misstänkt för rattfylleri och ringa narkotikabrott - vad innebär det?
Jag blev stoppad av polisen när jag körde bil. De tyckte att det luktade cannabis i bilen och tog mig till sjukhus för provtagning. Blodprovet visade 0.0004 µg THC/g, bara 0.0001 över tröskelvärdet. Trafikverket återkallade sedan mitt körkort i 12 månader. I den polisanmälan jag nyss fick se är jag misstänkt för rattfylleri och ringa narkotikabrott ("brukar" + "innehav eller tar annan befattning"). Vad betyder detta? Vad kommer hända nu, blir jag kallad till rättegång? Vad kan påföljden bli? Det enda som fanns i bilen var en dosa med lite smulor av cannabis, räcker detta som bevis för innehav? Det togs även ett urinprov men det redovisas inte i analysresultat - är det konstigt/ovanligt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad har du blivit misstänkt för?
Som jag förstår det är du misstänkt för tre brott, rattfylleri, ringa narkotikabrott genom eget bruk, ringa narkotikabrott genom innehav.
Om man framför en bil medan man är påverkad av narkotika, utgör denna gärning brottet rattfylleri, om det under färden finns något narkotiskt ämne i blodet (4§ 2st lag om straff för vissa trafikbrott). Detta innebär alltså att det räcker att det kan mätas narkotikaklassade ämnen i blodet, vilket THC är, för att man ska kunna dömas för detta brott. Tröskelvärden som används handlar främst om hur mycket narkotika som måste finnas för att man ens ska kunna uppmäta det i blodet. Under ett visst värde, kan polisen inte uppmäta något utslag i blodet, men om provet ger utslag, spelar det ingen roll hur mycket över tröskelvärdet man är, utan så länge det ger utslag är det alltså brottsligt. Så om blodprovet visade 0.0004 µg THC/g, utgör detta alltså ett positivt resultat, och det är allt som krävs för att kunna misstänkas för rattfylleri på grund av narkotikapåverkan. Vidare förutsätter brottet också att narkotikan inte intagits i enlighet med läkares ordination, alltså om man intagit medicin med narkotikaklassade ämnen i, i enlighet med dosering och liknande instruktioner från läkare, ska man dock inte dömas för brott. Rattfylleri kan ge böter eller fängelse högst sex månader.
Vidare är du också misstänkt för innehav av narkotika och eget bruk av narkotika (1§ 6p samt 2§ narkotikastrafflagen). Det är alltså ett separat brott att tillföra narkotikaklassade ämne, så som cannabis (THC) till kroppen, och ett annat brott att köra narkotikapåverkad (rattfylleri). Det är själva tillförandet till kroppen som är det brottsliga, inte att vara narkotikapåverkad. Det krävs då att åklagaren visar att du själv ex. rökt cannabis, och att blodet visar positivt på cannabis, för att du ska dömas för eget bruk. Att tillföra narkotika till kroppen bedöms i princip uteslutande som ett ringa narkotikabrott, vilket innebär en lägre straffskala, nämligen böter eller fängelse högst sex månader. Att inneha narkotikaklassade medel utgör i sig också ett separat brott, och här spelar det inte heller någon roll hur stort innehavet är, utan det räcket att man har tillräckligt för att polisen ska kunna testa det och avgöra att det är narkotika. Det finns alltså ingen uttalad nedre gräns för innehav, utan så länge det finns tillräckligt för att uppmätas och ge utslag som narkotika, torde detta räcka för att bevisa att innehavet utgör just narkotika. Dock påverkar mängden här, om gärningen ska rubriceras som ringa, normal, grov eller synnerligen grov. Utgångspunkten är att om man har mindre än 50g cannabis, utgör brottet ett ringa narkotikabrott. För att uppfylla kravet på "innehav" förutsätts i princip att man har narkotika i sin besittning på ett sätt som innebär kontroll över det, vilket sannolikt uppfylls om man hittar narkotika i en bil som du äger, och det inte finns någon anledning att tro att det tillhör någon annan.
