Övertaganderätt och bodelningsförrättare
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.
Bestämmelser om äktenskapsskillnad och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB).
Bodelning och övertaganderätt
När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (se 9 kap. 2 § ÄktB). I stora drag innebär bodelningen att vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts för att täcka respektive makes skulder, läggs samman och delas lika mellan makarna (se 11 kap. 3 § ÄktB). All makarnas egendom utgör giftorättsgods, såvida det inte finns ett äktenskapsförord eller villkor från tredje man som gör egendomen till enskild (se närmare 7 kap. 1-2 §§ ÄktB).
När det gäller själva lottläggningen, d.v.s. vem som ska få vilken egendom, är huvudregeln att var make har rätt att få sin egendom på sin lott (se 11 kap. 7 § ÄktB). När det gäller makarnas gemensamma bostad och bohag är utgångspunkten emellertid att den make som bäst behöver egendomen har rätt att få den på sin lott (se närmare 11 kap. 8 § ÄktB). Om en make har ensam vårdnad om barnen talar det som regel starkt för att den maken också är i bäst behov av den gemensamma bostaden. Ytterligare en förutsättning för övertagande är att den make som övertar bostaden också kan överta eventuella lån (se 11 kap. 8 § 2 stycket ÄktB).
Av det ovan nämnda följer att du med största sannolikhet har rätt att behålla huset genom att lösa ut din exmake.
Bodelningsförrättare
Om makarna inte kan enas om en bodelning, ska domstolen på ansökan av make förordna någon att vara bodelningsförrättare (se 17 kap. 1 § ÄktB). Vanligtvis förordnas en advokat med god erfarenhet inom rättsområdet.
Bodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter (se 17 kap. 7 § ÄktB). Ett riktmärke är den av staten fastställda rättshjälpstaxan, 1654 kronor/timme (2016), men kostnaden varierar och du måste därför kontakta din bodelningsförrättare för en korrekt prisuppgift. Generellt är inte timkostnaden lägre för en bodelningsförrättare än för ett privat juridiskt ombud, däremot har bodelningsförrättaren betydande befogenheter och kan tvångsvis genomföra bodelningen (se 17 kap. 5-6 §§ ÄktB), vilket förhoppningsvis leder till att timmarna inte tickar vidare i all oändlighet.
Utgångspunkten är att kostnaderna för bodelningsförrättaren ska betalas av makarna till hälften vardera, oaktat vem som lämnat in ansökan. Undantagsvis kan bodelningsförrättaren bestämma en annan kostnadsfördelning, t.ex. om den ena maken drar ut på ärendet i onödan och därmed orsakar ökade kostnader (se närmare 17 kap. 7 § 2 stycket ÄktB). Observera att i förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för dennes ersättning (se 17 kap. 7 § 3 stycket ÄktB). Det innebär att bodelningsförrättaren kan vända sig till en av makarna för att få betalt och denne får sedan kräva hälften av kostnaden från den andre maken.
Man kan inte få rättshjälp för att betala en bodelningsförrättare. Däremot kan man ansöka om så kallad ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Om sådan ersättningsgaranti beviljas betalas fem timmars arbete för bodelningsförrättaren av allmänna medel. Ersättningsgaranti beviljas om det är skäligt med hänsyn till den sökandes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt (se närmare 17 kap. 7 a § ÄktB).
Med vänliga hälsningar
