Tolkning av mål nr. 3247-13 MÖD - överklagande av bygglov
Hejsan, jag läser ett rättsfall Mål nr 3247-13 och undrar om ni kan hjälpa mig att förstå ett par delar i rättsfallet.
När man läser detta rättsfall, vilka är de motstående parterna och vilken ståndpunkt har dom i ärendet?
skulle vara jätte tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag har kunnat hitta minst två olika mål med det målnumret från olika domstolar. Om du skulle kunna skicka en länk till fallet eller berätta vilken domstol som dömt och när ska jag försöka hjälpa dig. Skriv gärna en kommentar så svarar jag i kommentarfältet.
Jag ser fram emot ditt svar!
Svar
Hej igen!
Tack för att du skickade länken! Jag har nu läst målet och ska göra mitt bästa för att svara på dina frågor.
1. Parterna
Parterna i målet är å ena sidan en enskild som benämns E. N., å andra sidan en enskild som benämns B.C. och Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun. I målet framgår att de två personerna är grannar, varav den ena ansökt om bygglov hos byggnadsnämnden och den andra äger en fastighet som gränsar mot den fastighet som berörs av bygglovet.
2. Parternas ståndpunkter
E.N. benämns som klagande; det är alltså hon som har väckt talan i målet för att hon är missnöjd med byggnadsnämndens beslut. Såsom jag tolkar hennes yrkande är hon missnöjd med ett antal aspekter av det beviljade bygglovet, i huvudsak att den aktuella byggnaden kommit att hamna för nära hennes fastighet. Hon anser sig enligt min uppfattning ha fått otillräcklig information innan bygglovet beviljades, hon anser att byggnaden avviker från de planer hon fått ta del av, hon anser att byggnaden utgör en betydande olägenhet för henne som granne och hon anser att uppförandet av byggnaden borde stoppats eftersom hon motsatt sig det. B. C. och byggnadsnämnden håller inte med om detta.
Såsom jag uppfattar omständigheterna var det centrala problemet att en plan för bygget beviljades. Planen var dock inte sådan att E.N. kunde ta ställning i frågan. Därefter ansökte B.C. om ändring, bland annat i form av att byggnaden flyttades närmare E.N.:s fastighet; detta bifölls. I detta skede ska inte E.N. ha fått ta ställning till ändringen. Därmed uppstod konflikt eftersom E.N. motsatte sig planerna. I slutändan fann Mark- och miljööverdomstolen att nämnden inte i praktiken gett E.N. tillfälle att yttra sig om planerna med full förståelse om vad de innebar.
Jag hoppas att mitt svar är till hjälp.
Tillägg
Den huvudsakliga frågan i målet för MÖD är enligt min uppfattning huruvida E.N. kunde anses ha beretts tillfälle att yttra sig enligt 8 kap. 22 § ÄPBL, den äldre lagen. Motsvarande bestämmelse i den nya lagen, PBL, är 9 kap. 25 § enligt min uppfattning.
Med vänlig hälsning
