motivera avslag om beslut att få ut allmän handling?
Det står i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 6 kap. 8 § tredje stycket att beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas till hovrätt. Jag uppfattar 1 kap. 1 § förvaltningslagen på så sätt att förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. motiveringsskyldighet inte är tillämplig på sådana beslut som avses i OSL 6:8.
Fråga: Om en tingsrätt avslår en enskilds begäran om att ta del av en allmän handling i domstolens rättskipande verksamhet, ska tingsrätten ange vilken sekretessbestämmelse som beslutet är grundat på?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Domstolens skyldigheter
1 kap. 1§ förvaltningslagen är tillämplig även på allmänna domstolars handläggning, så som vid begäran av att ta del av allmänna handlingar. Det innebär att förvaltningslagens regler generellt gäller vad avser serviceskyldighet, motivering av beslut och liknande när någon begärt att få ut en allmän handling vid en tingsrätt. Domstolen ska handlägga frågan skyndsamt så snart som möjligt (2 kap. 15§ tryckfrihetsförordningen, TF). Domstolen ska på begäran av en enskilt lämna ut en allmän handling om den inte är sekretessbelagd (6 kap. 4§ OSL). Domstolen ska då först bedöma om det är en handling, om den är allmän och till sist om den är offentlig. Sen ska de antingen underrätta begäraren om beslutet eller lämna ut handlingen. Detta innebär att domstolen ska motivera sitt beslut enligt 32§ förvaltningslagen, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en motivering har uteblivet ska myndigheten i efterhand lämna en sådan motivering om enskild begär det (32§ 3st. förvaltningslagen). Ett avslagsbeslut måste dessutom lämnas skriftligen av myndigheten, ett muntligt besked räcker inte enligt JO (JO 1999/2000 s. 413).
Är det en handling som är allmän och offentlig?
Det är svårt för mig att mer precist ange om det är så att du har rätt att få ut handlingen. Först måste handlingen anses vara en handling, vilket typiskt sett skriftliga handlingar, bilder, protokoll, upptagningar och liknande är (2 kap. 3§ tryckfrihetsförordningen).
Sedan ska domstolen avgöra om handlingen är allmän - alltså om den förvaras på en myndighet och antingen inkommit eller upprättats hos myndigheten (2 kap. 4§ TF). Handlingen ska förvaras i myndighetens lokaler, eller på servrar eller liknande som domstolen kan läsa med hjälp av tekniska hjälpmedel. Vissa typer av sammanställningar så som e-postlistor, mållistor och liknande kan variera beroende på hur lätt det är att sammanställa dessa (2 kap. 6§ 2st TF). En handling ska dessutom fara inkommen eller upprättat hos myndigheten. Inkommen är den vanligtvis när den anlänt till myndigheten, gjorts tillgänglig på server och liknande. Upprättad är en handling vanligtvis när den expedierats (2 kap. 10§ TF) eller när den slutbehandlats av myndigheten, exempelvis när en anteckning i ett dagboksblad är skriven. Vissa handlingar undantas specifik som allmänna, exempelvis minnesanteckningar från rättegångar, andra arbetsdokument som post-it lappar, utkast, säkerhhetskopior och liknande (2 kap. 12-13§§ TF).
Slutligen ska domstolen avgöra om handlingen är offentlig, och då göra denna bedömning mot främst offentlighets- och sekretesslagen (2 kap. 1-2§§ TF). Då kan en handling vara sekretessbelagd med hänvisning till olika omständigheter, så som personliga förhållanden eller vissa utredningsåtgärder hos polisen.
Om du är missnöjd
Om du har fått avslag på din begäran kan du alltså begära att få avslaget motiverat och då har tingsrätten som utgångspunkt skyldighet att berätta detta för dig, vanligtvis med hänvisning till vissa skyddsvärda intressen utifrån offentlighet- och sekretesslagen, utan att nödvändigtvis precisera alltför mycket vad det är som faktiskt är hemligt. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga det till hovrätten som du skriver, och inget prövningstillstånd krävs (6 kap. 7§ OSL). Överklagandet ska då prövas skyndsamt och tingsrätten ska upplysa dig om hur du överlagar (2 kap. 19§ TF).
Sammanfattningsvis
Domstolen ska alltså som utgångspunkt motivera beslutet, så du ska kunna tillvarata din rätt. Oftast sker detta med hänvisning till vissa sekretessregler i OSL och liknande, så som skydd för persons hälsa och sexualliv, andra personliga förhållanden, eller till skydd för förundersökning och liknande. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till hovrätten. Men för kännedom kan sägas att om tingsrätten avslagit begäran med hänvisning till sekretess, så kommer handlingen inte bli offentlig bara för att den inkommer till hovrätten för prövning. Tilläggas kan även göras att om du är part i målet har du en mer vittomfattande partsinsyn än vad allmänheten har, och kan ibland få ut handlingar trots att de är sekretess, med hänvisning till partsinsynen (10 kap. 3§ OSL).
Avslutningsvis vill jag be om ursäkt för att du fått vänta på ditt svar, hoppas det inte kommit försent för dig och att det ändå kan vara till någon hjälp för dig!
Vänligen,