Huvudregeln vid misstanke om både bruk av narkotika och innehav av narkotika, är att man dock inte ska straffas för båda dessa gärningar, om man kan misstänka att det man brukat kommit från samma parti som det man hittat i bilen. Så är det samma substans, och det kan misstänkas att det kommer från det partiet som man hittat i bilen, så borde du inte dömas för två ringa narkotikabrott, utan endast för ett (NJA 2017:415). Detta resonemang har sin grund i det så kallade förbudet mot dubbelbestraffning, vilket innebär att bruket ska konsumeras av innehavet. Resultatet är alltså att om man kan misstänka att narkotikan du varit påverkad av, härrör från samma parti som man hittat i din bil, så ska du endast dömas för ett fall av ringa narkotikabrott, i form av innehav. Du ska då inte dömas för det egna bruket.
Vad händer nu?
Polisen bedriver först förundersökning för att utreda om och vilka brott som begåtts. Om du inte har förhörts av polisen, är det sannolikt att du kallas till att höras av dem. Som jag förstår så har polisen redan fått analysresultatet, och du verkar också fått reda på vad detta innehåller. Sannolikt har du nu då fått en tid inom vilken du kan begära ytterligare utredningsåtgärder, om du inte i samband med att du fick del av analysresultatet medgav att du anses slutunderrättad. Det innebär att polisen sannolikt har kommit så långt i utredningen att de är klara att överlämna den till åklagaren. Åklagaren ska då titta på utredningen och fatta beslut om det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal, eller om misstankarna ska läggas ned. Ett tredje alternativ, är om du har erkänt brott och godtagit ett så kallat strafföreläggande, då kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande som är ett papper där det framgår vilka brott du misstänks för, och vilken påföljd du får för dem. Om du skriver under det, går ärendet inte vidare till domstol. Om du inte godtar detta, kommer ärendet gå till domstol. Vidare i domstolen kommer de skicka en stämning till dig när de tagit emot åtalet av åklagaren. Då kan domstolen initialt bestämma att ärendet ska avgöras utan rättegång, alltså endast på utredningen som polisen gjort. Du har då rätt att själv ge in bevisning och även att påkalla förhandling. Om du begär förhandling kommer tingsrätten sätta ut målet till förhandling, och du kommer få en kallelse med datum och tid för förhandlingen. Då kan du begära förhör med vittnen, eller lägga fram annan bevisning.
Vad kan påföljden bli?
Straffskalan för rattfylleri och ringa narkotikabrott är båda böter eller fängelse högst sex månader, men den normala påföljden för denna kombination av brott är nästan uteslutande böter. Det är väldigt ovanligt att man når fängelsenivå för ett rattfylleri av normalgraden och ringa narkotikabrott. Bötesbrott innebär i detta sammanhang, dagsböter. Detta är en bötesform som består av två delar, dels böternas antal som baseras på brottets straffvärde, som utgör ett antal mellan 30 och 150 st, dels en summa i kronor som baseras på gärningspersonens ekonomiska förhållanden, som utgör en summa om mellan 50 kr och 1000 kr. Straffvärdet för rattfylleri och ringa narkotikabrott ihop brukar enligt praxis motsvara cirka 50 st dagsböter. Om man exempelvis inte tjänar några pengar, eller väldigt lite pengar, så blir den andra delen det lägsta man kan få, nämligen 50 kr. Då multipliceras 50 med 50, som ger ett sammanlagt belopp om 2 500 kr. Denna summa är endast en uppskattning för mig, då jag inte vet något om dina ekonomiska förhållanden, men beroende på vad man tjänar, hur många barn man är försörjningsskyldig för, skulder och förmögenheter, så blir böterna antingen högre eller lägre, men det lägsta är ändå 50 kr.
Om straffet mot förmodan inte skulle kunna stanna på bötesnivå, utan ändå hamna på fängelsenivå, föreligger en presumtion för att döma till en annan påföljd än just fängelse. Då kan man få villkorlig dom (om man inte är straffad tidigare exempelvis), vilket är en varning med en övervakningstid om 2 år (27 kap. brottsbalken). Annars kan man få skyddstillsyn, om man behöver hjälp med ett missbruk eller liknande, som innebär olika former av samtalsbehandlingar och liknande via Frivården (28 kap. brottsbalken).
Slutligen vill jag också nämna att om man är under 18 år kan man få straffrabatt, alltså att straffvärdet minskar (29 kap. 7§ brottsbalken). Man ska även i stället för böter eller fängelse få ungdomspåföljder, så som exempelvis ungdomstjänst (32 kap. 2§ brottsbalken). I valet mellan ungdomstjänst och böter, ska domstolen som utgångspunkt välja ungdomstjänst om det inte är för ingripande.
