Särkullbarns arvsrätt

2021-01-09 i Testamente
FRÅGA
Hej, Min mammas man har avlidit. De gifte sig 1995. Han har fem barn från tidigare äktenskap varav en är adopterad tror mamma iaf. Min mamma och hennes make har väldigt lite pengar, knappt några besparingar. De har skrivit ett testamente som lyder: "Undertecknade äkta makar förordar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andre, skall med full äganderätt erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap". Testamente från 1996. Bevittnat av två personer med underskrift men utan namnförtydligande och inget telefonnummer men vittnenas adress finns med. Syftet med testamentet var att kunna bo kvar i huset utan att behöva sälja för att ha råd att betala ut arv till särkullbarn.Min fråga är om min mamma kommer bli tvungen att sälja bostadsrätten hon bor i för att kunna ge särkullbarnen sin del? Hur stor del ärver de? Är testamentet till någon fördel till mamma eller har det ingen betydelse då dessa särkullbarn ändå har rätt till sin laglott? Hur delas arvet upp nu när hennes man avlidit och sedan när min mamma avlider hur fungerar det? Kan särkullbarnen vänta med att ta ut sin del eller kan de kräva att få ut det på en gång? Mamma vill bo kvar i bostadsrätten om hon har råd om hon får bostadstillägg. Värdet sitter i bostadsrätten värd ca 2.000.000 kr. De har lån på 350.000 kr. Pengarna på den avlidnes konto kommer inte täcka begravningskostnaden. Kan jag fortsätta köra den avlidnes bil då jag hjälper till med handling etc? Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Inledning

Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).

Utredning

Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva en sin avlidne makes kvarlåtenskap, dock med undantag för särkullbarns rätt att omedelbart efter sin förälders död utfå arv efter vederbörande. I 3 kap. 2 § ÄB framgår att den efterlevande maken, i fall då den avlidne maken har arvingar av första eller andra arvsklassen kvar i livet, endast ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, som till skillnad från full äganderätt innebär att egendomen inte kan förordnas om genom testamente. Detta innebär att eventuella föräldrar, syskon och syskons avkomlingar får en efterarvsrätt gentemot den efterlevande maken. Som utgångspunkt får efterarvingarna efter den efterlevande makens död rätt till hälften av den kvarlåtenskap som vederbörande lämnar efter sig, vilket gäller i fall då total giftorättsgemenskap förelegat mellan makarna.

I 7 kap. 1 § ÄB konstateras att bröstarvingar har rätt till en så kallad laglott som utgör hälften av deras arvslott, det vill säga det de skulle ärvt enligt den legala arvsordningen. Om ett testamente av innebörd att mer än hälften av kvarlåtenskapen ska gå till någon som inte är en bröstarvinge kan bröstarvingar enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning av testamentet för att utfå sin laglott.

I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att det lagstadgade förfarandet hade inneburit att din mors makes barn kunnat utkräva sitt arv vid sin fars frånfälle. Då hade en bodelning gjorts varefter makens barn fått rätt till sin fars hälft (förutsatt att ingen enskild egendom förekommit). Eftersom det såvitt jag förstår din fråga inte finns några gemensamma barn i äktenskapet aktualiseras inte frågor om efterarvsrätt. Denna reglering aktualiseras dock enligt min uppfattning inte i ditt fall eftersom ett testamente av innebörd att din mor nu ska ärva hela din mors makes kvarlåtenskap med full äganderätt finns. Detta innebär att din mor enligt testamentet ska ärva all sin makes kvarlåtenskap inte i med stöd av makes arvsrätt, som din mors makes barn kunnat undanröja, utan med stöd av testamentet. På så vis kränks dock din mors makes barns rätt till laglott, vilket innebär att de kan begära jämkning av testamentet. Eftersom rätten till laglott uppgår till hälften av den totala kvarlåtenskapen kommer alltså din mor i sådana fall ärva hälften av sin makes kvarlåtenskap med stöd av testamentet och makens barn kommer utfå den andra hälften som laglott.

Förutsatt att din mors makes barn väljer att begära jämkning av testamentet, vilket får sägas framstå som sannolikt, och att ingen enskild egendom finns så kommer alltså din mor efter bodelningen tilldelas hälften av makarnas gemensamma tillgångar och därefter ärva ytterligare en fjärdel av dessa. Den sista fjärdedelen kommer tillfalla makens barn. Denna konstruktion får sägas gynna din mor och i förlängningen dig eftersom den legala arvsordningen skulle tilldelat makens barn hela makens hälft av de gemensamma tillgångarna. Eftersom ingen efterarvsrätt förekommer kommer du ärva hela din mors kvarlåtenskap vid hennes bortgång. I vilken mån din mor har möjlighet att behålla bostaden efter fördelningen av kvarlåtenskapen har jag svårt att uttala mig om eftersom det bland annat beror på hennes möjlighet att belåna bostaden för att betala makens arvingar deras laglott. Med tanke på de många inblandade personerna och motstående intressena kan det vara aktuellt för er att ansöka om att en boutredningsman ska utses för att hantera processen.

Handlingsplan

Min rekommendation till dig är att förklara innebörden av mitt svar för din mor så att hon kan bevaka sina intressen i den kommande bodelningen och arvskiftet. Jag har svårt att uttala mig om något närmare än så utan tillgång till mer information om fallet, men preliminärt bedömer jag att det kan vara av intresse för din mor att ansöka om boutredningsman.

Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.

Med vänlig hälsning

Magnus Gustafsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2817)
2021-04-11 Hur kan man stoppa en bedragare från att få arv?
2021-04-09 Vad krävs för att ett testamente ska vara giltigt?
2021-04-08 Lagval för arv inom EU
2021-04-06 Kan vi testamentera bort sommarhuset med möjlighet för särkullbarnen att lösa ut sin andel?

Alla besvarade frågor (91095)