Särkullbarns rätt att ärva efterlevande makar
En vän var gift och dom hade tre gemensamma barn och ett särkullbarn. När hustrun gick bort gjordes aldrig någon bodelning och den avlidnes barn utanför äktenskapet avstod sitt arv. Det fanns inga tillgångar.
Nu visar det sig att särkullbarnet har rätt att ärva den efterlevande på grund av att hon avstod sitt arv. Det skulle vara en fjärdedel av mammans del av sin hälft efter dödsfallet och en del av "pappans" del.
Nu har pappans tillgångar ökat avsevärt från att vid bortgången bara bestå av skulder på ett gemensamt husköp. Kan detta stämma?
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag tolkar din fråga såsom att din vän är pappan och dennes numera avlidne fru hade ett särkullbarn som avstod sitt arv vid sin mammas bortgång. Nu undrar du alltså hur särkullbarnets arvsutdelning kommer se ut.
Reglerna om arvsfördelning hittar du i ärvdabalken (ÄB).
Särkullbarn har rätt att ärva efterlevande om de avstått sitt arv
När en person avlider kommer dennes tillgångar att utgöra den kvarlåtenskap som ska delas ut som arv. Makar i äktenskap råder fortfarande över sina egna tillgångar, men vid äktenskapets slut (antingen genom skilsmässa eller vid dödsfall) väljer många att genomföra bodelningar för att fördela parets gemensamma tillgångar på ett mer "rättvist" sätt (Äktenskapsbalken 11 kap. 3 §). Du skriver i din fråga att någon sådan bodelning inte skett och att inga tillgångar heller fanns.
Jag utgår ifrån att det alltså var den avlidna hustrun som saknade egna tillgångar. I och med att din vän valde att inte genomföra någon bodelning vid hennes bortgång fick han därmed behålla sina egna tillgångar, och ingenting gick över till hennes "sida" i bodelning. Här uppstår ett problem, för som frågan är formulerad verkar det som att hustrun därmed helt saknade tillgångar som hennes dotter kunde ärva. Särkullbarnet får – till skillnad från de gemensamma barnen – bara ärva sin egen mammas tillgångar (ÄB 2 kap. 1 §). För att kunna ha avstått sitt arv måste hennes mamma därmed haft i alla fall någon form av tillgångar, annars hade inget arv kunnat utgå överhuvudtaget. Jag förutsätter därför att mamman ändå lämnade någon form av tillgångar, om än väldigt små.
Huvudregeln vid ena makens dödsfall är att eventuella särkullbarn först ärver sin andel av arvet och att den efterlevande maken (tillfälligt) ärver resten av tillgångarna, före parets gemensamma arvingar (ÄB 3 kap. 1 §). Denna arsvandel fastställs av eventuella testamenten och antal syskon. Du skriver att särkullbarnet har rätt att ärva ¼ av hustruns kvarlåtenskap, vilket stämmer bra överens med att hon har tre stycken halvsyskon; alla får ¼ var. Särkullbarnet ärver ingenting av "pappans del" i denna situation.
Skulle ett särkullbarn avstå från att ta ut sin andel direkt vid förälderns dödsfall, blir de istället berättigade till något som kallas efterarv (ÄB 3 kap. 9 §). Efterarvsrätt innebär att särkullbarnet – precis som de gemensamma barnen – kommer att få ut sin avlidne förälders arv först efter att dennes efterlevande make också avlidit. Detta efterarv beräknas som en kvotdel av de tillgångar som efterlevande make (tillfälligt) ärvt av den avlidne, delat igenom parets gemensamma tillgångar vid dödsfallet. Som exempel; säg att pappan hade 90 000 kr i tillgångar och mamman 10 000 kr. Vid hennes bortgång ärver han de 10 000 kr, och efterarvingarnas kvotdel i hans tillgångar blir därmed 10 000/100 000 = 0.1. I sådant fall kommer efterarvingarna vid hans bortgång få dela på 10% av hans tillgångar som arvet efter mamman. Parets gemensamma barn kommer förstås att dela på resterande 90% som arvet efter sin pappa.
I detta fall saknar jag kunskap om parets egendomsförhållanden och kan därför tyvärr inte uttala mig om kvotdelens storlek i just ditt fall. Men som utgångspunkt gäller just det: särkullbarnet har rätt till en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar.
Undantag från efterarvsrätt till efterlevande makes ökade tillgångar
Denna kvotdel motsvarar den del av parets gemensamma tillgångar som ägdes av särkullbarnets egen förälder vid dödsfallet. Strax efter dödsfallet är detta belopp exakt de tillgångar som föräldern faktiskt ägde. Men många efterlevande makar kommer under årens lopp att antingen öka eller minska värdet på sina tillgångar, och i och med att efterarvingarna endast har rätt till en kvotdel och inte ett fast belopp av den efterlevande makens tillgångar kommer efterarvets storlek alltså variera i takt med att efterlevande makes tillgångar ökar eller minskar (ÄB 3 kap. 2 § stycke 3).
Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om efterlevande make åstadkommit en avsevärd värdeökning av sina tillgångar kan det kännas orättvist att den redan avlidne makens arvingar ska få dra nytta detta. Därför finns en regel som innebär att man vid beräkningen av efterarvet ska bortse från den efterlevande makens tillgångars värdeökning om de kan exklusivt tillskrivas den efterlevande maken. Beror värdeökningen på att efterlevande maken förvärvat tillgångar genom en senare bodelning (med ny partner), arv, gåva eller genom dennes förvärvsarbete, ska dessa ökningar av tillgångarnas värde endast tillfalla den efterlevandes egna arvingar (ÄB 3 kap. 4 §). Med andra ord, skulle värdeökningen på din väns tillgångar vara exklusivt kopplade till dennes arbete, arv, gåvor eller bodelningar, ska denna värdeökning inte räknas med när särkullbarnets arv efter mamman fastställs. Skulle värdeökningen däremot bero på din vän varit allmänt sparsam och en duktig förmögenhetsförvaltare, eller en allmän värdestegring av befintliga tillgångar (aktier, fastigheter etc.), så ska även särkullbarnet få tillgodoräkna sig denna värdeökning.
Sammanfattning
Särkullbarnet kommer – så länge som mamman lämnade någon form av tillgångar bakom sig – få ut nån form av arv vid din väns bortgång. Om detta arv är begränsat till de små tillgångar som faktiskt fanns vid mammans död, eller om det växt i takt med att din väns tillgångar ökat beror helt och hållet på varifrån denna ökning kommer. Vid en eventuell tvist kommer det ligga på efterlevande makes arvingar att bevisa att värdeökningen berodde exklusivt på den efterlevande makens förhållanden, så om detta är viktigt för er föreslår jag att ni samlar bevisning över var denna värdeökning härrör ifrån.
Lycka till och jag hoppas du fick svar på din fråga!
Mvh,
