Sambo avlider - vem får bostaden?
Hej. En fråga angående arv.
Vi kan kalla dem för Adam o Eva. De är sambos utan några papper emellan sig. Adam har nu gått bort.
De bor i en fastighet som Adam hyrde från början. Eva köpte fastigheten av ägaren och Adam fortsatte att hyra den. Sedan blev de sambos flera år efteråt. Adam köpte fastigheten från Eva för 3 år sen och vid Adams dödsfall nu så var de fortfarande sambos.
Vem ärver fastigheten? De har inga gemensamma barn
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att personerna i fråga var att anses som sambos i lagens mening, när "Adam" gick bort. Jag tolkar även din fråga som att det inte finns några papper mellan parterna, alltså att det varken finns samboavtal eller testamente. Kort kan sägas att sambor inte har någon arvsrätt, men det finns vissa omständigheter som kan göra att efterlevande sambo dels kan ha rätt till en del av värdet av bostaden (genom bodelning), dels ha rätt att överta bostaden (bättre rätt). En bodelning fördelar värdet av parternas samboegendom, men påverkar inte ägarförhållandet. Det som Adam äger, äger han ensamt, men en sambo kan ha rätt till värdet av halva, om egendomen ingår i bodelningen. Arvsrätten utgår också från värdet av den avlidnes kvarlåtenskap, men även fördelningen av egendomen mellan arvtagarna utifrån värdet som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap. Man måste alltså först genom en bodelning fördela värdet av gemensam egendom, och därefter kan egendomen i sig fördelas mellan arvingar.
Vad ska ingå i en bodelning?
Ett samboförhållande anses upplöst när en av de sammanboende går bort (2§ 3p. sambolagen). Bodelning behöver inte göras, men om den efterlevande sambon begär det, så ska bodelning göras (8§ sambolagen). Det är genom bodelning som egendomens värde ska fördelas, utifrån egendomsförhållandet vid samboförhållandets upphörande. Om bostaden utgör samboegendom, ska den ingå i en eventuell bodelning, och då ska värdet av bostaden delas lika mellan samborna vid samboförhållandets upphörande.
Vad som ska ingå i bodelningen beror i första hand på eventuella avtal mellan samborna. Finns inget sådan, så ska den så kallade samboegendomen ingå i bodelningen (3§ sambolagen). Detta är bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning. Den gemensamma bostaden ska som utgångspunkt alltså ingå i bodelningen, om den förvärvats för gemensamt bruk (5§ sambolagen). Gemensam bostad omfattar både fast egendom, bostadsrätt och hyresrätt som är avsedd för sambornas gemensamma hem och som innehas huvudsakligen för detta ändamål.
Utgångspunkten är dock att endast bostad som var avsedd att utgöra gemensamt hem, ska utgöra samboegendom. Det som en sambo har förvärvat föra samlevnaden anses normalt inte ha förvärvats för gemensam användning, utan endast om förvärvet skett i nära anslutning till samlevnaden, exempelvis i syfte att lytta ihop i bostaden. Om jag utgår ifrån att Adam inte förvärvat hyresrätten i syfte att flytta ihop med Eva, så är utgångspunkten att den inte utgör samboegendom och därför inte ska ingå i bodelningen. Jag skulle dock säga att den rådande situationen är ganska komplicerad, då Eva sedan köpt fastigheten och därefter sålt den till Adam efter de blivit sambos. I ett fall där egendom som endast var den ena sambons byts ut mot egendom som utgör gemensam, ska den utgöra samboegendom. När en hyresrätt istället ombildas till en bostadsrätt under sambotiden, ansågs den inte utgöra samboegendom (NJA 2013:242). I ett rättsfall övergick en bostadsrätt till att bli friköpt fastighet, och då menade Hovrätten att det var samma tillgång, även om ägandeförhållandena hade ändrats, och att bostaden förblev intakt (Hovrätten över Västra Sverige, målnummer 3291-18). De ansåg att man inte skulle tolka sambolagen för brett, och således ansågs bostaden i detta fall inte vara förvärvad för samboende och utgjorde inte samboegendom.
Om bostaden skulle anses utgöra samboegendom, ska bostaden efter bodelningen lottas till en av parterna. Utgångspunkten är att den som äger den får den, men Eva kan göra anspråk på att få bo kvar, om det kan anses skäligt uifrån omständigheterna (16§ 2st sambolagen).
