Särkullbarns rätt till efterarv och preskriptiontid för efterarv

2014-12-26 i Efterarv
FRÅGA
Hej Min pappa gick bort nov 1989 och då tog jag ut min laglott del som särkullebarn. Pappan var omgift vid frånfället och min styvmor gick bort mars 2010. Inom deras äktenskap finns en dotter, min halvsyster. I ett upprättat inbördes testamente mellan makarna är det pappans önskemål att bröstarvingar inte tar ut sin laglott utan väntar tills styrmor avlider, jag tog trots detta ut min laglott. Kvarlåtenskap mellan makarna skulle ärvas med fri förfoganderätt. Min undran är om jag kan få ut något efterarv om inte tiden från mars 2010 är överskriden?
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Särkullbarns rätt till efterarv
Makar har i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Denna arvsrätt sträcker sig relativt lång; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång rätt att få ut hela sitt arv och som minst laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB (här). Gemensamma barn måste dock vänta till den efterlevande makens död för utfående av arvet efter den först avlidne maken.

Om ett särkullbarn till den först avlidne maken endast får ut sin laglott vid dennes bortgång innebär det att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. En arvlåtare har full rätt att göra detta och en bröstarvinge kan inte klandra ett testamente om denne redan fått ut sin laglott.

Det finns dock en möjlighet att ett särkullbarn till den första avlidne kan ha rätt till s.k. efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Så är fallet om den först avlidne maken har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt.

Jag sammanfattar det hela med följande. Att ett särkullbarn får ut laglotten vid den först avlidne makens död innebär att den andra hälften av dennes arvslott genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Om denna någon är den efterlevande maken, och denna genom testamentet erhåller egendomen med fri förfoganderätt, har särkullbarnet en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, dvs. vid styvförälderns död. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död.

Det sker inget automatiskt ”frånsägande” av utfående av ett eventuellt efterarv om ett särkullbarn vid den först avlidnes död utfår sin laglott. Dock är rätten till efterarv beroende av vad som av den först avlidne maken har förordnats genom testamentet. En arvlåtare är, som sagt, fri att genom testamente förfoga över allt som inte utgör bröstarvinges laglott.

Preskriptionstid för efterarv
Frågan är om ditt anspråk har preskriberats, vilket betyder att så pass lång tid har gått att du har förlorat sin rätt. Preskriptionsregler finns i ÄB:s 16 kap.

Här beror det lite på vad som gjordes vid bouppteckningen. Det finns tre alternativ:

1. Om dödsbodelägarna (de övriga syskonen som ärvde) visste att det fanns en till arvinge men inte visste var denne bodde och meddelade detta används 16 kap. 1 § ÄB. Då ska det ha meddelats att de letar efter denna arvinge i något som kallas "Post- och Inrikes Tidningar", då anses det ha blivit allmänt känt att dödsboet letar efter denna person. Personen har då fem år sig på att få del i arvet. Det är fem år räknat från kungörelsen, inte dödsfallet.

2. Om dödsbodelägarna var osäkra på om det fanns fler arvingar (eller visste att det finns någon mer, men inte vet dennes namn eller adress) kan 16 kap. 2 § ÄB användas. Där går man tillväga på exakt samma sätt som ovan, men istället för att söka efter en specifik person meddelar man vem som har dött och frågar om det finns några fler arvingar. Även här har personen fem år på sig att ge sig tillkänna.

3. Om arvingen varken var okänd eller befann sig på okänd ort gäller en preskriptionstid på tio år, räknat från dödsfallet, se 16 kap. 4 § ÄB. Arvingen kan alltså komma efter fem år och kräva att få ta del av arvet. Då blir det helt enkelt så att de andra syskonen som egentligen fick mer i arv än de har rätt till, får betala tillbaka den delen. Detta ska då krävas hos syskonen, se 16 kap. 6 § ÄB.

Dock finns en möjlighet att påskynda processen om arvtagaren undviker att meddela om han eller hon vill göra anspråk på sin rätt till arv. Tingsrätten kan utförda ett föreläggande om att arvingen skall göra sin rätt gällande inom sex månader från det att han eller hon har blivit delgiven om föreläggandet, se 16 kap. 5 § ÄB. Om arvingen inte gör detta förlorar denne sin arvsrätt, se 16 kap. 7 § ÄB.

I ditt fall är du ingen okänd bröstarvinge i och med att du tidigare har tagit ut din laglott så antingen alternativ ett eller tre är aktuellt, dvs. fem eller tio år från kungörelsen resp. dödsfallet. Såvida du inte har blivit delgiven och inte gjort din rätt gällande inom sex månader från delgivningen, då har du förlorat din rätt till efterarv.

Hoppas det var svar på dina funderingar.

Vänligen,

Linda Davidsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (689)
2020-07-06 Gåvor i strid med rätt till efterarv
2020-07-03 Rättigheter när ens gifta syster dör?
2020-07-01 När får gemensamma barn ut deras arv efter en avliden förälder?
2020-06-30 Hur ska huset fördelas?

Alla besvarade frågor (81800)