Otillräckliga ekonomiska medel i ett dödsbo, hur upplöses ett sådant och har dödsbodelägarna något personligt betalningsansvar för boets skulder?
Min morbror som jag inte haft någon kontakt med på över 20 år gick bort för ett tag sedan. Närmaste arvingar är jag och min äldre halvbror som jag heller inte haft någon kontakt med på många år. Min halvbror bokade begravning utan att jag var involverad men betalade inte fakturan från begravningsbyrån. Dödsboet saknar pengar eftersom min halvbror uppenbarligen tömt vår morbrors bankkonto som han hade tillgång till. Begravningsbyrån ställer nu krav på både min halvbror och mig att betala fakturan.
Är jag skyldig att betala fakturan trots att jag inte varit delaktig alls i begravningen och inte haft någon kontakt med vare sig min morbror eller halvbror på många år?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar din fråga enligt följande. Du och din halvbrors gemensamma morbror har relativt nyligen gått bort och ni två är såvitt jag förstår dennes enda och närmaste nu i livet legala arvingar. I dödsboet efter din morbror finns i dagsläget inga likvida medel (reda pengar) på grund av något som verkar kunna likställa med en plundring genomförd av din halvbror (fortsättningsvis endast benämnd din bror). Huruvida dödsboet i övrigt saknar tillgångar tydliggörs inte i din ärendebeskrivning men utgångspunkten får nästan bli att så inte är fallet. De nu uppkomna begravningskostnaderna står obetalda och den begravningsentreprenör som anlitades av din bror kräver både dig och din bror på ett belopp motsvarande den obetalda fakturan. Du ställer dig nu, mot bakgrund av de rådande historiska omständigheterna och din uteblivna aktivitet i begravningsfrågan, mycket tveksam till om du verkligen är skyldig att utge någon ersättning.
Bestämmelserna avseende arv står att finna i ärvdabalken (ÄB), vilket tillsammans med begravningslagen (BgL) blir den lagstiftning som i huvudsak är tillämplig här. Även konkurslagen (KL) kan aktualiseras vid ett dödsbos begränsade tillgångar.
Allmänt
Jag har egentligen inte för avsikt att utreda om ni verkligen utgör dödsboets rättmätiga delägare. Jag kommer således att fästa avgörande vikt vid de uppgifter som du har lämnat enligt ovan. Men för ordningens skull kommer jag ändå kort att redogöra för den legala arvsordningen och detta mer som en service för att du ska ges möjlighet att kunna säkerställa att det faktiskt inte finns några ytterligare arvingar i livet.
Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger lika stor del i kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om en bröstarvinge inte skulle vara vid liv träder dennes barn i bröstarvingens ställe (istadarätt). Annorlunda uttryckt: Arvlåtarens barnbarn ärver i så fall.
I den andra arvsklassen finns arvlåtarens föräldrar. Om det inte finns några bröstarvingar tillfaller arvet föräldrarna (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna inte skulle vara i livet delar eventuella syskon till arvlåtaren på den avlidne förälderns del av arvet (2 kap. 2 § 2 st. ÄB). Om något syskon är avlidet ger istadarätten istället dennes barn arvsrätt.
I den tredje arvsklassen finns arvlåtarens far- och morföräldrar vilka ärver om varken föräldrar syskon eller syskonbarn finns i livet (2 kap. 3 § ÄB). Om en far- eller morförälder är död så delar dennes övriga barn på arvet. Med andra ord arvlåtarens eventuella farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Längre än så sträcker sig inte arvsrätten i Sverige (2 kap. 4 § ÄB), vilket innebär att kusiner inte ärver.
Det kan givet ovanstående fastställas att du och din bror, genom istadarätten, tillhör den andra arvsklassen.
Till att börja med, vad är ett dödsbo? Och vad måste inledningsvis göras?
Ett dödsbo är en egen juridisk person vilken uppstår efter den avlidne och inkluderar då dennes samtliga tillgångar och skulder. Dödsboet är alltså formellt sett ägare till hela den avlidnes kvarlåtenskap och förvaltningen av egendomen svarar delägarna (arvingarna) gemensamt för. En bouppteckning ska komma till stånd inom tre månader från arvlåtarens frånfälle (20 kap. 1 § ÄB) och boet upplöses först genom ett arvsskifte (18 kap. 1 § ÄB). Men innan dess ska en av dödsbodelägarna utses till bouppgivare vars uppgift är att skriva under bouppteckningen och genom underskriften på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är korrekta (20 kap. 6 § ÄB). Därefter ska handlingen jämte en bestyrkt kopia ges in till Skatteverket och detta ska ske inom en månad från bouppteckningens upprättande (20 kap. 8 § ÄB).
Av det föregående kan konstateras att du och din bror tillsammans ansvarar för dödsboets efter er morbror och all där tillhörig egendom. Dödsboet ska avvecklas skyndsamt och vidare står det klart att någon egendom (inklusive banktillgodohavanden) inte godtyckligt kan tas ur boet innan bodelningen är avslutad. Din brors agerande är därför inte förenligt med ÄB och kan för denne rendera i en personlig återbetalningsskyldighet (18 kap. 6 § ÄB). Mot bakgrund av vad du själv beskriver misstänker jag att inget eller i vart fall ytterst lite av det nu sagda varken har ombesörjts av dig eller din bror.