Jag vill dock betona, att om du döms för ringa narkotikabrott och rattfylleri av normalgraden, och inte är under 18 år, är min erfarenhet att det är extremt ovanligt att få någon annan påföljd än böter.
Det togs ett urinprov som inte redovisades, varför?
Det är svårt för mig att säga varför ditt urinprov inte redovisades i just ditt fall, du skulle kunna fråga utredaren på polisen om detta. Polisen tar vanligen både blodprov och urinprov, på grund av att narkotika kan ge utslag i det ena provet men inte i det andra. Detta har att göra med hur länge sedan man brukade narkotikan. Narkotikan stannar i blodet mycket kortare tid än vad det gör i urinen. Det är dessutom ett krav för att dömas för rattfylleri, att provet givit utslag i just blodprovet, eftersom det då kan antas att narkotikan intagits i viss närtid till kröningen och därmed påverka körningen. Så har blodprovet givit utslag på narkotika, så är i princip urinprovet irrelevant. Om blodprovet inte hade gett utslag, kan man ändå testa urinprovet för att se om det ger utslag. Ger det utslag, kan man ändå dömas för ringa narkotikabrott eget bruk, eftersom man har narkotika i kroppen vilket antyder att man tillfört sig det. Man kan dock inte dömas för rattfylleri. Så min gissning är, att eftersom blodprovet gett utslag, som kan användas för att bevisa både rattfylleri och ringa narkotikabrott, så har urinprovets resultat inte varit relevanta. Men vanligen brukar resultaten redovisas tillsammans.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är du alltså misstänkt för rattfylleri och ringa narkotikabrott, dels genom innehav, dels genom eget bruk. Det räcker att proverna i blodet ger utslag på narkotika, för att kunna påvisa narkotika i kroppen, men det krävs också att man kan bevisa att du brukat narkotika. Det är inte brottsligt i sig att vara narkotikapåverkad, utan det är själva tillförandet till kroppen som är det brottsliga. Vidare räcker vanligen att det finns tillräckligt med narkotika för att kunna testa det, för att kunna bevisa att innehavet utgör narkotika. Det måste dock också visas att du haft detta i din kontroll och att du haft uppsåt till att inneha det. Ibland kan polisen begränsa utredningen, om innehavet är så litet att det i princip inte gör någon skillnad på straffvärdet. Det är som utgångspunkt åklagaren som ska bevisa att du haft narkotika i blodet när du körde. Vidare ska åklagaren bevisa att du intagit narkotika, för att du ska dömas för bruk, och att du haft narkotika i din besittning för att du ska döma för innehav. Åklagaren ska också bevisa att du haft uppsåt till samtliga gärningar. Dessutom bör du endast kunna bli dömd för innehavet, om man kan misstänka att det du brukat kommit från samma parti, du ska då inte dömas för både innehav och bruk.
Nästa steg i processen är att åklagaren fattar beslut i åtalsfrågan. Du har rätt att begära rättegång, och få saken prövad i en förhandling. Om du inte själv begär detta, finns det ett visst utrymme för åklagaren eller domstolen att avgöra målet utan en sådan, och endast på polisens utredning om du inte själv ger in bevisning. Om du skulle dömas, är min bedömning att du kommer få ett bötesstraff, såvida du inte är under 18 år, då en påföljd som ungdomstjänst i stället ofta döms ut.
Jag vill också lyfta möjligheten att begöra en offentlig försvarare, som kan hjälpa till med de juridiska frågorna under processen. Det är förvisso ganska ovanligt att man får offentlig försvarare av tingsrätten vid dessa brottstyper, då straffvärdet är så lågt och det kommer kosta mer än vad det smakar i princip. Jag vill ändå lyfta din rätt att ansöka om det, vilket du gör hos tingsrätten, och om du verkligen vill ha biträde men får avslag av tingsrätten, kan du anlita en privat. Det kan dock bli ekonomiskt mer belastande att ha en privat försvarare.
Slutligen har du även beställt en telefonrådgivning, och då kan vi prata vidare om du har fler frågor eller önskar att jag förtydligar något! Jag kommer ringa upp dig på tisdag den 1 februari kl. 18.00. Observera att jag kommer ringa från dolt nummer. Om tiden passar mindre bra för dig, vänligen maila mig så bokar vi in en annan tid! Jag nås på sara.pedersen@lawline.se
Vänligen,
