Räknas försäljning till underpris som förskott på arv?
Om mina föräldrar 88år,85år, säljer sitt hus till mycket kraftigt underpris till sin dotter dotter. Detta har min syster förmedlat till sitt barn. Och min syster betalar driftkostnader på detta hus. Räknas detta som förskott på arv? Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag uppfattar situationen som att det är din systerdotter som fått köpa huset till underpris och att det är hon som ska använda huset, samt att din systers enda roll i det hela är att hon bidrar med betalning av driftskostnaderna.
Är huset en gåva?
För att huset ska kunna räknas som förskott på arv måste försäljningen för det första vara att betrakta som en gåva (6 kap 1 § ärvdabalken). Som gåva räknas såväl rena gåvor som andra dispositioner av huvudsakligen benefik karaktär. Då du skriver att huset säljs till kraftigt underpris och det dessutom verkar som att dina föräldrar är medvetna om underpriset är min bedömning att huset är att betrakta som en gåva i ärvdabalkens mening då det verkar finnas ett tydligt och betydande gåvoinslag.
Mot bakgrund av hur jag uppfattat omständigheterna är försäljningen alltså att det rör sig om en gåva till din systerdotter – inte till din syster.
Räknas gåvan som förskott på arv?
För att huset ska kunna räknas som förskott på arv krävs för det rör sig om en gåva från arvlåtaren till en bröstarvinge (6 kap 1 § ärvdabalken). Bröstarvingar är de avkomlingar som står närmast i ledet att ta arv från arvlåtaren. I ditt fall är alltså du, din syster och eventuella andra syskon (eller syskonbarn till ett eventuellt avlidet syskonbarn) bröstarvingar till dina föräldrar. Gåva som ges till barnbarn (din systerdotter) medan föräldern (din syster) fortfarande lever är alltså inte att räkna som förskott på arv.
Din systers ekonomiska bidrag till driftskostnaderna skulle däremot kunna räknas som förskott på arv till din systerdotter. Detta påverkar dock inte dig utan istället eventuella andra barn till din syster.
Förstärkt laglottsskydd
Även gåvor till andra än bröstarvingar kan under vissa omständigheter beaktas vid fördelning av arv genom tillämpning av regeln om förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ärvdabalken). Tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet innebär att laglottens storlek (vilken är halva arvslotten, 7 kap 1 § ärvdabalken) beräknas som om gåvan aldrig getts utan att dess värde vid dödsfallet istället finns kvar som en tillgång i dödsboet. Om du på grund av gåvan får ut mindre arv än vad din laglott skulle varit om gåvan inte getts, kan du i så fall inom ett år från att bouppteckningen avslutats begära jämkning av gåvan. Det som händer i så fall är att gåvomottagaren (din systerdotter) kan bli skyldig att betala tillbaka så mycket av gåvan att din del av arvet motsvarar din tänkta laglott i en situation där gåvan inte getts. (7 kap 4 § ärvdabalken)
Exempel 1:
Dina föräldrar efterlämnar 100 000 och gåvan din systerdotter fått värderas till 100 000. Om du inte påkallar jämkning är din arvslott (under förutsättning att du och din syster är enda arvstagarna) 50 000. Att påkalla jämkning i detta fall skulle inte ge dig några mer pengar eftersom din laglott skulle beräknats utifrån 200 000 istället vilket ger en laglott på 50 000 (hälften av din arvslott som hade varit 100 000).
Exempel 2:
Dina föräldrar efterlämnar 100 000 och gåvan din systerdotter fått värderas till 150 000. Om du inte påkallar jämkning är din arvslott (under förutsättning att du och din syster är enda arvstagarna) 50 000. Om du påkallar jämkning i denna situation skulle din arvslott beräknas utifrån 250 000 och alltså vara 125 000 (om du och din syster är den enda arvstagarna). Din laglott hade i så fall varit 62 500. Enligt det förstärkta laglottsskyddet har du i denna situation rätt till 12 500 kr mer än vad du kan få på grund av gåvan. Genom att påkalla jämkning blir då din systerdotter återbetalningsskyldig i sådan mån att du totalt kan få ut 62 500 i arv.
Notera alltså att regeln om förstärkt laglottsskydd endast fyller någon praktisk funktion om gåvans värde är stort i förhållande till den kvarlåtenskap som ska fördelas genom arv. Därutöver är en förutsättning för regelns tillämpning att gåvan till syftet är att likställa med testamente (alltså att dina föräldrars syfte går att likställa med ett testamentesförordnande, eller med andra ord att det är fråga om en gåva för dödsfalls skull där dina föräldrar har till syfte att ordna fördelningen av det som annars skulle fördelas genom arv/testamente). Det kan röra sig om två olika typer av gåvor:
– gåvor som ges när givaren (dina föräldrar) ligger för döden eller annars trodde att döden var nära förestående, eller
– gåvor som innebär att givaren (dina föräldrar) fram till sin död behåller nyttjanderätten till huset trots att äganderätten gått över (till din systerdotter).
Om gåvan kan omfattas av möjligheten till jämkning på grund av förstärkt laglottsskydd enligt ovan är något som för avgöras i från fall till fall. Jag kan alltså inte närmre utreda om regeln skulle kunna vara tillämplig efter dina föräldrars bortgång.
Sammanfattningsvis utgör försäljningen alltså troligtvis en gåva, men kan kan inte betraktas som förskott på arv eftersom din systerdotter inte är bröstarvinge till dina föräldrar vid gåvotillfället. En skyddsregel för dig som ändå skulle kunna aktualiseras efter dina föräldrars bortgång är den om förstärkt laglottsskydd. Denna förutsätter dock att gåvan kan likställas med testamentsförordnande. Dessutom fyller regeln endast en funktion om gåvans värde är stort i förhållande till den kvarlåtenskap dina föräldrar efterlämnar.
Hoppas du fått svar på din fråga! Om något är oklart är du välkommen att höra av dig igen.
Vänliga hälsningar,
