Mitt bolag har en fordran i en konkurs. Hur ser möjligheterna ut till att få betalt?

2019-03-17 i Konkurs
FRÅGA
Jag har ett djupt dilemma. Mitt bolag har levererat varor mot faktura för 20 000 kr som skulle betalas 30 dagar efter leverans. Köparen har dröjt med att betala sin skuld trots flera påtryckningar från oss. Nu har jag fått reda på att företaget gått i konkurs. Det visar sig att företagets lager i princip är tomt och att de enda tillgångarna är en högt belånad fastighet samt företagets kassa. Förutom vårat bolag så finns det ett antal andra borgenärer, bl a en bank som lånat ut en större summa pengar mot säkerhet i bolagets fastighet. Jag undrar nu hur ser våra möjligheter till att få betalt ut?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom det rör sig om en konkurs är reglerna i konkurslagen (1987:672) (KonkL) och förmånsrättslagen (1970:979) (FRL) aktuella. Den förstnämnda lagen reglerar bl.a. hur konkursen ska gå till och hur konkursförvaltaren ska agera, medan den sistnämnda reglerar i vilken ordning borgenärerna ska få betalt för sina skulder av konkursboet.

Enligt 7 kap. 8 § 1 st. KonkL ska konkursförvaltaren ta tillvara borgenärernas rätt och bästa, samt vidta samtliga åtgärder som främjar en snabb och förmånlig avveckling av konkursboet. Efter att konkursförvaltaren kommit fram till vad konkursboet har för tillgångar, dvs. vilka tillgångar konkursboet äger (se 3 kap. 3 § KonkL) och ifall en s.k. kvittningsrätt inte kommer ifråga, ska först och främst konkurskostnader och massafordringar betalas. Konkurskostnader är bl.a. konkursförvaltarens arvode, medan massafordringar är de eventuella skulderna som konkursboet fått efter att bolaget försattes i konkurs. Detta framgår av 11 kap. 1 § och 14 kap. 2 § KonkL.

Därefter regleras det i FRL i vilken ordning borgenärerna ska få betalt. I lagen framgår borgenärernas rätt till betalning i paragrafordning som huvudregel (se t.ex. 9 § FRL). Enligt 2 § FRL är en förmånsrätt till betalning vid konkurs antingen särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt, 15 § FRL. Efter att borgenärerna som har sådana förmånsrätter fått betalt för sina fordringar, är det de oprioriterade fordringarna som har rätt till betalning. Ifall det skulle finnas några tillgångar kvar från konkursboet är det s.k. efterställda fordringar som är sist på tur.

Särskild förmånsrätt är en förmånsrätt som innebär att de borgenärer som har säkerhet i viss egendom endast får utdelning från de sakerna, t.ex. från en fastighet med panträtt. Exempel på särskilda förmånsrätter är panträtt i lös egendom (4 § 1 st. 3 p. FRL), företagshypotek, alltså en panträtt i ett företags tillgångar (5 § FRL) och panträtt i fast egendom (6 § 1 st. 2 punkten FRL).

Till skillnad från särskild förmånsrätt avser allmän förmånsrätt inte en specifik egendom, utan istället all egendom som ingår i konkursboet (som återstår efter att borgenärerna med särskild förmånsrätt fått betalt), 2 § FRL. Exempel på allmänna förmånsrätter är t.ex. kostnader som en borgenär betalat för att försätta bolaget i konkurs (10 § 1 st. 1 punkten FRL), revisionskostnader (10 a § FRL, som dock får företräde i vissa undantagssituationer), samt skulder till arbetstagare (12 § FRL).

Efter att borgenärer med allmän förmånsrätt har fått betalt är det borgenärer med s.k. oprioriterade fordringar som har rätt till betalning ur konkursboets tillgångar. Det är skulder hos konkursboet som inte haft någon förmånsrätt, t.ex. konkursboets leverantörsskuld till er. Ifall borgenärer som har särskild förmånsrätt inte fått fullt betalt är de också med i denna kategori.

Enligt 18 § FRL utgår man ifrån likhetsprincipen, vilket innebär att borgenärerna har inbördes och lika rätt till betalning. Det betyder att borgenären får betalt i förhållande till sin fordran, 1 § 1 st. FRL. Mer konkret innebär det att varje borgenär får rätt till betalning utifrån sin skuld, multiplicerat med en särskild procentsats. Procentsatsen är tillgångarna som är kvar från konkursboet för att dela ut, dividerat med de totala skuldbeloppet som är kvar att betala till de återstående borgenärerna.

Möjligheten till betalning är oftast inte särskilt stor ifall det handlar om en oprioriterad fordran, vilket är aktuellt i ert fall. Det beror dels på hur mycket tillgångar konkursboet har kvar efter betalningen av särskilda och allmänna förmånsrätter, dels vilka borgenärer som har haft företräde och skuldernas storlek i förhållande till konkursboets tillgångar. Med tanke på att lagret är tomt och att det är flera borgenärer som har företräde, är chansen liten att ni får fullt betalt, om ens en liten del av den totala skulden. Tyvärr brukar det inte finnas särskilt mycket kvar, ifall konkursboets tillgångar faktiskt räcker till de oprioriterade fordringarna.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Catarina Edlund
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Konkurs (204)
2019-05-14 Personlig konkurs
2019-05-04 Turordningsregler, vad gäller?
2019-04-29 Hur får man ut sin egendom ur en gäldenärs konkurs?
2019-04-13 Vad händer då ett dödsbo försätts i konkurs?

Alla besvarade frågor (69167)