Påföljdsbestämningen för narkotikabrott och drograttfylleri

2017-02-24 i Narkotikabrott
FRÅGA
Vad kan straffet bli för drograttfylla (bensoylmetylekgonin) och (Klonazepam) + innehav kokain (9 gram) och tradolan (500mg)Tidigare ostraffad.
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga på så sätt, att du har funderingar kring vilken straffrättslig påföljd som kan följa av narkotikabrott och drograttfylleri.

Till att börja med kommer jag tyvärr inte kunna ge dig ett exakt och precist svar på vilket straff och vilken påföljd som brotten i fråga kommer att resultera i. Därför kommer mitt svar att inriktas på vilket straff och påföljd som möjligen kan följa av brotten i fråga.

Det man bör ha i åtanke är att det är många olika faktorer och flertalet bedömningar som inte alltför sällan är av det komplicerade slaget, som läggs till grund för ett straffvärde och ett påföljdsval. Straffet bestäms med utgångspunkt i det tillämpliga brottets straffskala. Det är med andra ord straffskalan som utgör den ram inom vilken ett straffvärde kan bestämmas, jämför 29 kap. 1 § brottsbalken (BrB).

I Sverige är kokain, klonazepam och tradolan narkotikaklassade preparat och anses alltså som narkotika i enlighet med 8 § Narkotikastrafflagen (NSL).
Enligt 1 § 6 punkten NSL, ska den som olovligen och uppsåtligen innehar eller brukar narkotika, dömas för narkotikabrott till fängelse i högst 3 år. Om narkotikabrottet med hänsyn till arten, mängden och övriga omständigheter i det enskilda fallet är att anse som ringa, ska tilltalad dömas för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst 6 månader, se 2 § NSL.
Högsta domstolen (HD) har framhållit att bedömningen av ett narkotikabrott ska ske med beaktande av samtliga omständigheter som är av betydelse, men att art och mängd narkotika i princip är avgörande vid gränsdragningen mellan ett ringa och ett normalgradigt narkotikabrott, se NJA 2012 s. 849. Gällande kokain ska ett brott inte bedömas som ringa annat än vid enstaka innehav av en helt obetydlig mängd. I mål NJA 2008 s. 653 ansåg HD att innehav av 0,73 gram kokain ska bedömas som narkotikabrott av normalgraden.
Innehav av 9 gram kokain får alltså anses som narkotikabrott av normalgraden.

Enligt 4 § 2 stycket Trafikbrottslagen (TBL) ska den som för ett motordrivet fordon (exempelvis kör en bil), efter att ha intagit (det vill säga brukat) narkotika i en sådan mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet, dömas för rattfylleri till böter (dagsböter) eller fängelse i högst 6 månader.

Straffskalan för narkotikabrott av normalgraden sträcker sig alltså från fängelse i 14 dagar - 3 år (jämför 26 kap. 1 § 2 stycke BrB). Straffskalan för rattfylleri sträcker sig från dagsböter - 6 månaders fängelse. Det är alltså inom dessa straffskalor som brottens straffvärde kan mätas och bestämmas.

Eftersom att narkotikabrott och rattfylleri är två olika brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten, enligt 30 kap. 3 § 1 stycke BrB. Med andra ord, samla brottslighetens straffvärde. Eftersom att fängelse ingår i straffskalan för de båda brotten, får också fängelse användas som ett gemensamt straff för de båda brotten, se 26 kap. 2 § 1 stycke BrB. Rätten ska alltså konstruera en gemensam straffskala för brotten, istället för två enskilda straffskalor. En gemensam straffskala för narkotikabrott och rattfylleri av normalgraden blir 14 dagar - 4 års fängelse, i enlighet med 26 kap. 2 § 2 stycke 1 punkten.
Sammanfattningsvis kan straffet för drograttfylleri och innehav av narkotika innebära fängelse i lägst 14 dagar och högst 4 år.

I en fortsatt bedömning av vilket straffvärde som kan följa av dessa brott fäster rätten vikt vid en rad olika omständigheter som tillämpas varierande från fall till fall. Vill du ta del av dessa, se närmare 29 kap. 1-7 §§ BrB.

Även om fängelse följer av straffskalan för brotten, finns det en presumtion mot att inte döma till fängelse. Rätten ska enligt 30 kap. 4 § 1 stycke, fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn med eller utan kombination av dagsböter. Anledningen till detta är för att så långt som möjligt, undvika att döma tilltalad till en påföljd som innebär ett frihetsberövande.
Däremot kan det finnas omständigheter som bryter presumtionsregeln och som gör att rätten ändå dömer till fängelse, exempelvis om resultatet av en straffvärdesbedömning motiverar fängelse, om det är fråga om ett så kallat artbrott (exempelvis rattfylleri) eller om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott.

Sammanfattningsvis kan ett narkotikabrott och drograttfylleri av normalgraden leda till fängelse i lägst 14 dagar och högst 4 år. Tyvärr har jag som sagt ingen möjlighet att vidare bedöma brottens straffmätningsvärde och straffvärde, för att närmare kunna peka ut vart på straffskalan brotten skulle kunna hamna, med tanke på att frågan saknar de omständigheter som krävs för en sådan bedömning.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Om du har ytterligare frågor, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Med vänlig hälsning,

Linn Östman
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Narkotikabrott (540)
2021-07-27 Kan man ta med icke godkänd medicin in i Sverige?
2021-07-27 Får man ta med medicinsk marijuana till Sverige?
2021-07-22 Tidigare brottslighet påverkan på val av påföljd
2021-07-14 Narkotikabrott, krav på uppsåt och diverse andra frågor - Vad gäller?

Alla besvarade frågor (94346)