Rätt till laglott/förskott på arv

2015-03-10 i Förskott på arv
FRÅGA
Hej!Min far hade en bilverkstad med tillhörande bostad och han och min bror, som jobbade i verkstaden skrev över allt på min bror. Min bror behövde inte ta några lån och för att kompensera mig och min syster skulle vi få de räntepengar som han sparade på det. Vi har inte fått ta del av några papper på övertagandet och vi har fått 4000:- som kompensation. Detta skedde för många år sedan och min far är död sedan 2001 och bouppteckningen är således avklarad utan att jag och min syster tog upp det då. Jag vet att vi var otroligt dumma som inte gjorde det då, men vi ville inte ställa till med något bråk. Vi är nu i tvist om en sommarstuga. Jag undrar om vi kan ta upp övertagandet av verkstaden eller om det inte går i och med att bouppteckningen är gjord för flera år sedan? Vi har inte fått ut någon laglott överhuvudtaget på övertagandet av verkstaden.
SVAR

Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!

Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB); bestämmelser om bouppteckning finner du i 20 kap. (ÄB). Er bror, du och din syster ärver i första arvsklassen och som utgångspunkt ska ni dela lika på kvarlåtenskapen efter era föräldrar, ni "tar lika lott" (2 kap. 1 § ÄB).

Jag förstår förutsättningarna i termer av att den omständigheten att din bror fick överta verkstaden ska ses som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB. Även benefika dispositioner i vidare mening faller in under lagens tillämpningsområde, varför det inte skulle spela någon roll att ni mottagit viss kompensation för er brors övertagande av verksamheten. Sådana gåvor som en arvlåtare i livstiden ger till sina bröstarvingar ska som huvudregel anses utgöra förskott på arv, med verkan att värdet av gåvan ska räknas av från arvingens arvslott i samband med arvskiftet. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska dock vad arvlåtare i sin livstid ger till en bröstarvinge avräknas som förskott på hans arv, om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Enligt ÄB 7:2 är vidare bröstarvinge pliktig att på sin laglott avräkna vad han av arvlåtaren mottagit i förskott på sitt arv.

6 kap. 1 § ÄB ger på detta sätt uttryck för en presumtion för att en gåva som en förälder i livet ger till ett av sina barn inte har varit avsedd att missgynna de andra barnen på det sättet att de ska förvänta sig en mindre arvslott vid förälderns död. Om med andra ord en förälder vill gynna en arvstagare/ ett av barnen lite extra så måste detta anges specifikt, t.ex. genom uttrycklig föreskrift i gåvobrev att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Jag utesluter att en sådan uttrycklig föreskrift funnits och att övertagandet av verkstaden ska hållas som arvsförskott.

Allmänt: när en person dör måste den avlidnes tillgångar och skulder utredas och en skriftlig förteckning göras över dem, bouppteckning enligt 20 kap. ÄB, som ska utgöra underlag för bodelning och arvskifte. I en bouppteckning utreds vilka som är dödsbodelägare (vilka dessa är framgår av 18 kap. 1 § ÄB); om testamente efterlämnats eller gåvobrev tidigare skrivits m.m. Samtliga dödsbodelägare skall kallas till sammanträde för att göra bouppteckningen, se 20 kap 2 § ÄB. Bouppteckningen ska därefter skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § och 8 §), för att registreras (förutsättningarna för sådan registrering framgår i sin tur av 20 kap. 9 § andra och tredje stycket). Skatteverkets beslut om registrering av bouppteckning kan överklagas till förvaltningsrätten (mer om överklagande här, särskilt avsnitt 6) inom viss tid.

Du undrar om ni nu kan "ta upp" det förhållandet att er bror fick överta er fars verkstad eftersom du och din syster inte "tog upp det då". Jag tolkar det som att ni hade kännedom om omständigheterna – men lät dem bero. Under sådana förhållanden gäller fristen för överklagande enligt ovan och grunderna mot registrering i 20 kap. 9 §. I annat fall, för omständigheter som dödsbodelägare m.fl. inte har kännedom om gäller följande.

Det har nämnts att i första hand den dödes tillgångar och skulder ska anges i bouppteckningen, men uppgifter skall i vissa fall även lämnas om dispositioner som den döde själv har företagit. Till säkerställande av bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 7 kap. 2 §, måste givetvis den dödsbodelägare, vars rätt berörs därav, kunna få säker kännedom om utgivna arvsförskott. Följaktligen stadgar 20 kap. 5 § tredje stycket ÄB, att om det bland dödsbodelägarna finns laglottsberättigad arvinge, ska i bouppteckningen, där en delägare begär det, uppgift lämnas om vad arvinge av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva. Delägare har alltså rätt begära att i bouppteckningen skall inflyta sådana uppgifter som ovan nämnts.

