FrågaPROCESSRÄTTDomstol13/11/2017

Rättegångsfel och tingsnotarier

Hej. Jag har ett ärende där det visade sig att Tingsnotarie som avgjorde målet utan huvudförhandling inte var behörig att göra så enligt Hovrätten. Tingsrätten bröt mot 18§ förordningen 1996:381 och 18§ första stycket 12 tingsrättinstruktionen jämfört med 42 kap. 18§ första stycket 2-4 rättegångsbalken. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt behandling. Vad menas med detta? skall allt tagas om från början eller skall det i den nya förhandlingen medräknas allt gammalt material som låg som underlag för den domen.

I det nya ärendet konstatera jag att även här har man tillsatt en tingsnotarie att leda inledande förhör, vem som skall leda förhandlingarna framöver vet jag inte. Jag är rädd för att tingsrätten gör samma fel igen, samt att man av prestige kommer att behandla ärendet på samma sätt som första gången genom att använda sig av de gamla handlingarna och känna sig trampade på tårna av hovrätten. Jag har begärt muntlig förhandling samt inlämnat en genstämning i ärendet. Käranden i första målet har begärt att avgöra målet på handlingarna. Vad är rätt eller fel i målet. Jag skulle helst vilja att målet flyttades till annan tingsrätt då jag inte litar på att den gamla domen inte kommer att påverka målet med anledning av att tingsrätten inte vill bli trampade på tårna när man så uppenbart bryter mot rättegångsreglerna och vad som gäller för denna typ av mål.

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Rättegångsbestämmelser finns i rättegångsbalken (RB).

Tingsnotariers möjlighet att avgöra mål
Inledningsvis ska de bestämmelser som är tillämpliga kort redogöras för. Som du nämner får tingsnotarier avgöra vissa typer av mål enligt förordningen med tingsrättsinstruktion. En tingsnotarie får avgöra mål enligt 42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). En tingsnotarie får alltså meddela tredskodom, meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits samt stadfästa förlikning (42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB).

Vad menas med att hovrätten undanröjer tingsrättens dom?
Hovrätten ska undanröja tingsrättens dom om det har förekommit ett rättegångsfel i tingsrätten (50 kap. 26 § RB). Att förevarande mål avgjordes av en tingsnotarie är exempel på ett sådant rättegångsfel.

Undanröjandet av tingsrättens dom innebär att tingsrättens avgörande fråntas sin giltighet genom beslut av hovrätten. Målet blir återförvisat till samma tingsrätt som först meddelade avgörandet för ny prövning. Detta betyder att det sker en ny prövning av materialet. I den nya prövningen är materialet desamma som i den tidigare domen. Det sker alltså en ny prövning av samma material, dvs. av yrkanden, grunder osv.

En tingsnotarie får ansvara för handläggningen av vissa typer av mål (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). Det är därför möjligt att en tingsnotarie får ansvara för handläggningen av förevarande tvistemål. Om det är fråga om ett förenklat tvistemål (1 kap. 3d § RB) kommer målet att avgöras av en domare. Det finns regler om när en domstol kan döma i ett mål i 1 kap. 3a § RB.

Eftersom rättegångsfelet inte hänför sig till själva handläggningen utan till att tingsnotarien inte var behörig att döma i målet, kommer förmodligen inte den nya handläggningen att skilja sig från hur den tidigare handläggningen gick till. Det är dock viktigt att notera att själva prövningen förmodligen görs av en domare.

Rätt till muntlig huvudförhandling
Ett mål får avgöras utan huvudförhandling endast då huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna (42 kap. 18 § 1 stycket 5 punkten RB). En part har således en absolut rätt att till huvudförhandling. Vidare avgöras tvistemål normalt sett inte på handlingarna om muntlig bevisning åberopats. I så fall måste förutsättningar för bevisupptagning utom huvudförhandling vara uppfyllda (se exempelvis 36 kap. 19 § RB).

Kan man begära att målet upptas i annan tingsrätt?
Enligt huvudregeln ska tvisten tas upp i den domstol i den ort där svaranden har sin hemvist (10 kap. 1 § RB). Ett genkäromål tas upp av den rätt som upptagit huvudkäromålet (10 kap. 14 § 2 stycket RB).

En kärande och svarande kan dock komma överens om att tvisten ska tas upp vid annan domstol (10 kap. 16 § RB). Om käranden inte samtycker till detta kan målet inte flyttas till annan tingsrätt.

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Med vänlig hälsning

Amanda BlombergRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Domstol? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo