Möjligheten för elev att gå om årskurs nio
Vår son med autism gick i vanlig skola t.o.m 6an men kraschade hårt när högstadiet började. Han placerades i resursskola men var inte i skolan mer än en timme per dag i 7an och hade underkänt i alla ämnen utom hemkunskap (ett betyg somsattes i 5an). Trots det diskuterades aldrig att han skulle gå om. I 8an var det mest inskolning under hösten och även början av våren, sen vände det äntligen! Han gick ut 8an med bara 3 underkända betyg, bla i matematik. Men inte heller nu diskuterades om han skulle gå om.
Nu går han i 9an och har "bara" underkänt i matematik. Problemet är att han i praktiken bara gått ca 1,5 år i högstadiet men bedöms som de som gått 3. Han kommer klara kunskapskraven trots det men ha så låga betyg att han inte kommer in på något gymnasieprogram som passar honom. Vi anser att han måste få tid på sig att höja de betygen men får besked att om man klarar kraven, oavsett vilket godkänt betyg man får, har man inte rätt att gå om 9an.
Vi inser att vi borde drivit frågan redan i 7an men hade inte ork och fokus då varje dag handlade om att bara få upp honom ur sängen.
Det svåra här är att hitta information om regler kring att inte flytta upp elever. Vi hittar bara generella beskrivningar i skollagen som säger att rektor kan bestämma om det är bäst för eleven. För finska skolan hittade vi en tydlig skrivning att om eleven är underkänd ska saken diskuteras med vårdnadsgivare.
Vi ska ha ett möte om 2 veckor och behöver hjälp med gällande regler.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Inledning
Jag tolkar er fråga som att ni i främst vill veta mer om reglerna som styr elevers möjlighet att gå om årskurser i grundskolan. Målet, som jag förstår det, är att er son ska få möjlighet att gå om årskurs nio. Er fråga aktualiserar huvudsakligen skolförordningen (SkolF) och skollagen (SkolL).
Utredning
Av Skolverkets hemsida (https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning#h-Borjasenareellergaom) framgår att en rektor kan besluta om att en elev ska gå om en årskurs om det bedöms vara för elevens bästa med hänsyn till dennes utveckling och personliga förhållanden. Detta gäller även årskurs nio, dock med den skillnaden att hemkommunen måste besluta om förlängd skolplikt för att skolplikten ska fortsätta gälla efter att eleven gått ut årskurs nio en första gång. Eleven kan dock gå om årskurs nio utan skolplikt om inget beslut från kommunen finns. Alla elever har rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten slutat gälla. Detta kan bli aktuellt bland annat för elever som har fått skolplikten uppskjuten eller som har behövt fler år än normalt för att ta sig igenom utbildningen. Bestämmelsen innebär dock ingen rätt att få fullfölja sista årskursen med godkända betyg. Detta följer av 4 kap. 5-7 §§ SkolF och 7 kap. 15-16 §§ SkolL.
Tillämpat på ert aktuella fall innebär detta enligt min uppfattning följande. Er son har inte rätt att gå om årskurs nio enbart på grund av att han kan komma att få underkänt i matematik, trots att detta är ett av kärnämnena. Rektorn på er sons skola kan dock besluta om att han ska få gå om årskurs nio om detta kan anses vara det bästa för honom utifrån hans utveckling och personliga förhållanden. Vad detta innebär framgår inte av lagtexten och jag har inte kunnat hitta någon praxis om detta. Min uppfattning är att det sannolikt är så att Skolverket har någon slags interna riktlinjer för detta eftersom det ter sig osannolikt att rektorer skulle lämnas fria att helt skönsmässigt fatta denna typ av beslut. Enligt min uppfattning måste ert fall dock anses vara förhållandevis klart: enligt lagens ordalydelse ska hänsyn till elevens "utveckling och personliga förhållanden", och om förhållandena att er son lider av autism och inte närvarat under stora delar av högstadiet inte omfattas av detta har jag svårt att förstå vad som skulle kunna göra det. Med brasklappen att det skulle kunna finnas någon slags "branschpraxis" bland rektorer som avviker från lagens ordalydelse är det enligt min uppfattning mycket sannolikt att er son omfattas av bestämmelsen.
Det kan också noteras att bestämmelsen anger att rektorn får besluta om att eleven ska gå om en årskurs om detta ligger i elevens intresse. Rektorn är alltså inte tvingad att fatta ett sådant beslut. Varför lagtexten formulerats så kan jag inte säga, men jag har mycket svårt att tro att en rektor i typfallet skulle vägra fatta ett sådant beslut trots att rekvisiten ("kraven") i lagtexten i övrigt är uppfyllda. Formuleringen får dock sägas bidra med en viss osäkerhet.
Handlingsplan
Min rekommendation till er är att läsa lagtexten jag länkat till så att ni är helt införstådda med den. När ni sedan har möte med skolan er son går på är ert bästa och enda argument för att er son ska få gå om årskurs nio att det vore bäst för honom med hänsyn till hans utveckling och personliga förhållanden (4 kap. 5-7 §§ SkolF). Som sagt är det min uppfattning att det ni redogjort för i er fråga sannolikt omfattas av detta. Det är inte ett argument att er son enligt er mening har dåliga betyg och kan få problem på grund av det eftersom det inte finns någon rätt att få ett visst betyg.
Det är värt att påminna om att ni enligt min uppfattning rent krasst är helt beroende av rektorns välvilja, eftersom rektorn "får" och inte "ska" fatta beslut om att er son får gå om årskursen. Jag rekommenderar er att ha detta i åtanke när ni pratar med skolan/rektorn. Förhandlingstaktiskt bör ni enligt min uppfattning trycka på argumentet ovan men inte framställa det som ett krav eller en rättighet eftersom det inte är det. Eftersträva en lösningsorienterad och diplomatisk atmosfär så bör ni ha goda chanser att få det ni vill.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!
Med vänlig hälsning