Det är alltså en ganska komplicerad situation som råder, och jag kan inte säga med säkerhet om bostaden kommer ingå vid en eventuell bodelning eller inte, då jag inte heller vet alla omständigheterna kring förhållandet, exempelvis vem som bekostat hyra, lån, andra levnadskostnader, hur länge de varit tillsammans och liknande. Men om man ska tolka sambolagen snävt, så utgör bostaden sannolikt inte samboegendom och ska då inte ingå i en eventuell bodelning. Att fastigheten inte ingår i bodelningen innebär helt enkelt att Eva inte har något anspråk på värdet av den.
Vem ärver?
Utgångspunkten i arvsrätten är att sambor inte har någon arvsrätt om det inte finns något avtal mellan parterna. Den avlidnes kvarlåtenskap ska helt enkelt då gå till dennes legala arvingar, som i första hand är dennes barn och barnbarn (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Om det inte finns några barn till den avlidne, går arvet till dennes föräldrar, och om de inte heller finns i livet går det till eventuella syskon till den avlidne (2 kap. 2§ ÄB). Om ingen i denna arvsklass lever, ärver far och morföräldrar, och eventuella föräldrars syskon (2 kap. 3§ ÄB). Det är dock den sista arvsklassen, så finns inga av dessa personer heller i livet, så går arvet till den så kallade allmänna arvsfonden.
Vem ärver fastigheten i ovan situation?
Rätten till arv ger anspråksrätt till värdet av den avlidnes egendom som utgångspunkt, inte egendomen i sig. Egendomen fördelas enligt lite andra regler, men ska som utgångspunkt tillfalla den som ägde den. En eventuell bodelning ska göras innan arvet skiftas, och bodelningen kan då reglera värdet av kvarlåtenskapen. Om bodelning inte begärs så går Adams fastighet som utgångspunkt direkt till hans arvtagare, då han äger fastigheten vid hans bortgång (alltså inte till sambon). Men om Eva skulle begära bodelning, ska värdet av bostaden delas lika mellan dem om bostaden utgör samboegendom enligt ovan resonemang. Hon kan då begära att få överta bostaden om det anses skäligt utifrån omständigheterna (16§ 2st sambolagen). Denna rätt tillfaller endast efterlevande sambo, och inte Adams arvtagare. Eva är alltså den enda som har rätt att bo kvar i bostaden, men hon måste då lösa ut Adams arvtagare ur värdet på bostaden.
Om bostaden inte skulle anses utgöra samboegendom, ska den inte ingå i bodelningen. Då ska Eva som utgångspunkt inte kunna överta den. Eva kan dock göra anspråk på hyresrätt eller bostadsrätt, om hon behöver den bättre och om det utifrån omständigheterna i övrigt om det finns synnerliga skäl (22§ sambolagen). Även denna rätt tillfaller endast efterlevande sambo. Övertaganderätten är dock väldigt restriktiv.
Sammanfattningsvis
Det enkla svaret på din fråga är alltså att sambos ärver inte varandra om det inte finns testamente, och därför ska Adams arvtagare enligt ovan som utgångspunkt ärva Adams kvarlåtenskap, alltså fastigheten och dess värde. Adams barn ärver i första hand (och så vidare enligt ovan). Men Eva kan dock göra anspråk på själva bostaden, då den utgör hennes hem. Om hon begär bodelning och den anses utgöra samboegendom, kan hon få den på sin lott om det kan anses skäligt (16§ 2st sambolagen). Då måste Eva lösa ut Adams arvingar till halva bostadens värde.
Om bostaden inte skulle anses vara förvärvad för gemensamt boende, ingår den inte i bodelningen. Men Eva kan ändå ha rätt att bo kvar om det är en hyresrätt eller bostadsrätt, och hon kan anses behöva den bättre (22§ sambolagen). Dock ska hon då lösa ut Adams arvtagare till hela bostadens värde.
Utgången blir alltså att Eva är den enda som har rätt att göra anspråk på bostaden i sig, även om det är Adam som äger den. Denna rätt är dock ganska restriktiv, och hon är också skyldig att lösa ut Adams arvtagare ur bostaden.
Jag har utifrån bästa förmåga och utifrån informationen jag fått försökt ge ett så bra svar jag kan och hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor. Det är som du märker många faktorer som påverkar utgången. Om du önskar vidare vägledning eller vill komma i kontakt med vår juristbyrå, som kan hjälpa dig vidare att utreda situationen, är du välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Vänligen,
