Om faderskap och adoptions verkningar
Jag är 22 år. Jag har inte haft kontakt med min far på flera år och jag har mest bott hos min mamma under uppväxten. Jag var 10 år när de separerade.
Han har aldrig varit som en far för mig och jag vill inte längre att han står som far på mina papper, även om han är min biologiska far. Går det att avsäga sig sin förälder?
Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Jag förutsätter först att dina föräldrar var gifta när du föddes. Eftersom din mamma vid din födelse var gift med den som du inte vill kännas vid som din pappa så presumeras han vara din pappa, vilket framgår av Föräldrabalk (1949:381) 1:1. Du kan dock väcka talan mot honom och få rätten att förklara att han inte är din pappa, om du lyckas visa att din mamma hade samlag med någon annan under den tid då du kan ha avlats och att det är sannolikt att du har avlats av den andre mannen, att han inte är din pappa genom DNA-profilering eller att din mamma och hennes make levde åtskilda och det inte är sannolikt att de hade samlag under den tid då du kan ha avlats (Föräldrabalk 1:2 första stycket, punkt 1-3, och 3:2). Om de inte var gifta och din pappa gjorde en skriftlig bekräftelse av faderskapet som godkändes av din mamma och socialnämnden, så kan du dock på samma sätt väcka talan mot hans faderskap och få rätten att förklara att han inte är din pappa, exempelvis genom uppvisande av blodundersökning (Föräldrabalk 1:4 första och tredje styckena). Eftersom du dock själv säger att han är din biologiska pappa så förutsätter jag att denna möjlighet inte är aktuell för din del.
En annan möjlighet att avsluta din pappas faderskap rent juridiskt är om du adopteras. Om du adopteras klipps dock inte bara alla juridiska band av till din pappa, utan även till din mamma. Det innebär att du exempelvis inte är berättigad att ärva vare sig din biologiska pappa eller biologiska mamma. Om din mamma däremot har gift sig med en ny man och han adopterar dig så anses han vara din pappa i juridiskt hänseende och din mamma alltjämt som din mamma i samma hänseende. (Föräldrabalk 4:8 första stycket). Eftersom du är 22 år gammal så behöver inte samtycke inhämtas från din pappa angående adoption, men han ska ändå höras inför rätten i den frågan om så kan ske (Föräldrabalk 4:5 a första stycket och 4:10 första stycket). Möjligen skulle också din egen mamma, som redan anses vara din mamma i juridiskt hänseende, kunna adoptera dig för att på detta sätt klippa av de juridiska banden mellan dig och din pappa. Rätten, som har att pröva adoptionens lämplighet, kan dock neka till ett sådant arrangemang med hänseende till att det redan finns ett familjerättsligt band mellan dig och din mamma och att adoptionsinstitutet kan missbrukas på detta vis om det enbart används i syfte att ”avsäga” dig din pappa (Föräldrabalk 4:6 första stycket). Enligt förarbetena till lagen så medges adoptioner av vuxna dessutom endast undantagsvis.
Med vänlig hälsning