På vilka sätt kan man angripa en gåva?

Question

Hej. Min man fick 2016 en stuga i gåva av sin mor. Det ska inte ses som förskott på arv, det står även i gåvobrevet som signerats av två vittnen. Hon gav huset till honom för hon orkade inte ta hand om det längre pga ålderdom. Hon var noga med att huset, hennes barndomshem, ska stanna i släkten. Därför valde hon att ge huset till sin son som älskar det lika mycket som hon gör. Till allas förvåning blev min mans syster som visat noll intresse för huset jättearg när hon fick veta det här. Antagligen för att det ligger i en kommun med höga huspriser. Nu hotar hon med att överklaga gåvan. Det gör oss oroliga då vi planerar för tillbyggnad och permanent boende där. Kan hon ta huset ifrån oss? Eller kan vi känna oss trygga med gåvan och gåvobrevet?

Answer 1

  

Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med din fråga!

Det finns olika grunder på vilka en gåva av en fastighet kan angripas på: 

Formkravet för gåva av fastighet

Ett sätt att klandra gåvan på är om det inte uppfyller formkravet för gåva av fastighet (4 kap. 1 § tredje stycket jordabalken, JB). En gåva av en fastighet måste, utöver gåvobrevet, uppfylla de formkrav som ställs på köp av fastighet. Det som krävs är en skriftlig köpehandling som både din man och hans mor har skrivit under (4 kap. 29 § JB). Om formkravet inte är uppfyllt är gåvan direkt ogiltig (dvs. den behöver inte klandras eller angripas), även om ett gåvobrev finns. 

Det förstärka laglottsskyddet

Ett annat sätt att angripa en gåva är det förstärka laglottsskyddet för givarens barn (7 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Just denna grund tycks inte vara relevant i ert fall, men jag nämner den ändå för att ni ska veta att den finns och utifall systern försöker att jämka gåvan med stöd av den. Som utgångspunkt innebär bestämmelsen att gåvor som en person, medveten om att hen snart ska dö, har gett en kort tid före sin död och som gör att givarens bröstarvingar (dvs. i ditt fall, din mans syster) inte kan få ut sin laglott, kan klandras av bröstarvingen. Samma sak gäller för gåvor som innebär att givaren fram till sin död har kvar nyttan av gåvan, t ex fortfarande får bo kvar i fastigheten. Om ändamålet med gåvan kan antas vara att ordna successionen efter givarens död kan bestämmelsen bli tillämplig även om gåvan har getts tidigare i livet (eller annorlunda uttryck; inte kort tid före bortgången). Om givaren då har haft ett eget och i jämförelse med förhållandena under livstiden, riktat intresse av att företa rättshandlingen blir bestämmelsen dock inte tillämplig. I detta fall finns ett riktat intresse eftersom modern gav din man huset pga. hon själv inte klarade av att ta hand om det och ville att det skulle stanna i släkten. 

Ogiltighetsreglerna 

Ett tredje sätt en gåva kan angripas på är genom de avtalsrättsliga ogiltighetsreglerna (3 kap. 28–32 § avtalslagen). Eftersom ett gåvobrev är ett avtal blir bestämmelserna tillämpliga. Ingen av bestämmelserna tycks vara aktuella i ert fall då de handlar om tvång, svek, ocker och förklaringsmisstag. Det är vidare den som hävdar ogiltighet som har bevisbördan för att de olika fallen är tillämpliga. Ett gåvobrev kan också angripas genom att det anses vara oskäligt, men av omständigheterna i frågan verkar inte oskälighet föreligga (3 kap. 36 § avtalslagen). För att med all säkerhet konstatera att inga av dessa grunder är tillämpliga skulle jag dock ha behövt ha mer information. 

Slutsats

Förutsatt att gåvan uppfyller formkraven i jordabalken bör ni känna er trygga med gåvan och gåvobrevet – din mans syster har troligtvis ringa chans att angripa gåvan och ta huset ifrån er. 

Jag hoppas att ni fick svar på frågan!

Hälsningar,