När får den tilltalade yttra sig vid en huvudförhandling i brottmål?
Jag har en vän, ca 40 år, familjefar, egen firma, tidigare skötsam som utan att någon i bekantskapskretsen kan förstå, huggit en person med kniv fem gånger.
Han blev anhållen men släpptes. Grov misshandel och rättegång kommer naturligtvis att hållas. Han har advokat.
Fråga: är det möjligt att under rättegången, trots att han har advokat, få uttala sig om den sociala situation han befinner sig i med egna ord. Att begära ordet helt enkelt. Eller är det bara kontraindicerat"säg så lite som möjligt". Jag tänker så här att för den anklagade och inför sina barn kunna känna att jag gjorde allt vad som står i min makt, för att slippa fängelse, skulle kännas bättre efteråt. Trots att brottet har fängelse i straffskalan kanske han skulle kunna dömas till villkorligt samt samhällstjänst.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag tolkar din fråga vill du ha svar på om en person som är tilltalad i brottmål, dvs den misstänkte, under huvudförhandlingen har rätt att begära ordet och yttra sig angående brottsmisstanken och sin livssituation i övrigt.
Vad händer under huvudförhandlingen?
Rättens dom får bara grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen, enligt det som kallas för omedelbarhetsprincipen, 30 kap. 2 § Rättegångsbalk (1942:740), RB. Med anledning av denna princip är det viktigt för den tilltalade och dennes försvar att åberopa allt de vill ha med i huvudförhandlingen som kan styrka ens case.
Den tilltalade har rätt att yttra sig över vad som har hänt och besvara frågor ställda av åklagaren, försvararen och rätten. Man kan dock inte bara begära ordet, utan det finns en ordning att förhålla sig till som bestämmer hur huvudförhandlingen ska genomföras. Gällande brottmål regleras detta främst i 46 kap. RB.
I korthet, och mycket förenklat, kan följande sägas om processen under huvudförhandlingen i ett brottmål.
Åklagaren går igenom stämningsansökan, dvs det som står i åtalet, varpå den tilltalade får ge sin inställning till åtalspunkten, erkänna eller förneka brottet. Har den tilltalade en försvarare, som i din väns fall, är det försvararen som svarar för hans räkning. Åklagaren ska sedan i sin sakframställning berätta mer i detalj om brottet och lägga fram bevisningen. Försvararen eller den tilltalade får också möjlighet att kortfattat berätta om de påstådda brotten och bemöta åklagarens påståenden.
Efter detta inleds förhör med målsägande, den tilltalade samt eventuella vittnen.
Förhandlingen avslutas sedan med en genomgång av den tilltalades personliga förhållanden, och åklagaren samt försvaret får hålla slutanföranden. Efter det överlägger rätten och meddelar en dom.
Förhör med den tilltalade
Under förhöret med den tilltalade får denne berätta om sin syn på händelsen, 37 kap. 1 § RB. Ordföranden inleder förhöret och ber den tilltalade att berätta sin version. Därefter ska åklagaren ställa frågor till den tilltalade. Försvararen har också möjlighet att hålla förhör med den tilltalade, och även rätten i de fall det behövs för att förtydliga något.
För att koppla ihop detta till din väns situation så är det främst under förhöret han har möjlighet att yttra sig om situationen och förklara vad som har hänt. Det är vidare försvararens uppgift att i slutanförandet, den s.k. pläderingen, sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt, men även under förhör med målsägande och eventuella vittnen stärka försvaret så att det gynnar din vän i alla avseenden, t.ex. framföra synpunkter på att rätten ska ha överseende med påföljden och välja en lindrig sådan om han döms.
Med vänliga hälsningar,
