Oenighet vid biuppteckning

FRÅGA
Hej. Min hustru har en syster, deras far avled i nov 2018.Systern meddelar min hustru först tre dagar efter dödstillfället att fadern avlidit, under de tre dagarna har systern kontaktat begravningsbyrå, begravt fadern fem dagar senare (katolskt), begravningsbyrån blev förvånad när jag informerade dom om att det finns en dotter till. Systern har nyckel till dödsboet och nu skickat kallelse för bouppteckning till min hustru, bouppteckningen har systern gjort själv utan fullmakt från min hustru, i kallelsen står det att bouppteckningen kommer genomföras utan min hustrus närvaro om min hustru inte tänker närvara. Systern har inte begärt eller fått fullmakt!Dagarna före faderns bortgång fanns ett testamente som senare har ändrats till ett gåvobrev (inlämnat till HSB) som säger att bostadsrätten ges till systerns son.Min hustru har av tingsrätten begärt en boutredare men den är inte tillstyrkt ännu.Jag har förvarnat skatteverket om att en olaglig bouppteckning snart kommer dom tillhanda. Om systern har gjort en bouppteckning måste hon väl ta med bankuppgifter, lösöre, mm. Fadern har även en bostadsrätt i Polen, han var skriven och avliden i Sverige. Jag misstänker att systern i bouppteckningen utelämnar lägenheten i Polen efter som hon nu står som ägare till denna. Systern säger att fadern sålt lägenheten, men efter kontroll så vet vi att systern står som ägare. Frågan är: Hur kan detta sluta?Mvh
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan är arvsrättslig och regleras i svensk rätt av ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter i mitt svar att systrarnas avlidne far inte har någon efterlevande maka.

Förvaltning av dödsbo

Huvudregeln är att dödsbodelägarna tillsammans förvaltar över dödsboet enligt 18 kap 1 § ÄB. Om det är så att den avlidna har skrivit ett testamente där det står om en särskild person ska vara testamentsexekutor ska istället denne sköta bodelningen. En testamentsexekutor har rätt att sköta hela eller delar av dödsboet istället för dödsbodelägare. Om det inte finns en testamentsexekutor har dödsbodelägare själv ansvar att sköta dödsboet eller utse en person som ska göra det. Den som väljs ut att sköta dödsboet behöver en skriftlig fullmakt som alla dödsbodelägare skriver under för att kunna rättshandla för dödsboet.

Den som ska ta hand om den dödas ekonomi under den första tiden behöver ha en släktutredning med dödsfallsintyg. Först då går det att exempelvis avsluta avtal och autogiron eller tala med försäkringsbolag och en boutredningsman.

Bouppteckning

Efter att någon har avlidit ska de som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det innebär att man går igenom och gör en skriftlig förteckning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. För att påvisa tillgångar som finns andra länder kan det krävas att ni/boutredningsmannen kontaktar myndigheter på den ort där fastigheten/bostadsrätten finns för att få tag på dokumentation om detta saknas.

Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Banker kräver ofta att det finns en registrerad bouppteckning för att tillåta uttag från den avlidna personens. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Om en bouppteckning görs privat och en efterlevande utses till bouppgivare ska bouppgivaren också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.Ifall ni har bett någon utomstående förvalta dödsboet, exempelvis en boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte samma person agera som förrättningsman.

När bouppteckningen är klar ska den skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.

Bouppteckningen ska innehålla

själva bouppteckningen i original en vidimerad kopia av bouppteckningen (intyg att kopian överensstämmer med originalet) bestyrkta kopior eller original av testamenten, kallelsebevis till bouppteckningsförrättningen, arvsavståenden och liknande fullmakt i original

Om den avlidna personen saknar tillgångar och försäkringar som täcker begravningskostnader och liknande kan en förenklad bouppteckning göras. Då kan dödsboet vända sig till socialkontoret i den avlidna personens hemkommun. Socialkontoret prövar om det går att göra en dödsboanmälan. Om den avlidna personen var gift eller registrerad partner ska man ta hänsyn till hans eller hennes andel av de gemensamma tillgångarna när man räknar ut om dödsboanmälan kan vara aktuell.

Vad händer om man tar egendom från dödsboet?

Huvudregeln vid bouppteckningen är att alla tillgångar (och skulder) som den avlidne lämnat efter sig ska med i bouppteckningen enligt 20 kap. 4 § ÄB. Den som vårdar boet som har bäst kännedom om vad som tillhör boet ska lämna uppgifter till bouppteckningen. Denna person kallas för bouppgivare och ska på bouppteckningshandlingen teckna försäkran på heder och samvete att det som uppgetts på bouppteckningen är sanningsenligt och inga uppgifter har utelämnats enligt 20 kap. 6 § ÄB. Denna bouppteckning ska sedan skickas till Skatteverket för registrering enligt 20 kap. 8 § ÄB.

