upp på hans boupptäckning var det lider, har jag rätt o ärva? Om jag får ärva måste jag vara med på boupptäckningen isåfall får jag ens reda på när han gått bort?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga .
Som bröstarvinge till din far har du alltid rätt till minst din laglott vilken är hälften av arvslotten. Detta innebär att om din far skulle lämna egendom med värde av 1.000.000 kr så skulle arvslotten totalt för alla hans barn vara 500.000 kr, alltså 125.000 kr vardera. Laglotten som är hälften av denna blir därför 62.500 per person. Som bröstarvinge har man rätt till detta arv oavsett relation till sin förälder eller om föräldern till och med har testamenterat bort hela egendomen. Om din far upprättat testamente som strider mot detta kan du begära jämkning av detta enligt Ärvdabalken och således få ut ditt arv ändå. Det bör förtydligas att laglotten är det som bröstarvingar som minimum kan få ut.
Du nämner att din far sedan länge är omgift. Inom arvsrätten gäller att den efterlevande maken ärver den först avlidne maken först, innan andra arvingar får ta del av arvet. Detta för att skydda den efterlevande makens ställning. Arvingarna till den som avlidit först måste därför vanligtvis vänta på att få sitt arv tills den andra maken avlidit. Men eftersom du inte är gemensamt barn till din far och hans nya fru, utan alltså ett särkullbarn, omfattas du inte till fullo av denna regel. Du kan därför med stöd av Ärvdabalken 3:1 st. 1 men. 2 direkt få ut ditt arv, om du inte själv väljer att avstå från det eller att ta ut det senare.
När en person avlider ska en bouppteckning göras för att reda ut hur arvet ska fördelas. Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om samtliga dödsbodelägare och det är lag på att alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen. Dödsbodelägare är den som är arvinge, alltså du. Skatteverket vet om du är registrerad som din fars barn och därmed även som en legal arvinge. Om du är osäker på detta bör du kontakta Skatteverket för att undersöka detta.
Bouppteckningen görs av gode män eller förrättningsmän som själva inte är dödsbodelägare. Bouppteckningen kommer att samverkas med en boutredning vilken skall hållas inom tre månader från dödsfallet. Till denna skall samtliga dödsbodelägare kallas i god tid innan.
Om förrättningsmännen bryter mot sin skyldighet att kalla dig som dödsbodelägare så kan du begära en tilläggsbouppteckning. Enligt 20:9 st. 3 Ärvdabalken får även Skatteverket välja att inte registrera bouppteckningen när den lämnats in av förrättningsmannen om osäkerhet finns på om alla dödsbodelägare har kallats, eller om andra felaktigheter skett. De kan i sådant fall ådöma vite å den ansvarige och bestämma en ny tid inom vilken felaktigheterna måste avhjälpas.
Som du ser så finns det långtgående regler gällande informationsskyldighet och förhållningsregler vid hanteringen av bouppteckning och arv. Så förhoppningsvis kommer du inte att hamna i en sådan icke önskvärd situation där du undanhålls information om din fars död. Om det ändock skulle hända bör du komma ihåg att du som bröstarvinge alltid har rätt till din laglott. Du kan då ta hjälp av en jurist som kan föra din talan åt dig. Du kan i sådana fall boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!
Förhoppningsvis har du fått nog med information för att kunna förbereda dig på situationen.
Lycka till!
