FrågaARBETSRÄTTÖvrigt 26/01/2022

Misstagsbetalning (condictio indebiti)

1. Fick sparken har nu fått LöneSkuld måste jag betala den?

2. Vad händer om jag inte betalar tillbaka får jag böter eller mer skuld?

Fick sparken pga personlig skäl nu påstår dem att jag har fått för mycket lön jag har försökt kolla kollektivavtalet som fanns på kontraktet men hittar ingen info på Almega Tjänstföretagen och Unionen.

så här står de på mailet

Hej,

vi kontaktar dig då det tyvärr betalades ut felaktig lön för dig i december i samband med avslutad anställning från X. Din anställning avslutades 2021-11-21 och i december utbetalades lön för hela november. Vi har nu korrigerat detta, se bifogad lönespecifikation. Total löneskuld för dig att betala tillbaka är 1 750,36 kr.

Vi ber dig därför att göra en inbetalning enligt nedanstående uppgifter:

Belopp att betala tillbaka 1 750,36 kr.

Eftersom jag fick sparken kan jag inte längre komma åt min lönespecifikation så det är konstigt hur dem skriver att jag ska gå till nån hemsida när jag inte ens kan komma åt med mina uppgifter.

Eftersom det inte rör sig om stora summor och det var deras fel då dem borde haft koll på att göra rätt känns det lite segt att behöva betala tebax hade det varit större summor hade jag förstått dem kan heller inte veta om jag redan slösat pengarna eller inte?

Tack på förhand

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om misstagsbetalningar

Att du erhållit för mycket i lön kan ses som en misstagsbetalning från din arbetsgivare. Det finns dock ingen bestämmelse i lag som reglerar misstagsbetalningar. Huvudregeln är emellertid att en betalning som skett av misstag ska återgå enligt principen om condictio indebiti (misstagsbetalning). Det har visserligen framhållits i rättspraxis och bland rättsvetare att ett flertal undantag kan göras från denna huvudregeln. Det handlar främst om fall då den som mottagit betalningen varit i god tro (uppfattade att betalningen var korrekt) och förbrukat det erhållna beloppet eller annars inrättat sig (anpassat sig) efter betalningen.

Att det finns undantag till huvudregeln handlar främst om att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje betalning är korrekt eller inte eftersom det skapar en osäkerhet i samhället. Den som av oaktsamhet orsakat en felaktig betalning till en godtroende betalningsmottagare (för hög lön i ditt fall) riskerar därför att få ta konsekvenserna av sin försumlighet. Det är framför allt konsumenter, enskilda personer eller mindre näringsidkare som kan anses ha inrättat sig efter en betalning och förbrukat dessa i tron det erhållna beloppet var korrekt. Vidare kan sägas att en misstagsbetalning föranleder en kompromiss mellan två motstående intressen. Å ena sidan har det skett en förmögenhetsförskjutning, som inte var avsedd, och som saknade rättslig grund. Å andra sidan ligger det i sakens natur att en betalningsmottagare ska kunna anpassa sig efter en betalning utan att behöva fundera på om den är korrekt eller inte. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

För att undgå att bli återbetalningsskyldig har Högsta domstolen uttalat att betalningsmottagaren dels måste ha haft befogad anledning att tro att han eller hon hade rätt till de mottagna medlen, dels i fortsatt god tro inrättat sig efter detta. Huruvida godtroskravet är uppfyllt kan bero på en rad faktorer i det enskilda fallet. Beträffande inrättandekravet (att anpassa sig efter betalningen) är det ofta den tid som har förflutit sedan betalningen gjordes som är det väsentliga. Det ska även vid en övergripande intresseavvägning framstå som motiverat att betalaren ska förlora sin återkravsrätt (Se bl.a. NJA 2011 s. 739, NJA 2015 s. 1072 och NJA 2016 s. 1074).

Det kan visserligen framstå som orimligt att du blir försatt i skuld på grund av din förra arbetsgivares misstag. Samtidigt uppkommer i så fall effekten att du erhåller ett belopp som du egentligen inte hade rätt till. Det måste därför göras en intresseavvägning från fall till fall där det framstår som motiverat att betalaren (arbetsgivaren i detta fall) ska förlora sin återkravsrätt. Mot bakgrund av den förhållandevis låga summan som du har fått extra bör du anses ha varit i god tro om att pengarna var dina. Samtidigt har din förra arbetsgivare påtalat felet så pass snabbt att du antagligen inte kan anses ha inrättat dig efter betalningen. Vid en övergripande intresseavvägning kan det dock anses mera rimligt att arbetsgivaren får stå för halva summan (1 750 kr /2) av sin egen försumlighet.

Du kan ju pröva att kontakta företaget och säga att du anpassat dig efter lönen som du trodde var korrekt och se om de kan "stryka" skulden. Om de inte går med på det kanske de åtminstone kan ta på sig halva misstaget av sin egen försumlighet och endast kräva tillbaka 875 kr (hälften av summan). Om du inte kontaktar dem och försöker komma överens om någonting kommer de förmodligen skicka vidare ärendet till inkasso.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Robin ForslövRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arbetsrätt och Övrigt ? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000