Möjligheten för arvingar att kräva dold samäganderätt trots att makarna varit överens om att så inte är fallet

FRÅGA
Hej! Min man och jag har varit gifta i 20 år. Vi har två vuxna särkullbarn var. Inför äktenskapet skrev vi ett Äktenskapsförord med följande lydelse. Detta är registrerat i vederbörlig ordning."...överenskommer härmed beträffande våra förmögenhetsförhållanden i äktenskapet att all egendom som endera av oss förvärvat före äktenskapet eller kan komma att förvärva under äktenskapet, genom eget arbete, arv eller gåva skall vara respektive makes enskilda egendom i vilken den andre maken icke äger giftorätt...."Vi hr alltid haft olika syn på pengar så detta har varit till glädje för oss båda. En av oss äger två fastigheter införskaffade under äktenskapet. Denne har "skött om" fastigheterna . Kan något särkullbarn ändå hävda "dolt samägande" om den som inte äger fastigheterna avlider trots att vi alltid varit överens om detta? Det finns några lån på fastigheterna som vi står för båda två. Banken önskade det. Den make som inte är ägare till fastigheterna betalar en summa per månad till ägaren för fastigheten som står för alla utgifter. Det ena är en vanlig villa den andra ett fritidshus. Tacksam för ert råd.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bakomliggande rättslig reglering av "dold samäganderätt"

Dold samäganderätt är en princip som utvecklats genom domstolspraxis och innebär att om vissa särskilda förutsättningar föreligger så ska ena maken (trots att denne inte står som ägare till fastigheten) anses vara samägare och då ha ett krav på ägaren att bli insatt som "öppen ägare".

De förutsättningar som måste uppfyllas för att dold samäganderätt ska aktualiseras är följande:

1. egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk,

2. maken som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet, och

3. det ska mellan makarna ha förelegat gemensam partsavsikt att egendomen skulle ägas av makarna gemensamt.

Bedömningen ska göras utifrån förhållandena vid tiden för förvärvet. Om dessa tre rekvisit är uppfyllda så presumeras dold samäganderätt föreligga. Denna presumtion kan dock brytas om den make som öppet äger fastigheten (dvs. står på pappret) kan föra bevisning om att något av ovannämnda rekvisit inte är uppfyllt.

Om en make avlidit så kan anspråket på dold samäganderätt övergå till den avlidne makens/makans arvingar, se rättsfallet NJA 1986 s. 83.

Gällande rekvisit 1 så är detta uppfyllt om fastigheten i fråga är makarnas gemensamma bostad. Det kan även vara uppfyllt om det är en fritidsfastighet, beroende på exempelvis hur mycket tid makarna spenderar i huset.

Rekvisit 2 kräver att det ekonomiska bidraget ska ha möjliggjort, eller åtminstone underlättat förvärvet. Det räcker inte med att ett bidrag lämnats indirekt, exempelvis genom att dolde ägaren har arbetat i hemmet och på så sätt låtit den andra maken/makan tjäna mer pengar. Det ekonomiska tillskottet utgörs typiskt sett av en gåva eller ett penninglån. Det krävs dock inte att det är den dolde ägaren som själv lämnar det ekonomiska bidraget. Det kan även vara så att någon närstående gör något som underlättar förvärvet och på så sätt uppfylls kravet.

När det gäller sista rekvisitet, gemensam partsvilja, så finns det inget krav på att makarna uttryckligen ska ha kommit överens om att det ska föreligga en dold samäganderätt för ena maken. Om omständigheterna i det enskilda fallet tyder på det så uppfylls kravet. Det måste dock finnas en gemensam partsavsikt, det räcker inte med att bara ena maken inser det. Det är den dolde ägaren som har bevisbördan för att de båda hade en gemensam partsvilja vid köpet.

Tillämpning i ert fall

Om någon av er går bort så får alltså dennes arvingar framställa krav på "dold samäganderätt". Men eftersom ni alltid varit överens om att ni inte ska äga fastigheterna med samäganderätt utan att den av er som köpt fastigheterna ska äga dessa så föreligger det ingen gemensam partsavsikt att ni skulle ha samäganderätt till dessa. Det åligger i så fall arvingarna att bevisa att en sådan partsavsikt förelåg, vilket troligtvis kommer bli svårt eftersom det mesta talar för att ni inte hade någon sådan partsavsikt, exempelvis förekomsten av äktenskapsförordet. Dock vill jag påpeka att förekomsten av ett äktenskapsförord i sig inte omöjliggör dold samäganderätt.

Det verkar även som det kan falla på att den make som inte äger fastigheterna inte heller har lämnat något ekonomiskt bidrag till köpet. Det spelar ingen roll att denne är med och betalar av lånet.

Huruvida fastigheterna har förvärvats för gemensamt bruk framgår inte av frågan.

Men oavsett så måste alla tre rekvisit vara uppfyllda för att dold samäganderätt ska presumeras samt att arvingarna måste bevisa att det föreligger en gemensam partsavsikt. Sedan kan denna presumtion brytas genom att den "öppna ägaren" bevisar motsatsen.

Utifrån informationen i frågan så är min åsikt att arvingar som ev. vill göra anspråk på "dold samäganderätt" troligtvis inte kommer nå någon framgång då det verkar saknas både ekonomiskt bidrag samt gemensam partsvilja.

Mitt råd är dock att ni ändå upprättar ett dokument som kan bifogas till testamentet som säger att det inte förelåg någon gemensam partsvilja att ni skulle samäga fastigheterna vid införskaffningen. Detta kan vid en ev. tvist användas som bevisning till er fördel. För att öka styrkan av ett sådant bevis så rekommenderar jag att ni även får detta dokument bevittnat av några utomstående.

Hoppas att du fick svar på dina frågor!

Med vänlig hälsning,

Zorba Hållsten
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (982)
2021-11-25 Vem ansvarar för dödsboet
2021-11-22 Kan man ärva skulder? Vem skall ansöka om konkurs för ett dödsbo som är på obestånd?
2021-11-15 Vad händer om skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet?
2021-11-14 Vad händer om en arvinge går bort innan arvskifte?

Alla besvarade frågor (97338)