Nekande av prövningstillstånd till kammarrätten

Question

Hej En bekant till mig som inte kan svenska behöver vill ställa en fråga beträffande att han blev misstänkt för grovt bidragsbrott som medförde att försörjningsstöds kontoret stoppade betalningen av den ekonomiska biståndet han har rätt till trots att åklagaren hade lagt ned förundersökningen. Han överklagade till förvaltningsrätten och fick avslag och kammarrätten beviljade inte prövifngstillstånd i målet. Försörjningsstöd säger att misstankarna om att skilsmässan han genomgått är fejk, och att han är inte ensamstående trots att han har skaffat intyg från vänner och anhöriga att han är det samt bemött samtliga punkter i själva som förekommer i beslutunderlaget utan resultat. Är det inte så att förvaltningsrätten bryter mot Legalitetsprincipen i det här fallet?

Hur ska man gå tillväga+

Answer 1

Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.

Vad är problemet?

Jag tolkar det som att du undrar över hur dels socialnämnden (den myndighet som ansvarar för försörjningsstöd), dels förvaltningsrätten har hanterat ärendet/målet i fråga. I detta fall blir socialtjänstlagen (2001:453), förvaltningslagen (2017:900) samt förvaltningsprocesslagen (1971:291) tillämplig. I och med att målet i fråga rör sig om bidragsfusk aktualiseras även bidragsbrottslagen (2007:612).

Brottet i fråga

Grovt bidragsbrott regleras i 3 § bidragsbrottslagen. I bedömningen kring huruvida bidragsbrottet är att anse som grovt tar man särskild hänsyn till (3 § andra stycket bidragsbrottslagen)

1. om brottet rört betydande belopp

2. om den som begått brottet använt falska handlingar, eller

3. om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning

För grovt bidragsbrott är påföljden lägst sex månader och högst sex år (3 § första stycket bidragsbrottslagen). Utifrån den information som du har angett i frågan verkar åklagaren ha gjort den bedömningen att bevisningen i målet inte är tillräcklig för en fällande dom. I brottmål är beviskravet som huvudregel ställt som bortom rimligt tvivel. Det nyss nämnda beviskravet gäller däremot inte i förvaltningsmål, vilket förklarar varför socialnämnden och förvaltningsrätten kan ha kommit fram till slutsatsen att neka den enskilde fortsatt försörjningsstöd. Här är beviskravet som huvudregel ställt som sannolikt.

Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten

Legalitetsprincipen finner man i 5 § första stycket förvaltningslagen. Socialnämnden (en myndighet) får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. Med detta avses inte enbart åtgärder som grundas i lagar, utan det kan även röra sig om författningar eller föreskrifter. När det kommer till beslut som till sin karaktär är betungande för en enskild, vilket det faktiskt är i detta fall, krävs det dock alltid lagstöd.

Utifrån den information du angett i frågan verkar det som att den enskilde har nekats fortsatt försörjningsstöd. Det finns alltså ett ursprungligt beslut om att försörjningsstöd har beviljats till den enskilde. Frågan som nu uppkommer är vilket lagstöd socialnämnden har grundat sitt beslut om nekande av fortsatt försörjningsstöd. En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning (37 § första stycket förvaltningslagen). Socialnämnden anser antagligen att nya omständigheter talar för att den enskilde numera inte är berättigad till försörjningsstöd. Beslutet som har ändrats har i sin karaktär varit gynnande för den enskilde. Huvudregeln är då att ett sådant beslut enbart får ändras om (37 § andra stycket förvaltningslagen)

1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,

2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller

3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.

I detta fall har socialnämnden antagligen lagt vikt vid den sistnämnda punkten i bestämmelsen. Eftersom jag inte har vidare information om omständigheterna i detta fall eller annan relevant information kan jag dessvärre inte uttala mig om varför socialnämnden/förvaltningsrätten har haft fog för sin ståndpunkt eller ej.

Förvaltningsrättens hantering av målet

Förvaltningsrätten har ett ansvar att se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver (8 § första stycket förvaltningsprocesslagen). Genom frågor och påpekanden ska förvaltningsrätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar (8 § andra stycket förvaltningsprocesslagen). Återigen kan jag inte vidare uttala mig om hur förvaltningsrätten har bedömt den enskildes bevisning i detta mål, då jag inte har tillgång till handlingarna/dokumenten.

När prövningstillstånd till kammarrätten inte beviljas

Mycket riktigt så krävs det prövningstillstånd till kammarrätten av beslut enligt socialtjänstlagen, i detta fall rör det sig om försörjningsstöd (34 a § första stycket förvaltningsprocesslagen, 16 kap. 3 § första stycket andra strecksatsen socialtjänstlagen samt 16 kap. 5 § socialtjänstlagen). Kammarrätten kan ge prövningstillstånd under följande omständigheter (34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen)

1. När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.
2. Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.

3. Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.

4. När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.

Kammarrätten har alltså kommit fram till slutsatsen att ingen av de ovanstående punkterna passar in för fallet i fråga. Om inte kammarrätten ger prövningstillstånd innebär detta att förvaltningsrättens beslut står fast (34 a § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen). Mer om prövningstillstånd till kammarrätten kan du läsa om här.

Hur du kan gå vidare med din fråga

Som tidigare nämnts finns det egentligen inte så mycket man kan göra juridiskt sett efter att man nekats prövningstillstånd till domstolen. En möjlig väg som man kan gå härifrån är att ta ärendet vidare till Justitieombudsmannen (JO). Att göra en JO-anmälan med framgång innebär i slutändan att socialnämnden/förvaltningsrätten enbart får kritik riktat mot sig, inte att domen/beslutet ändras. Dock inrättar sig nästan alla myndigheter/domstolar sig efter JO:s kritik, förutsatt att JO anmärker att felaktigheter har uppstått i ärendet. Mer om vad en JO-anmälan är och hur du kan göra en sådan anmälan kan du läsa om här.

Känner du dig fortfarande osäker på hur du kan gå vidare med ärendet rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/boka

Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan.

Med vänliga hälsningar,