Särkullbarns arvsrätt

2019-03-29 i Laglott
FRÅGA
Min man dog för ett tag sedan, han har barn sedan tidigare, vi har inga gemensamma och jag har inga barn. Vi har skrivit äktenskapsförord och testamente där allt står på mig, huset tog jag över innan vi gifte oss för 18 år sedan. Jag bara undrar vad särkullbarnen har rätt till vid en bouppteckning? Han hade inga tillgångar mer än en skatteåterbäring som får gå till begravning.
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Äktenskapsförord och testamente

Enligt 7 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB) kan makar genom äktenskapsförord avtala att viss egendom ska vara undantagen från eventuell bodelning. Denna egendom utgör då så kallad enskild egendom. När en av makarna går bort, har den andra maken rätt till arv enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innefattar också enskild egendom.

Genom ett testamente kan man bestämma vem eller vilka som ska få ärva ens tillgångar när man går bort. Jag utgår ifrån att din make har testamenterat all sin kvarlåtenskap till dig.

Särkullbarns arvsrätt

Huvudregeln är att kvarlåtenskapen från den bortgångne maken först tillfaller den efterlevande maken. Den först bortgångnes arvingar har sedermera rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Detta framkommer av 3 kap 2 § ÄB. Ett undanag från huvudregeln finns dock beträffande särkullbarn. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, men har möjlighet att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken. Särkullbarnet har då rätt till efterarv senare istället (3 kap 9 § ÄB). Sammanfattningsvis har din mans särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt i och med bouppteckningen, om de inte frånsäger sig denna rätt.

Man får inte glömma att din man antagligen testamenterat all sin egendom till dig. Detta gör dock inte att särkullbarnen helt och hållet kommer att sakna arvsrätt. Då särkullbarnen är din mans bröstarvingar (barn) har de nämligen ett så kallat laglottsskydd. Enligt 7 kap 1 § ÄB har bröstarvingar alltid rätt till minst hälften av sin arvslott oavsett testamenten. Detta innebär att en förälder kan testamentera bort maximalt hälften av vad barnet hade haft rätt till att ärva annars.

Tänkte illustrera laglottsskyddet med ett exempel: A och B är gifta. A går bort. A har ett särkullbarn från tidigare förhållande som heter C. A och B har inga barn tillsammans. A testamenterade bort all sin egendom till B innan han dog. Kvarlåtenskapen efter A uppgår till 1 000 000 kronor. Hade testamentet inte funnits, hade särkullbarnet C fått rätt att ärva allt. Laglottskyddet innebär då att C oavsett A:s testamente i alla fall har rätt till 500 000, d.v.s. halva den "riktiga" arvslotten.

Märk även att det finns ett förstärkt laglottsskydd enligt 7 kap 4 § ÄB. Denna regel innebär att ifall arvlåtaren exempelvis skänker bort massa egendom precis innan dödsfallet för att minska bröstarvingarnas laglott, ska värdet på dessa gåvor läggas in i kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen används sedan för att räkna ut laglotten.

För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till antingen Lawlines telefonrådgivning eller Lawlines juristbyrå.

Hugo Snöbohm Hartzell
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (657)
2019-07-09 Måste jag anlita en jurist i arvstvist?
2019-06-30 Bröstarvinges laglott
2019-06-30 Syskonbarns arvsrätt
2019-06-30 Barns arvsrätt och närvaro vid bouppteckning

Alla besvarade frågor (71117)