Begravningskostnaderna och de uteblivna tillgångarna, vad gäller?
Den begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar (9 kap. 1 § BgL) brukar täcka kremering, gravplats under 25 år och vissa transporter (9 kap. 6 § BgL). Dödsboet ska däremot i normalfallet betala kostnader för kista, dekor, dödsannonser och annat arbete kopplat till begravningsbyråns arbete. Det är alltså den avtalsrättsliga relationen mellan boet och byrån som i grunden blir styrande för den uppkomna situationen. Dödsboet har en förpliktelse att betala i enlighet med det avtal som din bror träffade för boets räkning med begravningsentreprenören. Om det inte finns tillräckliga medel i boet, vilket du redan har uppgett att det inte gör, kan ni som dödsbodelägare vända er till den kommun där er morbror var skriven och ansöka om ett ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) för täckande av skäliga begravningskostnader (4 kap. 1 § SoL). Detta är dock något som egentligen borde ha gjorts innan begravningen ägde rum.
Ett annat tänkbart alternativ skulle möjligen kunna vara att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs enligt det regelverk som framgår av KL. En första förutsättning är att gäldenären (dödsboet) är på obestånd (1 kap. 2 § KL). Med obestånd (eller insolvens) menas att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Dödsboet eller dödsbodelägarna (här blir det i praktiken ni själva då någon boutredningsman såvitt jag vet ännu inte är utsedd) kan ansöka om konkurs (2 kap. 3 § 2 st. KL), vilket görs hos tingsrätten. I ansökningshandlingarna ska det bifogas en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den avlidne och i den mån bouppteckningen har registrerats ska även ett bevis till styrkande av registreringen bifogas. Vad avser själva obeståndsfrågan (vilket alltså är ett krav för ett försättande i konkurs) torde detta inte utgöra något större problem eftersom gäldenärens egen uppgift om att denne är insolvent (en bestående oförmåga att kunna betala skulder) i regel alltid ska godtas (2 kap. 7 § KL). Detta förutsätter dock att det finns något annat av värde i dödsboet förutom de likvida medel (pengar) som din bror genom er morbrors bankkonto redan har plockat ut. Men eftersom du inte har uppgett att några sådana tillgångar finns blir eventuellt ett konkursförfarande en ganska snårig väg att gå.
Och för att knyta an till din faktiska fråga - Är jag skyldig att betala fakturan?
Det korta svaret är nej. I den tidigare framställningen har jag redogjort för olika tillvägagångssätt för dödsboet som juridisk person att kunna reglera den förevarande skulden som finns till begravningsbyrån. I 21 kap. ÄB hittas vidare bestämmelser om den avlidnes skulder och hur dessa ska hanteras och som dödsbodelägare har du som huvudregel inget personligt betalningsansvar. Däremot vill jag, på basis av det som framgår av din ärendebeskrivning, ånyo förtydliga att din bror bör åläggas en personlig återbetalningsskyldighet (18 kap. 6 § ÄB). Dennes agerande skulle dessutom enligt min mening kunna vara straffsanktionerat enligt brottsbalken (BrB), vilken är den centrala strafflagstiftningen i Sverige. Närmast till hands torde vara förskingring och ett sådant handlande kan, beroende på det ifrågavarande beloppets storlek, leda till fängelse i två år (10 kap. 1 § BrB). Jag vill också understryka att även om inte du kommer att åläggas något personligt betalningsansvar är du jämte din bror gemensamt ansvariga för boets förvaltning och dess avveckling. Din frånvaro och den tillhörande passiviteten de senaste åren påverkar inte din legala arvsrätt och den andel i dödsboet som följer av denna, vilket i sin tur innebär att du inte kommer ifrån dina skyldigheter enligt ÄB i egenskap av dödsbodelägare.
SAMMANFATTNING
Sammantaget och baserat på vad jag i nuläget vet om omständigheterna i ditt ärende kan följande fastslås. Vissa i lagen angivna förfaranden i fråga om ett dödsbos förvaltning måste du och din bror leva upp till. Att godtyckligt lyfta egendom ur ett dödsbo innan bouppteckning och arvsskifte strider mot reglerna i ÄB. För den typen av gärningar kan såväl civilrättsligt (återbetalningsskyldighet och skadestånd) som straffrättsligt (böter eller fängelse) ansvar ofta utkrävas.
Dödsboet är en egen juridisk person vilket i princip ensamt svarar för boets alla förpliktelser. Notera också att boet exklusivt förfogar över eventuella ytterligare tillgångar utöver de likvider som genom din brors försorg redan har försvunnit. Den fordran som den aktuella begravningsbyrån har på boet måste regleras. Ansökan om ekonomiskt bistånd hos kommunen kan vara görligt liksom att för boets räkning att ansöka om ett försättande i konkurs.
Min bedömning är slutligen att du inte är skyldig att svara för betalningen av den utställda fakturan. Ytterst är det boet men i praktiken kan det komma att bli din bror på grund av dennes tidigare handlande. Om det inte rör sig om helt obetydliga summor, både vad gäller begravningsbyråns krav på betalning och de förskingrade pengarna, menar jag att det finns all anledning att driva detta vidare.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Du har också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa nu på måndag den 30/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte skulle passa vänligen återkom per mail.
Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.
Vänligen,
