Narkotikabrott

2020-08-05 i Narkotikabrott
FRÅGA
Hej! Jag är 20 år och har fått en stämningsansökan för ringa narkotikabrott och är delgiven genom förenklad delgivning. Jag har inte begått något brott innan, och åklagaren har föreslagit böter som straff. Som bevis använder sig åklagaren av urinprovtagningsanalys och "mina egna uppgifter". Jag har inte erkännt till något ännu och mängden THC i urinen var 0.03 microgram/ml som är väldigt litet som jag förstår det dessutom såg inte polisen att vi hade rökt. Vad skulle hända om jag nekar till brott? Och om det skulle leda till en rättegång, vad får jag betala om jag inte har en offentlig försvarare? Kan jag få ett värre straff än böter om jag tar detta till rättegång? Jag förstår att fängelse i 6 månader är i straffskalan men det kommer väl inte ens på fråga? Tack för svar på förhand!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

I mitt svar har jag gått igenom vad som krävs för att dömas för narkotikabrott, vad som händer om du nekar, hur rättegångskostnader fördelas och vilket straff domstolen kan utdöma.

Brottet

De huvudsakliga narkotikabrotten regleras i 1 § narkotikastrafflagen (NSL). Paragrafens sjätte punkt kriminaliserar olovligt innehav och bruk samt annan olovlig befattning med narkotika. Om brottet anses som ringa med hänsyn till mängden och typen av narkotika, döms man istället för ringa narkotikabrott. Övriga omständigheter kan även göra att brottet anses som ringa. Slutligen krävs det uppsåt till brottets alla rekvisit.

Innehav och bruk

Innebörden av att inneha eller bruka narkotika är ganska självförklarande, men jag tänker att en kort definition kan vara på sin plats. Innehav betyder att någon har narkotika i sin besittning på ett sånt sätt att han eller hon har möjlighet att utöva faktisk rådighet över den. Innehav är alltså när någon har narkotika i t.ex. en ficka eller i sitt hem. Vad det gäller bruk kriminaliserades det 1988, och syftet var att komma åt de personer som inte innehaft narkotika men istället blivit bjudna direkt ur en spruta eller en pipa. Kriminaliseringen av bruk innebar alltså att själva tillförseln till kroppen, d.v.s. konsumtionen, förbjöds.

Uppsåt

Att endast ha narkotikan i sin kropp är inte kriminaliserat. Har någon narkotika i kroppen kan man däremot utgå från att samma person även olovligen har brukat samma narkotika.

Denna skiljelinje mellan att bruka och att ha narkotika i kroppen är viktig, eftersom det händer att människor har narkotika i kroppen fastän de aldrig haft uppsåt till något olovligt brukande. Det förekommer som bekant att människor drogas eller bjuds på narkotika utan att känna till att det är narkotika. Detta är som bekant fallet när någon blir drogad eller får i sig narkotikan ovetandes genom t.ex. passiv rökning. Det är helt enkelt inte straffbart. Exempel på det finns att läsa om t.ex. här, här eller här.

Vad som händer om du nekar

Åklagaren ska alltid bevisa det som den lägger den tilltalade till last. Detta kan åklagaren göra med hjälp av t.ex. ett erkännande, ett vittnesförhör eller genom provtagning för narkotika. Inget av dessa bevismedel är förhand värt mer i domstolens bedömning, utan domstolen ska efter en samvetsgrann prövning i varje enskilt fall avgöra vad som är bevisat (RB 35 kap 1 § och 3 § andra stycket). I teorin innebär det att ett vittnesmål från en polis i det enskilda fallet kan tillmätas mindre betydelse än ett vittnesmål från en förbipasserande fotgängare.

Om du t.ex. nekar till uppsåtligt brukande kan åklagaren som bevis för att du uppsåtligen har brukat narkotika läsa upp det positiva resultatet från urinprovet. Kommer du med en rimlig förklaring till varför du hade narkotika i blodet och dessutom kan bevisa dina påståenden, kanske åklagaren måste lägga fram ytterligare bevisning för att du uppsåtligen har brukat narkotika. Om du istället hade erkänt skulle provresultatet tillsammans med erkännandet eventuellt kunnat vara tillräckligt för en fällande dom.

Rättegångskostnader

Om du döms ska du som regel ersätta staten för provtagning och analys av din urin (RB 31 kap 1 § första stycket). Enligt en rapport från åklagarmyndigheten kostar en sådan provtagning och analys mellan 300 och 3000 kr. Vidare ska den tilltalade betala sina egna rättegångskostnader vid en fällande dom. Blir det istället en friande dom stannar kostnaderna för provtagning och analys på staten. Staten betalar vid en friande dom även dina rättegångskostnader (RB 31 kap 2 §).

Straffet

Det finns ingen regel som förbjuder domstolen kan utdöma en strängare påföljd än den åklagaren yrkat på. Det brukar dock inte förekomma att domstolen gör en hårdare bedömning eftersom det anses olämpligt. Fängelse kommer överhuvudtaget inte på fråga.

Sammanfattning

Bortser man från den information du lämnat till polisen, eller hur du faktiskt fick i dig narkotikan, indikerar ett urintest som visar positivt för narkotika att du uppsåtligen har brukat narkotika. Att i detta sammanhang endast neka till brott räcker sannolikt inte långt utan du skulle isåfall behöva lägga fram en rimlig förklaring och dessutom bevisa varför du inte haft uppsåt till något brukande. Rättegångskostnaderna får du stå för själv om du döms, men hamnar på staten om du frias. Oavsett din inställning till anklagelsen är det högst osannolikt att domstolen utdömer ett strängare straff än vad åklagaren yrkat på. Fängelse blir det alltså inte tal om.

Hoppas du fick svar på din fråga.

Måns Hellberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Narkotikabrott (462)
2020-11-19 Uppsåtsbedömning vid narkotikabrott eget bruk m.m
2020-11-16 Narkotikabrott cannabis - vilket straff?
2020-11-13 Kan förare bli skyldig till medhjälp om passagerare har narkotika på sig?
2020-11-10 Vad är preskriptionstiden och straffet vid narkotikabrott?

Alla besvarade frågor (86416)