Myndigheters ansvar för felaktiga upplysningar

2016-07-13 i Övriga brott
FRÅGA
En dialysbunden man från Kosovo sökte uppehållstillstånd hösten 2014 tillsammans med sin mamma och 2 syskon. De fick avslag ett år senare och överklagade till kammarrätten med ett läkarintyg om att mannen fick dialys 4 gånger i veckan och behövde en njurtransplantation. Kammarrätten avslog. De fick muntlig tillåtelse av tjänsteman på migrationsverket att stanna tills en AV-fistel opererades i armen(tillgång till blodbanan). Trots detta verkställighetshinder beslöt tjänsteman att ålägga hela familjen ett återreseförbud. Man har motiverat avslaget med att samma vård finns i hrmlandet, vilket inte är sant. Kan man anmäla fel av tjänsteman?
SVAR

Hej Inger,

Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.

Rättsutredning

Det finns vissa lagregler som har bäring på din fråga. Det framgår i 3 kap. 2 § att

”staten eller en kommun skall ersätta

1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.”

Dessutom framgår av 3 kap. 3 § skadeståndslagen följande:

”Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades.”

Vidare stadgas i 20 kap. 1 § brottsbalken följande:

” Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.”

Bedömning

Den aktuella tjänstemannen har uppenbart lämnat en felaktig upplysning. Det synes ha skett genom försumlighet, eftersom höga krav när det gäller tjänstemäns ansvar för att se till att de upplysningar de lämnar är korrekta.

I ert fall är det svårt att bevisa att det har uppstått en ekonomisk skada. Däremot är det eventuellt möjligt att få skadestånd för den kränkning som ni har drabbats av. I så fall krävs dock enligt den ovan nämnda 3 kap. 2 § andra punkten SkL att tjänstemannen har begått ett brott.

Det brott som närmast kan komma ifråga är tjänstefel, vilket omnämns i 20 kap. 1 § brottsbalken. För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs att han avsiktligen (uppsåtligen) har ljugit eller att han var oaktsam. Tjänstemannen ljög antagligen inte avsiktligt, vilket innebär att frågan är om han var oaktsam.

För att tjänstemannen var oaktsam talar att det var ett migrationsärende som han uttalade sig om och att det förstås är av stor mycket stor praktisk betydelse för honom huruvida han är bli tvungen att åka till Kosovo innan eller efter operationen. Om dessutom familjen utgick från att beskedet tjänstemannen lämnade var korrekt och tjänstemannen borde ha förstått detta, talar den är omständigheten för oaktsamhet. I viss mån talar det emot oaktsam att tjänstemannen inte lämnade ett skriftligt beslut utan endast gav en upplysning.

För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs även att han uttalade sig vid myndighetsutövning. Det faktum att det fanns ett nära samband mellan tjänstemannens uttalande och det pågående migrationsärendet talar starkt för att uttalande skedde vid myndighetsutövning.

Sammanfattningsvis talar omständigheterna för att tjänstemannen har begått brottet tjänstefel och att det finns möjlighet att få skadestånd för den kränkning som mannen har drabbats av. Det är dock endast en domstol som slutgiltigt kan avgöra om ett brott har begåtts om det finns förutsättningar för skadestånd.

Mot bakgrund av det ovanstående bör tjänstemannen anmälas till Migrationsverket och Polisen. Det kan även vara värt att anmäla Migrationsverkets handläggning av ärendet till JO som har till uppgift att granska myndigheter. Slutligen är det möjligt att ansöka om skadestånd hos JK, men det är inte möjligt för mig att garantera att JK kommer att utge något skadestånd.

Vänligen,

Fredrik Mattsson, juridisk rådgivare

Fredrik Mattsson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övriga brott (848)
2020-10-29 Vad är skillnaden mellan falsk angivelse och falsk tillvitelse?
2020-10-29 Är det lagligt att inneha vapenmagasin utan vapenlicens?
2020-10-27 Får man överlåta receptbelagda läkemedel avsedda för djur?
2020-10-25 Fråga om dopingklassning beträffande SARMS

Alla besvarade frågor (85658)