Konsekvensen av att man ljuger om tillgångarna i bouppteckningen eller förflyttar tillgångarna innan en bouppteckning är att man kan bli stämd för bedrägeri eller förskingring av egendomen. Den arvinge som tagit egendomen ur boet kan bli tvingad att återbära egendomen eller ersätta dess värde enligt 18 kap. 6 § ÄB. Det ses alltså allvarligt på om man tar saker från ett dödsbo innan bouppteckning, bodelning och arvskifte. Detta kan leda till en kostsam tvist och är inte att rekommendera.

Gåvor till bröstarvingar som den avlidne givit bort under sitt liv kan i vissa fall utgöra förskott på arv. Om det finns gåvobrev ska dessa granskas för att utreda om gåvan utgör förskott på arv eller inte.

Om det är så att handlingar såsom gåvobrev har förfalskats kan en dödsbodelägare föra talan i domstol om att ogiltigförklara handlingen, men då det rör bostadsrätt bör det kontrolleras om gåvan har fullbordats. Detta kan göras genom kontakt med bostadsrättsföreningens styrelse.

Har gåvan överlämnats med hänsyn till ett nära förestående dödsfall, för att ordna successionen efter den avlidne, likställs gåvan vid ett testamente, då kan gåvan behöva återbäras om den inkräktar på en bröstarvinges laglott (halva arvslotten). Talan om återbäring av gåva måste dock väckas inom ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades (se 7 kap. 4 § ÄB). Det måste då kunna visas att bostaden överlämnats till systern som gåva.

Om det finns ett testamente kan detta ogiltigförklaras av en dödsbodelägare som ska klandra testamentet inom sex månader från att du har blivit delgiven det i bestyrkt avskrift av testamentstagaren 14 kap 4 – 5 ÄB. Om ett testamente finns som kränker bröstarvinges laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB.

Med delgivning räknas som huvudregel när arvinge har mottagit handlingen enligt 19 § delgivningslagen. Klandertalan anses väckt när stämningsansökan har inkommit till tingsrätten 13 kap 4 st. 3 RB. Din fru kan väcka talan om klander hos tingsrätten. Talan väcks mot testamentstagare.
För att en klandertalan ska bifallas och testamentet därmed förklaras ogiltigt krävs att det föreligger en klandergrund enligt ÄB 13 kap. Grund för klander föreligger vid formfel, psykisk störning samt obehörig påverkan och motivvillfarelse, 13 kap. 1-3 §§ ÄB. Om talan inte väcks inom föreskriven tid (dvs. sex månader från delgivningen) är testamentet giltigt även om det föreligger en grund för ogiltighet. Ogiltigförklaring av testamentet innebär att testamentstagaren inte kan göra testamentet gällande.

Svar

Din fru bör informera systern om att denne inte har någon fullmakt att sköta dödsboet eller bouppteckningen samt att hon har ansökt om en boutredningsman hos tingsrätten. Systern har ingen rätt att ta egendom från boet eller likvida medel från bankkonton innan bodelningen är avslutad. Om det är flera dödsbodelägare får man inte köpa/sälja egendom utan de andra dödsbodelägarnas vetskap. Systerns agerande kan leda till att hon blir återbetalningsskyldig till dödsboet om din fru kan styrka att systern tagit egendom från dödsboet. Risk finns för att detta kommer att sluta som en lång och utdragen arvstvist där din frus syster får återbetala tillgångar till dödsboet men det beror till stor del på om ni kan bevisa att hon obehörigt tagit tillgångar från dödsboet.

Din fru ska inte skriva under bouppteckningen om den är felaktig/ofullständig. Om bouppteckning är felaktig men registreras hos Skatteverket ändå så kan man korrigera den i efterhand genom att skicka in ändringar till Skatteverket i form av tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från att felaktigheten upptäcktes, enligt 20 kap 11 § ÄB.

Din fru kan gå till bouppteckningen men är inte tvungen att skriva på den. Hon kan även ta med sig ett ombud eller skicka ett ombud att närvara i hennes ställe.

Jag rekommenderar att din fru anlitar en jurist eller advokat inom arvsrätt som undersöker gåvobrevet och eventuellt testamentes giltighet eftersom den av tingsrätten utsedda boutredningsmannen kommer att representera dödsboet som helhet och endast ska sammanställa en förteckning över dödsboet i form av bouppteckning.

Om din fru har någon fråga om mitt svar eller vill anlita en av Lawlines Jurister för att hjälpa henne är hon välkommen att mejla mig, då sätter jag henne i kontakt med en kollega. jessica.konduk@lawline.se

Vänligen,

Jessica Konduk
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (834)
2019-06-17 Har arvingar rätt att komma in i den avlidnes lägenhet?
2019-06-16 Är detta normalt arvode för boutredningsman?
2019-06-16 Vilka kan förrätta bouppteckningen?
2019-06-11 Får dödsbodelägare sälja den avlidnes tillgångar innan bouppteckning upprättats?

Alla besvarade frågor (69981)