Påföljd vid ringa narkotikabrott och drograttfylleri samt när det finns skäl för husrannsakan?
Hej. Jag drog i mig cannabis, 4 dagar senare tog polisen mig när jag parkerade bilen och drog in mig på piss- och blodprov. Urinet visade sig innehålla thc och jag blev därmed misstänkt för bruk av narkotika och drograttfylleri. Polisen lät mig behålla körkortet och väntar nu på att blodanalysen skall komma (ca 2-3v) innan transportstyrelsen bestämmer angående återkallande v körkort eller inte. Vad för straff kan jag vänta mig/ förbereda mig på?
Nämnvärt är även att polisen "pratade med sin chef" och dem bestämde sig för en husrannsakan (där dem ej hittade någonting). Kan de få husrannsakan över ett telefonsamtal?
Tacksam för svar.
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Påföljd vid ringa narkotikabrott och ev. drograttfylleri:
Ringa narkotikabrott:
Att bruka narkotika är straffbart enligt 1 § Narkotikastrafflag (1968:64). För att dömas för detta krävs det uppsåt. Det innebär att du måste ha brukat narkotikan medvetet och frivilligt, vilket verkar vara fallet med tanke på din frågeställning. Eftersom ditt urinprov innehåller spår av THC pga intag av cannabis rör det sig om ett eget bruk av narkotika, en ringa form av narkotikabrott (2 § Narkotikastrafflag (1968:64), dvs en lindrigare form med hänsyn till art och mängd samt omständighet i övrigt.
Straffvärdet för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader. Trots att fängelse finns med i straffskalan kommer straffet med största sannolikhet bli dagsböter, vilket är den normala utgångspunkten vid påföljdsbestämningen av ringa narkotikabrott.
Drograttfylleri:
Den som kör ett motordrivet fordon efter att ha intagit narkotika i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet döms för drograttfylla (4 § 2 st. Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott). Blodanalysen blir avgörande, om det finns THC i blodet så kommer du att dömas för drograttfylleri. Straffet för detta är i enlighet med rattfylleri böter eller fängelse i högst sex månader. Även här kommer straffet med största sannolikhet att stanna vid dagsböter.
Skulle du dömas för drograttfylleri kan du även förvänta dig bli av med körkortet under en bestämd tid. Ett körkort ska återkallas om körkortshavaren gjort sig skyldig till b.la. rattfylleri (5 kap. 3 § p1 b Körkortslagen). I begreppet rattfylleri innefattas även drograttfylleri. Vid körkortsåterkallelse ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas, en s.k. spärrtid (5 kap. 6 § Körkortslagen). Spärrtiden för drograttfylleri brukar vanligtvis vara 12 månader.
Dagsbot:
Bestämmelser om dagsböter hittas i 25 kap. 2 § Brottsbalken. Dagsböter ska bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio. Varje dagsbot ska sedan fastställas till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor. Det lägsta möjliga bötesbelopp är därmed 50 kronor i 30 dagar och det högsta möjliga är 1000 kronor i 150 dagar. Dagsböter bedöms efter vad som är skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas. Dagsboten kommer främst att bestämmas utifrån dina ekonomiska förhållanden.
Husrannsakan:
Regler gällande husrannsakan regleras i 28 kap. RB.
Det polisen har gjort i ditt fall kallas för en reell husrannsakan (28 kap. 1 § RB). För att få genomföra en reell husrannsakan krävs det alltid att polisen har anledning att anta att brott har begåtts, det är ett lågt ställt beviskrav. Det framgår inte av din fråga varför polisen överhuvudtaget misstänkte dig för att ha brukat narkotika annat än att det skedde i samband med parkering av din bil. För det aktuella brottet måste fängelse finnas i straffskalan vilket det i ditt fall gör avseende det ringa narkotikabrottet. Syftet med husrannsakan måste vara att söka efter föremål som kan utgöra bevis, tas i beslag eller förvar eller att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet eller att det är aktuellt med förverkande enligt 36 kap. 1b § Brottsbalken.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är relativt enkelt för polisen att företa en husrannsakan om det finns anledning att anta att brott har begåtts. Eftersom en husrannsakan utgör ett intrång i den personliga integriteten måste det dock alltid göras en proportionalitetsbedömning innan den företas. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.
Hoppas detta gav svar på din fråga.
Med vänliga hälsningar,
Melvin Keric.
