Rätt till ersättning vid misslyckad ögonoperation?
Hej,
Jag opererade mina ögon hos Memira för två år sedan. Högerögat blev fel och de säger att de kan inte fixa det. Innan hade jag ett svag synfel och bar glasögon. Nu ser jag dålig även med glasögon, det är suddigt och grumligt. De säger det har aldrig hänt förut och de har ingen lösning för det. Ekonomiavdelningen säger att jag kan få pengar tillbaka för det som jag betalat, förutsatt att jag skriver under och då är allt klart med dem. Som det betyder att allt är bra igen, och jag får pengarna tillbaka så kan jag inte gå vidare med eventuellt skadestånd för tex sveda och verk, eftersom jag nu har bestående skador som jag inte hade innan ingreppet. Dem har skickat hem en blankett med "Patientskadeanmälan", men där står inget om villkor. De har föreslagit två alternativ. Att operera om, eller trycka in lens i ögat. Men dem vet inte om detta löser problemet och jag vill inte riskera mer. De vill att jag ska åka till Norge så teamet där kan kolla på mitt öga.
Jag kommer fortsättningsvis behöva betala för glasögon och trots glasögonen ser jag suddigt, speciellt svårt är det när det är mörkt eller när jag tittar på skärm/tv. Dessutom behöver jag hitta en läkare eller annan specialist som kan fixa detta, det kommer innebära bortfall av inkomst, samt eventuellt ytterligare operation, förutom de två år av besök och tester etc som jag gjort utan resultat. Jag skulle veta vilka rättigheter jag har och om jag har nån chans att vinna mot dem ifall man skulle begära skadestånd.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.
Tillämplig lag
Eftersom frågan berör skadestånd med anledning av en misslyckad ögonoperation så blir patientsäkerhetslagen tillämplig. Allmänna skadeståndsrättsliga regler (i skadeståndslagen) kommer också att ta hänsyn till. Skadeståndslagen är dock dispositiv (1 kap. 1 §) vilket innebär att lagen kan avtalas bort. Även patientdatalagen kommer att beröras.
Rätt till ersättning?
För rätt till ersättning enligt patientskadelagen krävs att skadan hade kunnat undvikas med annat utförande av den valda metoden eller genom ett annat förfarande som skulle ha tillgodosett patientens vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt (6 kap. 1 § patientskadelagen). Patientskadenämnden har bedömt ett liknande fall (se Patientskadenämnden DNR 2017/1062) där en patient efter en ögonoperation fick brytningsfel, dubbelseende, sämre mörkerseende, halo-effekter och trötthetskänsla i ögonen. Patienten uppgav att hon aldrig skulle ha gått med på en sådan operation om hon hade fått veta att det fanns risk för försämrad syn. Enligt nämndens bedömning hade inte de anmälda besvären kunnat undvikas på det sätt som krävs för ersättning enligt den nyss nämnda bestämmelsen. Nämnden ansåg helt enkelt att de anmälda besvären berodde på egenskaperna hos de multifokala linserna i sig och metoden som sådan. Något annat mindre riskfyllt förfarande som skulle ha tillgodosett patientens önskan om att slippa glasögon finns inte. Det förelåg därför inte någon ersättningsbar skada i patientskadelagens mening. Mot bakgrund av detta hade ditt fall förmodligen bedömts på ett liknande sätt.
En annan möjlighet som också diskuterades i nyss nämnda fall är frågan om ersättning på grund av bristande information. Patientskadelagen innehåller inte någon sådan bestämmelse som kan ge rätt till ersättning vid brister i den information som lämnas före en behandling om särskilda behandlingsrisker. Nämnden gjorde dock bedömningen att om en skada har uppkommit vid behandling och skadan har samband med sådan bristande information som inneburit att patienten inte kunnat lämna ett informerat samtycke till behandlingen kan skadeståndsskyldighet föreligga (jfr 2 kap. 1 § skadeståndslagen). Bevisbördan för att relevant information har lämnats tycks därvid ligga på vårdgivaren, mot bakgrund av dennes utbredda skyldighet att föra en patientjournal, vilken alltid ska innehålla en uppgift om den information som har lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ (3 kap. 6 § andra stycket 5 punkten patientdatalagen). Om vårdgivaren inte kan visa att all relevant information har lämnats (här brukar man tala om att information ska ges om alla risker som ligger över 2 %) måste man gå vidare och bedöma huruvida patienten hade avstått från behandlingen/operationen om denne hade fått korrekt information. Eftersom det är fråga om en hypotetisk prövning behöver man som patient endast göra sannolikt att man inte skulle ha gått med på en behandling. Kan du göra det sannolikt att du inte skulle ha gått med på ögonoperationen om du kände till de ifrågavarande riskerna har du således, enligt min bedömning av de angivna uppgifterna, möjlighet att kräva ersättning.
Sammanfattning
Det kan föreligga rätt till ersättning enligt patientskadelagen under förutsättning att de risker som togs hade kunnat undvikas. Detta är något som medicinska experter bedömer, men om det skulle visa sig att de metoder som användes inte var "onödigt" riskfyllda eller hade kunnat ersättas av ett annat förfarande så kan rätt till skadestånd istället föreligga på grund av bristande information innan operationen. Om du inte fick information om alla risker innan behandlingen och inte hade, om du hade vetat om dessa risker, genomgått behandlingen så kan skadeståndsskyldighet grundas på allmänna skadeståndsrättsliga regler. Prognosen för att vinna ett sådant mål är dessvärre svår att på ett säkert sätt fastställa mot bakgrund av angivna uppgifter, men det finns i vart fall möjligheter till framgång med en sådan talan.
Om du vill ha mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Är du intresserad av detta eller om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se.
Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
