Rätten att ta del av allmänna handlingar i enlighet med yttrandefriheten

FRÅGA
Kan rätten att få tillgång till allmänna handlingar utläsas någonstans i EKMR artikel 10 eller är det en lag i sig självt? Och brukar Europadomstolen pröva frågor om rätten att få tillgång till allmänna handlingar? Hur prövar man dessa fall?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Rätten att få tillgång till allmänna handlingar hör till den så kallade offentlighetsprincipen som är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Denna regleras främst i en av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (förkortad TF) där det finns bestämmelser om bland annat rätten att ta del av allmänna handlingar. Dessa hittar du under lagens andra kapitlet (2 kap TF). Rätten att ta del av offentlighets handlingar är därmed ett lagstadgat uttryck för offentlighetsprincipen som kallas för handlingsoffentlighet. Observera att även om denna är en grundläggande rättighet begränsas den av bestämmelserna om sekretess.

Dessa bestämmelser hittar du i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (förkortad OSL). Sekretess innebär begränsningar både i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och i offentliga funktionärers rätt till yttrandefrihet enligt grundlagen Regeringsformen samt Europakonventionen (EKMR).

Gällande artikel 10 i EKMR så behandlar denna rätten till yttrandefrihet. I första stycket artikel 10 stadgas det att var och en har rätt till yttrandefrihet som innefattar rätten att ta emot och sprida uppgifter utan offentlig myndighets inblandning, inbegripet även rätten att få tillgång till allmänna handlingar. Inskränkningar i form av sekretess är dock tillåtna i enlighet med artikelns andra stycke, om denna inskränkning är föreskriven i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.

Europadomstolen har prövat rätten om att få tillgång till allmänna handlingar i bl.a. fallet Helsinki Bizottág mot Ungern. Frågan i målet rörde en ideell organisation som blev nekad allmänna handlingar rörande hur den ungerska polismyndigheten utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Europadomstolen prövning gick ut på att fastställa om den ungerska myndighetens nekande kunde berättigas med stöd av andra stycket artikel 10, med anledning till statens hänvisning om att det skulle föreligga ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen att lämna sådana uppgifter till allmänheten.

Domstolen fann dock med hjälp av en helhetsbedömning av omständigheterna i fallet att ett sådant nekande innebar ett brott mot yttrandefriheten stadgat i artikel 10 EKMR. Domen tyder på att allmänhetens rätt att ta del av offentliga handlingar sträcker sig långt i ett demokratiskt samhälle och inskränkningar av yttrandefriheten i artikel 10 ska normalt hållas inom snäva gränser. Det avgörande är dock en enskild helhetsbedömning av de motstridiga intressena i det enskilda fallet.

Hoppas detta svar gav klarhet kring dina funderingar!

Med vänliga hälsningar,

Arina Chwich Dumitrascu
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Offentlighetsprincipen (302)
2020-10-26 Är folkbokföringsuppgifter offentliga?
2020-10-11 Rätten att ta del av allmänna handlingar i enlighet med yttrandefriheten
2020-10-10 Vem kan se mina tidigare domar och kan polisen se mitt "gamla" belastningsregister?
2020-10-06 Hur tar man reda på någons körkortsbehörighet?

Alla besvarade frågor (85560)