Med stöd av paragrafen hade ni vid sammanträdet för bouppteckningen ägt begära att uppgifter om gåvor eller andra förskott på arv skulle tas upp däri, och alltså möjliggöra för värdet av gåvan till er bror att räknas av från hans arvslott i samband med arvskiftet (naturligtvis under förutsättning att ni kallats till sådant sammanträde och att inget är felaktigt i det hänseendet; jag tolkar dock omständigheterna som att ni aktivt valt att inte "ta upp" omständigheterna kring verksamhetsövertagandet vid rätt tillfälle).

För att få fram riktiga uppgifter har en delägare härvid, enligt 20 kap. 6 §, också möjlighet att åberopa edgångsplikt, en uppgiftsskyldighet, vilken föreligger om det finns en laglottsberättigad arvinge. Uppgiftsplikten avser förskott samt annan gåva som arvinge mottagit av den döde; alla uppgifter om tillgångar och skulder i boet som är av betydelse för någons rätt. Tidpunkten för förskottet eller gåvan är utan betydelse för uppgiftsplikten, utan allt som på detta sätt har mottagits av den avlidne ska redogöras för. Edgångsplikten innebär att varje delägare på anmaning, dvs. efter stämning, på talan om edgång/ fullgörande av bouppteckningsed av någon vars rätt kan bero därav, ska lämna uppgifter till bouppteckningen. Dödsbodelägare åläggs då en skyldighet att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed. Rätt att påkalla bouppteckningsed tillkommer envar vars rätt beror därav. Edgången får fullgöras i vederbörandes bostad; är ej underkastad preskription – och talan om edgång kan ytterst föranleda åtal för mened.

Det kan vara intressant att nämna fallet NJA 1977 s. 80, vari fråga uppkom om skyldighet för dödsbodelägare att, på talan som väckts 1974, fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § ÄB i fråga om bouppteckning förrättad 1958. Två tilläggsbouppteckningar hade förrättats och arvskiftet blivit slutligt gällande. Klaganden anförde i målet att till boet hörde ytterligare tillgångar utöver dem som upptagits i bouppteckningarna och hen avsåg med sin talan att erhålla klarhet angående omfattningen av boet. I målet klargjordes ytterst att någon viss tid, inom vilken talan om edgång enligt 20 kap 6 § ÄB skall föras, är inte föreskriven, men att edgångsplikt kan vara utesluten därför att det av omständigheterna framgår, att vad som avses med edgången är att vinna upplysning om förhållanden som är utan betydelse för någons rätt. Edgången kan vidare ej avse annat än bouppteckningens riktighet. HD ålade viss delägare att fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § andra stycket ÄB i fråga om den huvudbouppteckning och de tilläggsbouppteckningarna som genomförts efter den avlidne.

Som sagt antar jag att ni haft kännedom om omständigheterna vid tiden för bouppteckningen och att er bror ej undanhållit er något. För sakens skull ska det dock sägas att uppgifter som framkommer efter bouppteckningen och som kan ha betydelse för innehavare av viss arvsrätt, gäller 20 kap. 10 §. Om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckning har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad.

Beträffande tilläggsbouppteckning gäller i övrigt vad som förut i 20 kap. ÄB är föreskrivet om bouppteckning. Till illustration av institutet tilläggsbouppteckning kan användas NJA 1993 s. 594, där det var fråga om bestämmelserna i 7 kap 4 § ÄB om återgång av sådan gåva som inkräktar på bröstarvinges rätt till laglott. I målet hade uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnats först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om att värdet av gåvorna, enligt 7 kap 4 § ÄB, skulle tilläggas kvarlåtenskapen vid beräkningen av dennes laglott så stor del av gåvornas värde skulle återbäras så att laglotten kunde utfås. Talan ansågs dock ha väckts för sent eftersom talan inte väckts inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.

Mot denna (ymniga) bakgrund har ni, såvitt jag förstår, förlorat möjligheten att göra gällande laglotten. Du är välkommen att återkomma till mig om du har följdfrågor!

Vänligen,

Märta Ahlén
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Förskott på arv (1111)
2020-06-22 Kan man ge gåvor till bröstarvinge utan att det räknas som förskott på arv?
2020-06-21 Kan gåva ges till barn utan att det påverkar bouppteckningen i framtiden?
2020-06-21 Får mina föräldrar sälja sin fastighet till mitt syskon?
2020-06-17 Värdering av förskott på arv - fast egendom

Alla besvarade frågor (81772)